Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Ways of knowing in ways of moving : A study of the meaning of capability to move

The overall aim of this thesis has been to investigate the meaning of the capability to move in order to identify and describe this capability from the perspective of the one who moves in relation to specific movements. It has been my ambition to develop ways to explicate, and thereby open up for discussion, what might form an educational goal in the context of movements and movement activities in the school subject of physical education and health (PEH). In this study I have used a practical epistemological perspective on capability to move, a perspective that challenges the traditional distinction between mental and physical skills as well as between theoretical and practical knowledge. Movement actions, or ways of moving, are seen as expressions of knowing. In order to explore an understanding of the knowing involved in specific ways of moving, observations of  actors’ ways of moving and their own experiences of moving were brought together. Informants from three different arenas took part: from PEH in upper secondary school, from athletics and from free-skiing. The results of the analyses suggest it is possible to describe practitioners’ developed knowing as a number of specific ways of knowing that are in turn related to specific ways of moving. Examples of such specific ways of moving may be discerning and modifying one’s own rotational velocity and navigating one’s (bodily) awareness. Additionally, exploring learners’ pre-knowing of a movement ‘as something’ may be fruitful when planning the teaching and learning of capability to move. I have suggested that these specific ways of knowing might be regarded as educational goals in PEH. In conducting this study, I have also had the ambition to contribute to the ongoing discussion of what ‘ability’ in the PEH context might mean. In considering specific ways of knowing in moving, the implicit and taken-for-granted meaning of ‘standards of excellence’ and ‘sports ability’can be discussed, and challenged.

Building a Learning Architecture : e-Learning and e-Services

With the rapid advancement of the webtechnology, more and more educationalresources, including software applications forteaching/learning methods, are available acrossthe web, which enables learners to access thelearning materials and use various ways oflearning at any time and any place. Moreover,various web-based teaching/learning approacheshave been developed during the last decade toenhance the capability of both educators andlearners. Particularly, researchers from bothcomputer science and education are workingtogether, collaboratively focusing ondevelopment of pedagogically enablingtechnologies which are believed to improve theinfrastructure of education systems andprocesses, including curriculum developmentmodels, teaching/learning methods, managementof educational resources, systematic organizationof communication and dissemination ofknowledge and skills required by and adapted tousers. Despite of its fast development, however,there are still great gaps between learningintentions, organization of supporting resources,management of educational structures,knowledge points to be learned and interknowledgepoint relationships such as prerequisites,assessment of learning outcomes, andtechnical and pedagogic approaches. Moreconcretely, the issues have been widelyaddressed in literature include a) availability andusefulness of resources, b) smooth integration ofvarious resources and their presentation, c)learners’ requirements and supposed learningoutcomes, d) automation of learning process interms of its schedule and interaction, and e)customization of the resources and agilemanagement of the learning services for deliveryas well as necessary human interferences.Considering these problems and bearing in mindthe advanced web technology of which weshould make full use, in this report we willaddress the following two aspects of systematicarchitecture of learning/teaching systems: 1)learning objects – a semantic description andorganization of learning resources using the webservice models and methods, and 2) learningservices discovery and learning goals match foreducational coordination and learning serviceplanning.

Student Thesis Level: Master’s Thesis in Business Administration Corporate Social Responsibility (CSR) networking : A case study on why members join CSR network and why are they sharing their knowledge

Purpose – This research focuses on finding the reasons, why members from different sectors join a cross-sector/multi-stakeholder CSR network and what motivates them to share (or not to share) their knowledge of CSR and their best practices. Design/methodology/approach – Semi-structured interviews were conducted with members of the largest cross-sector CSR network in Sweden. The sample base of 15 people was chosen to be able to represent a wider variety of members from each participating sectors. As well as the CEO of the intermediary organization was interviewed. The interviews were conducted via email and telephone. Findings – The findings include several reasons linked to the business case of CSR such as stakeholder pressure, competitive advantage, legitimacy and reputation as well as new reasons like the importance of CSR, and the access of further knowledge in the field. Further reasons are in line with members wanting to join a network, such as access to contact or having personal contacts. As to why members are sharing their CSR knowledge, the findings indicate to inspire others, to show CSR commitment, to be visible, it leads to business opportunity and the access of others knowledge, and because it was requested. Reasons for not sharing their knowledge would be the lack of opportunity, lack of time and the lack of experience to do so. Originality/value – The research contributes to existing studies, which focused on Corporate Social Responsibility and cross-sector networking as well as to inter-organizational knowledge sharing in the field of CSR.