Att skriva sig till läsning : En kvalitativ studie om möjligheter och begränsningar med ASL ur ett lärarperspektiv

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register

OBJECTIVES: There is a growing emphasis on the perspective of individuals living with diabetes and the need for a more person-centred diabetes care. At present, the Swedish National Diabetes Register (NDR) lacks patient-reported outcome measures (PROMs) based on the perspective of the patient. As a basis for a new PROM, the aim of this study was to describe important aspects in life for adult individuals with diabetes. DESIGN: Semistructured qualitative interviews analysed using content analysis. SETTING: Hospital-based outpatient clinics and primary healthcare clinics in Sweden. PARTICIPANTS: 29 adults with type 1 diabetes mellitus (DM) (n=15) and type 2 DM (n=14). INCLUSION CRITERIA: Swedish adults (≥18 years) living with type 1 DM or type 2 DM (duration ≥5 years) able to describe their situation in Swedish. Purposive sampling generated heterogeneous characteristics. RESULTS: To live a good life with diabetes is demanding for the individual, but experienced barriers can be eased by support from others in the personal sphere, and by professional support from diabetes care. Diabetes care was a crucial resource to nurture the individual's ability and knowledge to manage diabetes, and to facilitate life with diabetes by supplying support, guidance, medical treatment and technical devices tailored to individual needs. The analysis resulted in the overarching theme 'To live a good life with diabetes' constituting the two main categories 'How I feel and how things are going with my diabetes' and 'Support from diabetes care in managing diabetes' including five different categories. CONCLUSIONS: Common aspects were identified including the experience of living with diabetes and support from diabetes care. These will be used to establish a basis for a tailored PROM for the NDR.

Women's experiences of two different self-assessment methods for monitoring fetal movements in full-term pregnancy : a crossover trial

Background: Low maternal awareness of fetal movements is associated with negative birth outcomes. Knowledge regarding pregnant women's compliance with programs of systematic self-assessment of fetal movements is needed. The aim of this study was to investigate women's experiences using two different self-assessment methods for monitoring fetal movements and to determine if the women had a preference for one or the other method. Methods: Data were collected by a crossover trial; 40 healthy women with an uncomplicated full-term pregnancy counted the fetal movements according to a Count-to-ten method and assessed the character of the movements according to the Mindfetalness method. Each self-assessment was observed by a midwife and followed by a questionnaire. A total of 80 self-assessments was performed; 40 with each method. Results: Of the 40 women, only one did not find at least one method suitable. Twenty of the total of 39 reported a preference, 15 for the Mindfetalness method and five for the Count-to-ten method. All 39 said they felt calm, relaxed, mentally present and focused during the observations. Furthermore, the women described the observation of the movements as safe and reassuring and a moment for communication with their unborn baby. Conclusions: In the 80 assessments all but one of the women found one or both methods suitable for self-assessment of fetal movements and they felt comfortable during the assessments. More women preferred the Mindfetalness method compared to the count-to-ten method, than vice versa.

Från traditionellt akademiskt bibliotek till modern lärmiljö : Högskolan Dalarnas bibliotek – förväntningar och resultat

I denna rapport beskrivs idéerna bakom Högskolan Dalarnas prisbelönta bibliotek i Falun. Planerings- och byggprocessen beskrivs och det färdiga resultatet utvärderas, samt de erfarenheter som har gjorts delas.

From a traditional academic library to a modern learning environment : Dalarna University Library - expectations and results

This report describes the ideas and vision behind Dalarna University's award-winning library in Falun. A description of the planning and construction processes and an evaluation of the final outcome are presented together with experiences and observations drawn from the project.

Vilka möjligheter har nyanlända elever att lyckas i reguljärklassen? : En studie med utgångspunkt i undervisningens utformning och lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete

Syftet med denna studie var att i två skolor i en kommun undersöka vilka möjligheter nyanlända elever har att utveckla sina språk- och ämneskunskaper utifrån hur skolorna och lärarna väljer att forma undervisningen för dessa elever, samt att undersöka hur lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete kan påverka utformningen av undervisningen. Då modersmålet även har en central roll i nyanlända elevers kunskapsutveckling fokuseras även detta i denna studie. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts, där åtta lärare som undervisar i årskurs 1-6 har intervjuats. I arbetet diskuteras skolans organisation av modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA-undervisning och utvecklingsarbete som en god grund för språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Vidare diskuteras i vilken mån lärarnas undervisning i olika klassrum, samt kunskaper om undervisning av nyanlända elever, möjliggör en god språk- och kunskapsutveckling för dessa elever. Studien indikerar att nyanlända elevernas möjligheter till språk- och kunskapsutveckling skiljer mellan olika skolor, även om dessa ligger inom samma kommun. Detta verkar till stor del bero på vilken satsning på mottagande av nyanlända elever och svenska som andraspråk som görs i skolan. Stora skillnader förekom både i form av kompetensutveckling, undervisningens utformning och i form av organisering av stöd på elevens modersmål.

När kallet ställs på sin spets : Pensionering ur ett existenssociologiskt perspektiv

When the calling is brought to a head: Retirement from an existential sociology perspective In this article we analyze how the meaning and value of work can emerge, be defined and redefined in relation to the coming of retirement, by focusing individuals with dedicated work approaches interpreted as a calling. By relying on an existential sociology framework we analyze the retirement process as an existential imperative, e.g. life phases or processes where questions on meaning and life quality become prominent. For the interviewees, the day of retirement becomes a sort of a road sign that – depending on the distance of time to the point of retirement – has intensified existential questions and the meaning of work. The article explores the defining dimensions of a calling as found in the interviewees dedicated work approaches. We address the types of problems and opportunities that arise when the interviewees are soon to retire and their associated strategies: listening to a calling on ”standby”; learning not to listen to one’s calling, listening to a calling from a private sphere and project the calling’s commitment to other activities.

Dyslexianpassningar i skolan : En undersökning om hur skolor arbetar med elever som har dyslexi

Denna studie har gjorts på tre olika skolor inom samma kommun i Mellansverige, där tre lärare, två rektorer och två specialpedagoger har intervjuats. Eleverna på skolorna går i årskurserna F-5. Studien belyser hur skolan arbetar med elever som har dyslexi, samt vilken syn några lärare, specialpedagoger och rektorer har på hur man ska arbeta med detta. Studien visar att alla parter anser att dyslexi upptäcks för sent och att åtgärder borde sättas in tidigare samt att de viktigaste åtgärderna är pedagogiska anpassningar och kompensationshjälpmedel. Såväl i denna studie som i tidigare forskning framkommer svårigheter med att urskilja dyslexi tidigt. Elevernas problem kan ha olika orsaker och eleverna blir snabbt duktiga på att dölja sina problem med läsning och skrivning. Det framkommer i undersökningen ett missnöje hos lärarna med resursfrågan. Det poängteras dock att lärare måste bli bättre på att använda de hjälpmedel som finns för att elever med dyslexi ska få den hjälp de behöver och känna den motivation som är nödvändig.

Uppföljning och utvärdering av det balanserade styrkortet : Är balanserat styrkort ett värdeskapande och strategiskt instrument inom den kommunala verksamheten?

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning.

Actitudes hacia la variedad caló y sus hablantes : Un estudio sociolingüístico de las opiniones de adolescentes andaluces

Caló is a language/variety spoken by the Spanish Calé (i.e. the Roma). The variety belongs to a group oflanguages referred to as “Para-Romani”, characterized by Romani vocabulary, but largely non-Romani morphology, phonology and syntax, in the case of Caló deriving from Spanish. Much research has been carried out regarding the vocabulary and the grammar of this variety.The conclusions drawn in those studies indicate that Caló is on its way to extinction. However, thereis an expressed interest in reintroducing the variety, in a form called “Romanó-Caló”. Language attitudes play a decisive role for the destiny of endangered languages. In order for arevitalization project to be successful, the attitudes towards the variety being reintroduced have to bepositive. The aim of this study is to measure the attitudes that both Calé and non-Calé have towards Calóand Caló speakers, a type of study never carried out in the past. The methods applied are both direct andindirect. In part one, 231 informants listened to different recordings of voices acting as either a “Spanishspeaking person” or a “Caló speaking person”, a technique referred to as ‘matched guise’. Firstly,the informants were asked to write down their first three impressions of the speakers. Secondly, nineshort questions related to the voices were asked, to which the subjects expressed their answers on attitudescales. They were also asked to match the voices with photos of people. Furthermore, theinformants have answered questions regarding what variety is spoken at home, as well as if he or she hasany knowledge of, or contact with, any language/variety, apart from Spanish. 182 informants continuedwith part two of the questionnaire, which consisted of 20 items – positive and negative statementstowards Caló and Caló speakers. The informants have rated their agreement or disagreement to thesestatements on a Likert scale. Another exercise measured the willingness of the informants to use Calówords for naming various objects. In addition, the subjects were tested on their knowledge of some Calówords, as well as asked whether they thought it was “useful” to know how to speak Caló. Variousstatistical methods have been used in order to establish whether or not the results are statisticallysignificant. The results of the analysis indicate that the attitudes differ towards Caló and Calóspeakers, depending on the informant’s (a) ethnicity (b) contact with Caló as well as with Calóspeakers, and (c) gender. It is those who – in their own opinion – belong to the ethnic group Calé, as wellas those who claim that they have some contact with the variety and its speakers, who show positiveattitudes in both parts of the study. The women also show more positive attitudes than the men. It is alsopossible to note positive attitudes towards the variety and its speakers among the subjects with a highlevel of knowledge of Caló words, as well as among those with the highest willingness to use Caló. These observations suggest that a revitalization project of the variety Caló has a clear chance ofbeing successful.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Vi vill, vi kan men hur? : Att använda sig av anpassade verktyg för cheferna inom vård och omsorg för att förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare.

Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Development of an instrument measuring the quality of residential care facilities for older people

Aims. To validate the Swedish version of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S-SCEAM). The instrument’s items measure environmental elements important for supporting the needs of older people, and conceptualized within eight domains. Methods. Item relevance was assessed by a group of experts and measured using content validity index (CVI). Test-retest and inter-rater reliability tests were performed.  The domain structure was assessed by the inter-rater agreement of a second group of experts, and measured using Fleiss kappa. Results. All items attained a CVI above 0.78, the suggested criteria for excellent content validity. Test-retest reliability showed high stability (96% and 95% for two independent raters respectively), and inter-rater reliability demonstrated high levels of agreement (95% and 94% on two separate rating occasions). Kappa values were very good for test-retest (κ = 0.903 and 0.869) and inter-rater reliability (κ = 0.851 and 0.832). Domain structure was good,  Fleiss’ kappa was 0.63 (range 0.45 to 0.75).    Conclusion. The S-SCEAM of 210 items and eight domains showed good content validity and construct validity. The instrument is suggested for use in measuring of the quality of the physical environment in residential care facilities for older persons.

Den offentliga sektorns komplexa adaptiva system : En kvalitativ studie om medarbetarpolicys i praktiken

Intresset för hur HR och ledning kan påverka medarbetarnas beteendemönster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna undersökning. Med utgångspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag försökt fånga medarbetarnas förutsättningar att nå organisationers vision och därmed förverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner från den undersökta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att förklara byråkratins inverkan på beteendemönstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien är att undersöka hur det adaptiva systemet fungerar i en byråkratisk organisation och vad det betyder för medarbetarnas möjligheter att förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Undersökningen har genomförts på en socialförvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i undersökningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar därmed med olika perspektiv på samma fenomen. Undersökningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byråkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, där medarbetarnas beteendemönster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte förverkligas. Undersökningen visar även att de adaptiva systemen inom organisationen inte påverkar varandra, då de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund för hur medarbetarnas beteendemönster etableras inom organisationen är kraven från omvärlden, hög arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hög regelstyrning som ligger till grund för beteendemönstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen är att för att medarbetarna ska kunna förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy kräver det att HR, ledning och medarbetare alla ingår i samma adaptiva system. För att det ska vara möjligt behöver HR upprätta strategier för hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behöver även ha goda möjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en större omfattning än vad de gör idag. Konkreta åtgärder för hur det lämpligen bör genomföras presenteras under diskussionen.