Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

Tribological Testing of Some Potential PVD and CVD Coatings for Steel Wire Drawing Dies

Cemented carbide is today the most frequently used drawing die material in steel wire drawing applications. This is mainly due to the possibility to obtain a broad combination of hardness and toughness thus meeting the requirements concerning strength, crack resistance and wear resistance set by the wire drawing process. However, the increasing cost of cemented carbide in combination with the possibility to increase the wear resistance of steel through the deposition of wear resistant CVD and PVD coatings have enhanced the interest to replace cemented carbide drawing dies with CVD and PVD coated steel wire drawing dies. In the present study, the possibility to replace cemented carbide wire drawing dies with CVD and PVD coated steel drawing dies have been investigated by tribological characterisation, i.e. pin-on-disc and scratch testing, in combination with post-test observations of the tribo surfaces using scanning electron microscopy, energy dispersive X-ray spectroscopy and 3D surface profilometry. Based on the results obtained, CVD and PVD coatings aimed to provide improved tribological performance of steel wire drawing dies should display a smooth surface topography, a high wear resistance, a high fracture toughness (i.e. a high cracking and chipping resistance) and intrinsic low friction properties in contact with the wire material. Also, the steel substrate used must display a sufficient load carrying capacity and resistance to thermal softening. Of the CVD and PVD coatings evaluated in the tribological tests, a CVD TiC and a PVD CrC/C coating displayed the most promising results.

A study of slag corrosion of oxides and oxide-carbon refractories during steel refining

The use of ceramic material as refractories in the manufacturing industry is a common practice worldwide. During usage, for example in the production of steel, these materials do experience severe working conditions including high temperatures, low pressures and corrosive environments. This results in lowered service lives and high consumptions of these materials. This, in turn, affects the productivity of the whole steel plant and thereby the cost. In order to investigate how the service life can be improved, studies have been carried out for refractories used in the inner lining of the steel ladles. More specifically, from the slag zone, where the corrosion is most severe. By combining thermodynamic simulations, plant trails and post-mortem studies of the refractories after service, vital information about the behaviour of the slagline refractories during steel refining and the causes of the accelerated wear in this ladle area has been achieved. The results from these studies show that the wear of the slagline refractories of the ladle is initiated at the preheating station, through reduction-oxidation reactions. The degree of the decarburization process is mostly dependent on the preheating fuel or the environment. For refractories without antioxidants, refractory decarburization is slower when coal gas is used in ladle preheating than when a mixture of oil and air is used. In addition, ladle preheating of the refractories without antioxidants leads to direct wear of the slagline refractories. This is due to the total loss of the matrix strength, which results in a sand-like product. Thermal chemical changes that take place in the slagline refractories are due to the MgO-C reaction as well as the formation of liquid phases from impurity oxides. In addition, the decrease in the system pressure during steel refining makes the MgO-C reaction take place at the steel refining temperatures. This reduces the refractory’s resistance to corrosion. This is a serious problem for both the magnesia-carbon and dolomite-carbon refractories. The studies of the reactions between the slagline refractories and the different slag compositions showed that slags rich in iron oxide lead mostly to the oxidation of carbon/graphite in the carbon-containing refractories. This leads to an increased porosity and wettability and therefore an enhanced penetration of slag into the refractory structure. If the slag contains high contents of alumina and or silica (such as the steel refining slag), reactions between the slag components and the dolomite-carbon refractory are promoted. This leads to the formation of low-temperature melting phases such as calcium-aluminates and silicates. The state of these reaction products during steel refining leads to an accelerated wear of the dolomite-carbon refractory. The main products of the reactions between the magnesia-carbon refractory and the steel refining slag are MgAl2O4 spinels, and calcium-aluminates, and silicates. Due to the good refractory properties of MgAl2O4 spinels, the slag corrosion resistance of the magnesiacarbon refractory is promoted.

"En personalstyrka som går på knäna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjuksköterskeyrket

I sjukhuskorridorerna står flera rum tomma och operationssalar används inte fullt ut. Anledningen är inte att medborgarna blivit friskare, inte heller är det ekonomin som är huvudorsaken, skälet är bristen på sjuksköterskor1. År 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjuksköterskor lämnar Falu Lasarett på grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies början ville vi gå till botten med vad som är attraktivt i sjuksköterskeyrket, varför man väljer att bli sjuksköterska när yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt märkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev därför att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjuksköterskeyrket. För att nå syftet eftersöktes respondenter via sociala medier där spridningen blev stor och stoppades när nio sjuksköterskor valt att delta. Respondenterna hade anställning på Falu Lasarett och intervjuas med hjälp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta sökord och varit användbara för respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansåg sig även bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De förbättringsområden som studien identifierat är föga förvånande; lön, arbetstid, arbetstakt, status, erkänsla, företaget, ledarskap men även faktorn eftertraktad bedömdes som mindre attraktiv då respondenterna ansåg att de endast var eftertraktade på grund av sin yrkestitel. Störst fokus har lagts på ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett förbättringsområde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt på arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte räcker till. Studien har för avsikt att identifiera förbättringsområden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser ämnet för komplext för att en C-uppsats skulle kunna landa i en lösning på de problem som sjuksköterskeyrket dras med.