Narration, Visualization and Mind : Movies in everyday life as a resource for utopian self-reflection

The paper is analyzing how people in late modern society characterized by de-traditionalization, use moving images as a cultural resource for the construction of meaningful subjective world views. As a theoretical concept with several dimensions, “sacralization of the self” (Woodhead & Heelas 2000: 344), is related to media theory. With a critical focus on ‘the self’, as a core aspect in contemporary media society Eric W. Rothenbuhler labels the individual self as one of “the sacred objects of modern culture” (Rothenbuhler 2006: 31).I want to emphasize the need for case studies in order to undertake a critical investigation about ‘the self’ and how consumption of fiction film is interconnected to spectator´s creation of self images, but also to understand how film engagement elicits self-reflection (Giddens 1991, Axelson 2008, Vaage 2009a). The paper make use of empirical data to illustrate and theoretically develop perspectives on how the audience uses fiction film in every-day life for the construction of the self, as well for the construction of more profound and long-lasting ideas of being part of a moral community (Brereton 2005, Jerslev 2006, Klinger 2008, Mikkola et al. 2007, Vaage 2009b). Some empirical findings support a conclusion that moving images creates a transitional space for the human mind, with the capacity of transporting the spectator from real life to fiction and back to real life again, helping the individual with an ongoing process of transforming the self, dealing with who you actually are, and who you want to become (Axelson 2008, Vaage 2009b).

Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer's disease?

BACKGROUND: Persons with Alzheimer's disease (AD) sometimes express themselves through behaviours that are difficult to manage for themselves and their caregivers, and to minimise these symptoms alternative methods are recommended. For some time now, animals have been introduced in different ways into the environment of persons with dementia. Animal-Assisted Therapy (AAT) includes prescribed therapy dogs visiting the person with dementia for a specific purpose. AIM: This study aims to illuminate the meaning of the lived experience of encounters with a therapy dog for persons with Alzheimer's disease. METHOD: Video recorded sessions were conducted for each visit of the dog and its handler to a person with AD (10 times/person). The observations have a life-world approach and were transcribed and analysed using a phenomenological hermeneutical approach. RESULTS: The result shows a main theme 'Being aware of one's past and present existence', meaning to connect with one's senses and memories and to reflect upon these with the dog. The time spent with the dog shows the person recounting memories and feelings, and enables an opportunity to reach the person on a cognitive level. CONCLUSIONS: The present study may contribute to health care research and provide knowledge about the use of trained therapy dogs in the care of older persons with AD in a way that might increase quality of life and well-being in persons with dementia. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The study might be useful for caregivers and dog handlers in the care of older persons with dementia.

Anförande: Pressed for time : The digital transformation of everyday life

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Könsdiskriminering i svenska annonser : Skillnader och likheter i friade och fällda fall anmälda hos Reklamombudsmannen

Sexism och könsdiskriminering är ämnen som idag exponeras mycket i media. De tar stor plats och bäddar för diskussion både i sociala medier och i verkligheten. Beträffande könsdiskriminering i reklam är det oftast fall där kvinnor är utsatta för stereotypisk porträttering och objektifiering som leder till en offentlig debatt, men de senaste åren har visat på att liknande fall för män ökar. Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka och kartlägga utförandet av könsdiskriminering i svenska annonser i en visuell innehållsanalys, för att sedan jämföra vad som särskiljer friade och fällda fall. Reklamombudsmannens kriterier för könsdiskriminerande reklam ligger till grund för bedömande av material, samt definiering av analysens kategorier. I både friade och fällda fall visade sig bildens utformning och de porträtterade personerna vara av högsta relevans och motiv för att anmäla eller döma en annons för könsdiskriminering. Resultatet visade på att förekomsten av objektifierande reklam uppmärksammas och fälls mer än schabloniserande reklam, samt att annonser som visade större exponering av hud inte nödvändigtvis var den som fälldes mest då flera av fallen visade en tydlig koppling till den marknadsförda produkten.

Att leva med kroniska sår En litteraturöversikt

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen.