Validity and responsiveness of at-home touch-screen assessments in advanced Parkinson's disease

The aim of this study was to investigate if a telemetry test battery can be used to measure effects of Parkinson’s disease (PD) treatment intervention and disease progression in patients with fluctuations. Sixty-five patients diagnosed with advanced PD were recruited in an open longitudinal 36-month study; 35 treated with levodopa-carbidopa intestinal gel (LCIG) and 30 were candidates for switching from oral PD treatment to LCIG. They utilized a test battery, consisting of self-assessments of symptoms and fine motor tests (tapping and spiral drawings), four times per day in their homes during week-long test periods. The repeated measurements were summarized into an overall test score (OTS) to represent the global condition of the patient during a test period. Clinical assessments included ratings on Unified PD Rating Scale (UPDRS) and 39-item PD Questionnaire (PDQ-39) scales. In LCIG-naïve patients, mean OTS compared to baseline was significantly improved from the first test period on LCIG treatment until month 24. In LCIG-non-naïve patients, there were no significant changes in mean OTS until month 36. The OTS correlated adequately with total UPDRS (rho = 0.59) and total PDQ-39 (0.59). Responsiveness measured as effect size was 0.696 and 0.536 for OTS and UPDRS respectively. The trends of the test scores were similar to the trends of clinical rating scores but dropout rate was high. Correlations between OTS and clinical rating scales were adequate indicating that the test battery contains important elements of the information of well-established scales. The responsiveness and reproducibility were better for OTS than for total UPDRS.

Frihet i handläggningsarbetet? : En studie om handläggarnas handlingsutrymme vid beslut i sjukförsäkringsärenden på Försäkringskassan

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ”inifrånperspektiv” har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete. En annan utgångspunkt för vår studie har varit tidigare forskning inom områden som berör Försäkringskassan. Vi har genom vår studie kommit fram till att den teori som Roine Johansson tar upp om handläggningsutrymme bekräftas utifrån de slutsatser vi dragit från vår analys. Den sociala relationen som utspelas mellan handläggarna i det dagliga arbetet får sin förklaring genom Asplunds teori om den socialt responsiva människan och ger upphov till en intern policy som formar ärendehanteringen för lokalkontoret på ett specifikt sätt. Vi har kommit fram till att det finns ett handlingsutrymme i Försäkringskassan som grundar sig på interna överenskommelser och egna initiativ i arbetet. Detta bekräftas av Roine Johanssons teori om handlingsutrymme inom Försäkringskassans arbetsområde.