Gränsdragning mellan arbete & fritid : Närvaro i sin frånvaro

Vårt syfte med denna studie är att ämna beskriva vilken betydelse det gränslösa arbetet får för chefsrollen, utifrån de förändringar som sker i dagens arbetsliv samt hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras. Vi valde att utföra vår studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade sex medarbetare inom en offentlig organisation i Dalarna, Sverige. Det resultat vi erhöll analyserades utifrån tidigare forskning och teorier. Resultaten i vår studie visar att cheferna direkt eller indirekt påverkas av förändringar som sker i arbetslivet och att det även är något som påverkar hur cheferna hanterar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Studiens resultat visar vidare att cheferna menar att dessa förändringar bidrar till att förändra deras sätt att agera i chefsrollen och att det ställer andra krav på deras kompetenser. Resultatet visar också att kraven i arbetet måste vara rimliga, för att skapa balans mellan arbets- och privatliv och att det i första hand inte är de kvantitativa faktorerna i förhållande till arbetet som skapar en upplevelse av gränslöshet. Med kvantitativa faktorer menar vi de faktorer som traditionellt beskrivs som mer konkreta faktorer i arbetet, exempelvis arbetets utformning, arbetstiden, tillgängligheten eller antalet arbetsuppgifter att utföra. Istället belyser resultatet att en emotionell känsla av stress kan uppstå i relation till den egna upplevelsen av en känslig situation i arbetet eller när den egna kompetensen inte räcker till i arbetsutförandet och att det kan skapa en otydlig gräns mellan arbetstid och fritid.

Movies and the Enchanted Mind : Emotional Comprehension and Spiritual Meaning Making Among Young Adults in Contemporary Sweden

The outcome of an empirical audience study in Sweden including questionnaires, focus groups and ten in-depth individual interviews discussing favorite films supports claims about viewers as active and playful (cf. Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). The soft side of mediatization processes is illustrated showing young adults experiencing enchantment through films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010). The outcome is in line with a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson 2014). The results of the interviews exploring specific scenes of idiosyncratic relevance support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009).  The concept thick viewing is proposed for capturing these moments of film experience when profound and enchanted emotional interpretations take place.

Pathways to emotional closeness in neonatal units - a cross-national qualitative study.

BACKGROUND: Research shows evidence for the importance of physical and emotional closeness for the infant, the parent and the infant-parent dyad. Less is known about how, when and why parents experience emotional closeness to their infants in a neonatal unit (NU), which was the aim of this study. METHODS: A qualitative study using a salutogenic approach to focus on positive health and wellbeing was undertaken in three NUs: one in Sweden, England and Finland. An 'emotional closeness' form was devised, which asked parents to describe moments/situations when, how and why they had felt emotionally close to their infant. Data for 23 parents of preterm infants were analyzed using thematic networks analysis. RESULTS: A global theme of 'pathways for emotional closeness' emerged from the data set. This concept related to how emotional, physical, cognitive and social influences led to feelings of emotional closeness between parents and their infants. The five underpinning organising themes relate to the: Embodied recognition through the power of physical closeness; Reassurance of, and contributing to, infant wellness; Understanding the present and the past; Feeling engaged in the day to day and Spending time and bonding as a family. CONCLUSION: These findings generate important insights into why, how and when parents feel emotionally close. This knowledge contributes to an increased awareness of how to support parents of premature infants to form positive and loving relationships with their infants. Health care staff should create a climate where parents' emotions and their emotional journey are individually supported.