Unga kvinnors upplevelse av beslutsprocessen vid abort

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.

Translation, Communication and 'Learning' : Experiences from teaching a master program in Viet Nam

In Vietnam, as in other Asian countries, co-operation with foreign universities plays an important role for the development of higher education. This paper is based on personal experiences from teaching a Swedish Master Programme in Education Science at Vietnam National University in Hanoi. Using theories developed by Lev Vygotsky and Donald Schon, the programme is explored as an inter-cultural learning process. Three aspects are focused upon. Firstly, the fact that communication between students and teachers is conducted with the help of translators who support both teachers and students in their attempt to understand and make themselves understood. Secondly, the expressed need to connect the ideas and techniques which are studied in the programme to the students´ professional worlds. Thirdly, the need to construct a framework wherein the students can inquire into their own situations and to encourage them to try new and more productive ways to deal with problems they are confronted with.

Language and interaction in online asynchronous communication in university level English courses

Interaction involves people communicating and reacting to each other. This process is key to the study of discourse, but it is not easy to study systematically how interaction takes place in a specific communicative event, or how it is typically performed over a series of repeated communicative events. However, with a written record of the interaction, it becomes possible to study the process in some detail. This thesis investigates interaction through asynchronous written discussion forums in a computer-mediated learning environment. In particular, this study investigates pragmatic aspects of the communicative event which the asynchronous online discussions comprise. The first case study examines response patterns to messages by looking at the content of initial messages and responses, in order to determine the extent to which characteristics of the messages themselves or other situational factors affect the interaction. The second study examines in what ways participants use a range of discourse devices, including formulaic politeness, humour and supportive feedback as community building strategies in the interaction. The third study investigates the role of the subject line of messages in the interaction, for example by examining how participants choose different types of subject lines for different types of messages. The fourth study examines to what extent features serving a deictic function are drawn on in the interaction and then compares the findings to both oral conversation and formal academic discourse. The overall findings show a complex communicative situation shaped by the medium itself, type of activity, the academic discipline and topic of discussion and by the social and cultural aspects of tertiary education in an online learning environment. In addition, the findings may also provide evidence of learning.  

Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios : – en litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser.