Do Different Models of Integration Affect Actual Integration? The Cases of France and Great Britain Revisited

Britain and France adapted two different integration models, namely assimilationist and multiculturalism to integrate their immigrants. These two big models of integration have distinctive characteristics to integrate immigrants. There is a general claim that multiculturalism model is the best for integrating immigrants in terms of actual integration, however, some argue the opposite, that French assimilationist model is ‘better off.’ This study examines these controversial claims by looking at the level to which immigrants are integrated in economic, social, political, cultural dimensions of integration and attitudes towards immigrants in Britain and France. Within a given theoretical framework, this study compares the overall competency level of immigrants’ integration in terms of actual integration between British multiculturalism model and French assimilationist model and validate that both these two big models of integration have reached a comparable level of integration and they do not have any decisive impact on actual integration.

Visuell Perception : En studie av visuella faktorer kring ett musikaliskt framträdande

The essay investigates the visual element as seen by the audience and artist to be of greatest importance to a musicalperformance. The study was conducted in the form of a field work which included doing interviews with artists, surveys of the audience and interpretive observations of live performance. The fieldwork was conducted in three different environments in which I found myself on the spot and performed the various stages included in the field work. It was done to create a surface that could be used in an essay, and through that use this material to compare and analyze my results and in the end be able to answer my questions. I started from eight different factors which all could beexperienced visually on stage. The factors were light / colors, costumes, props, effects, stage presence, attitude / image, nervousness and dance / body language. Those factors would then be examined in the various musical performances and to be answered by the audience and performers which of those factors they considered to be of great importance or small importance when it comes to visual perception in a musical context. The result was a clear statement where two factors were considered to be most crucial for a musical performance, and a clear statement in which two factors were considered by the majority to be less important. The results demonstrate a common understanding what the artist and the audience thinks is important. A result that can act as a template for what an artist should think about regarding the visual elements before an performance. My theory is my assumption that the visual elements of musical performances can play an important or decisive role, an assumption that was strengthened by my empirical experiences at a concert visit. I wanted in this essay explore and give a clear picture of what it is that artists and audiences consider to be visually crucial for a musical context

Factors influencing tourism sustainability : The case of the World Heritage Falun Great Copper Mountain

This thesis focuses on identifying hindrances of achieving a sustainable tourism development on a base of a World Heritage Site. Using a case study of the World Heritage Site Falun Great Copper Mountain, the thesis assesses the situational context by using qualitative methods. Five semi- structured interviews with influential stakeholders were conducted to get an inside view of the current situation and to identify site-specific issues. The thesis identifies a number of factors that determine the successful implementation of measures leading towards sustainable tourism in the long-run; the most important being the lack of clear guidelines for the whole destination and no holistic planning approach within the municipality. The thesis concludes that despite the increased pressures towards establishment of sustainable tourism, the concept remains challenging to operationalize for the World Heritage Site without frameworks and tools from UNESCO.

Friskfaktorer på en enhet : Identifiera & fortsatt bevara

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet. Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer. Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd. Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme. En vidare slutsats är behovet av en förändring i ledarskapsbeteendet i kommande stadier då gruppen eventuellt kommer att hamna i en ny mognadsfas på grund förändrade omständigheter. Författarna drar även slutsatsen att friskfaktorer är till viss del individuellt beroende på livssituation men att balansen mellan arbetsliv och privatliv är betydande för de flesta. HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, har en informativ och administrativ roll i frågan om stöd och författarna anser att det ligger en logik i denna roll. Sett till organisationens storlek är det lättare att vända psykosociala frågor till företagshälsovård eller en psykologgrupp och få det arbetsrättsliga stödet eller information från HR-funktionen.

Ungdomars samtal kring risker i trafiken : Relationen mellan riskförståelse och platsanknytning

Young people talking about risk in traffic milieus: the relationship between sensemaking of risk and place attachment This explorative study investigates the relationship between sensemaking of risk and place attachment among young people. Traffic safety behaviours are focused. Eight focus group interviews have been done, with a total number of 36 interviewees in the age of 16–20 years. Half of the groups where made in Greater Stockholm, and half in the county of Jämtland. Four aspects of place attachment where explored. The results show that particularly socialbelonging is of a great matter within young people’s sensemaking of risk in this context. The study implies the importance of further studies of sensemaking of risk in general, and of young people’s sensemaking of risk in traffic milieus in particular.

Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.