Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. : - En litteraturstudie

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

Le théâtre éducatif – un outil au service de l'enseignement du FLE en cadre scolaire

L’objectif de ce mémoire est d’étudier le rôle que le théâtre éducatif peut avoir sur le développement de la compétence de communication orale dans l’enseignement du français langue étrangère (en abrégé FLE) en cadre scolaire. La recherche montre que le théâtre éducatif donne aux élèves la possibilité d’utiliser leurs compétences linguistiques en les préparant pour des situations réelles. Il leur donne aussi l’occasion de découvrir toutes les émotions et tous les mouvements physiques qui font partie d’une langue vivante.

L’interaction comme méthode d’apprentissage du Français langue étrangère (FLE) en Suède

Mon travail s’inspire de l’idée de la Direction nationale de l’enseignement scolaire suédoise (Skolverket, 2011) qui suggère que « les élèves doivent avoir la possibilité de développer une capacité de communication et de compréhension de la langue ». Mon mémoire commence par une introduction générale, continue avec une analyse des manuels utilisés dans l’apprentissage du FLE et des activités favorisant l’interaction - échange réciproque verbale ou non verbale, pour terminer par une conclusion générale. Comme il n’existe pas d’enseignement sans méthodes appropriées, il existe des manuels qu’on peut utiliser afin de faciliter l’apprentissage par l’interaction de la langue cible. Les activités de communication orale et écrite d’ordre pédagogique sont indispensables. Tout comme l’écrit Revue française de pédagogie (1994 :133) « La classe est un système social complexe dont les parties sont en interaction dynamique, acteurs (enseignant et élève[s]), situation, matière selon des statuts sociaux. ». Pour effectuer mes recherches, j’ai porté mon attention sur l’analyse des manuels scolaires qu’il m’a été permis de consulter. Il s’agit des manuels d’entraide comme : Mais oui 3 et Escalade littéraire. Concernant l’analyse du matériel didactique favorisant l’interaction, ces deux manuels proposent des exercices de réflexion selon le niveau de l’apprenant. Dans mon travail, je m’intéresse à l’aspect didactique et linguistique de ces deux manuels scolaires.

Role of Culture in the Acquisition of CSL – From the Perspective of Intercultural Communication Competence

In the past few decades, the demands for coping with the rapid development of information communication technology, internationalization and globalization worldwide have shifted the focus of Chinese as a second language (CSL) towards intercultural communication competence in which the role of culture in the acquisition of CSL and in the pragmatic use of the language is emphasized and promoted. However, most of the present research in this academic area still remains only on a theoretical level.   In order to explore the possibilities and limitations of integrating Chinese culture and implementing intercultural communication theory into CSL education, an action research has been conducted since the beginning of 2013 to review an actual course for beginners. This paper will present the findings of the research: 1) By applying the theoretical framework of intercultural communicative competence, the findings indicated that the existing CSL course provided limited information explaining the cultural elements that are reflected in the Chinese language. 2) The findings also suggested that the cultural skills acquired in the students’ first language do influence their acquisition of CSL. This is demonstrated in the students’ written tasks such as introducing themselves and presenting other people, etc. The findings can be examples and resources for further research in this academic field.