Vilka skillnader upplever vårdpersonal och närstående mellan den vanliga palliativa vården och en vård med styrda vårdplaner? : En systematisk litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.

Upplevelser av att vara anhörig till ett barn med cancer.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon. Många vardagsrutiner var tvungna att förändras när barnet vårdades på sjukhus längre perioder och en förälder behövde finnas till hands för barnet. Ekonomin påverkades hos många familjer, dels till följd av att de fick merkostnader dels att inkomsten försämrades då minst en förälder gick ner i arbetstid eller avslutade sitt arbete. Informationen från omvårdnadspersonalen upplevdes som avgörande för hur de anhöriga klarade att hantera sin situation.

När hjärtat sviktar : Information och undervisning med hjälp av sjuksköterskan

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sätt att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som användes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjälp av modifierade granskningsmallar för att säkerställa att dom var av så hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmåga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet. Flera av artiklarna i litteraturstudien visar att sjuksköterskeinriktad patientutbildning är effektivt för att förbättra livskvaliteten och den hjälper patienterna att se sina symtom och främjar egenvård. Utbildningen innefattar ofta information om att förändra sin livsstil, fysisk aktivitet, daglig vägning, diet och läkemedelsdosering samt information och undervisning till både patienter och anhöriga om hjärtsvikt och dess symtom. Familj och vänner är ofta ett stort stöd för patienter med hjärtsvikt. Studier visar dock att de ofta har de begränsade kunskaper om vad hjärtsvikt är och hur behandlingen ser ut. De övergripande resultaten av litteraturstudien visar på att databaserad utbildning ger ökad kunskap om hjärtsvikt i jämförelse med sedvanlig utbildning.

Omvårdnadsbehov i form av stöd hos kvinnor med bröstcancer : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

Närståendes upplevelse och sjuksköterskans stöd i samband med en cancersjukdom : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva hur närstående upplevde sin förändrade livssituation i samband med en cancersjukdom, men även skildra på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja närstående i vardagen. Artikelsökningen har skett via databaser i Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklarna i studien var publicerade under åren 1998-2008 och skulle innehålla abstract, syfte, metod, resultat och diskussion samt vara skrivna på engelska. Artiklar som innehöll vård av cancersjuka barn exkluderades. Huvudresultatet visar att närstående upplever cancerdiagnosen som oväntad och känslor som chock, stress och misstro var vanliga i samband med cancerbeskedet. Cancersjukdomen hotade även tryggheten och stabiliteten i vardagen. Många närstående tog på sig rollen som vårdgivare vilket ledde till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska kostnader men upplevdes även som en viktig roll och minskade närståendes skuldkänslor i samband med en eventuell sorgeprocess. Familjen till den cancersjuke rapporterade både en positiv och negativ påverkan på relationen till sina nära och kära och behovet av stöd var stort hos de närstående. Resultatet visade också att sjuksköterskan har en viktig funktion i att stödja närstående i deras svåra situation och information om sjukdomen var en aspekt som upplevdes som betydelsefull

En analys av testprocesser med TMap som testmetod

Today there are many system development projects that break both budget and time plan. Often this depends on defects in the information systems that could have been prevented. The cost of test can in some cases be as high as 50 % of the projects total cost and it's at the same time an important part of development. Test as such has moved its focus from the software it self and its faults to a wider perspective on whole infrastructures of information systems where assure a good quality is important. Sogeti in the Netherlands have developed a test method called TMap (Test Management approach) that can be used for structured testing of information systems. TMap haven't been used as much as desired in the office in Borlänge. Because Microsoft is releasing a new version of their platform Visual Studio Team System (VSTS 2010) some colleges at Sogeti in the Netherlands are about to develop a template that can support the use of TMap in VSTS 2010. When we write this the template is still in development. The goal for Sogeti was to find out the differences between the test functionality in VSTS 2008 and 2010. By using the purpose with this essay, which was to analyze the test process in VSTS 2008 with TMap against the test process in VSTS 2010 together with the template we got much help to achieve the goal. The analysis was done with four different aspects: The TPI and TMMi models, problem and strength analyses and a few question formulations. The TPI and TMMi models where used to analyses and evaluate the test process. The analysis showed that there were differences between the both test processes. VSTS 2010 together with the template gave a better support to use TMap and perform test. In VSTS 2010 the test tool Camano is connected to TFS and the tool is also to make the execution and logging of tests easier. This leads to a test process that is easier to handle and has a better support for TMap.

Jag kände mig speciell : En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ. Bekräftad blev patienten bland annat genom att sjuksköterskan verkligen var närvarande i mötet samt lyhörd för patientens behov. Sjuksköterskan förväntades kunna ge adekvat och tydlig information för att patienten skulle få förståelse för och känna sig trygg med vården. Hon förväntades också stå för patientens känslomässiga stöd samt visa empati för att skapa förtroende hos patienten. Engagemang från sjuksköterskans sida var en positiv faktor i mötet, medan brist på engagemang skapade en känsla hos patienterna av att vara till besvär. Att sjuksköterskan var personlig i mötet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. För att det skulle kunna bli ett vårdande möte så krävdes att sjuksköterskan tog sig tid. Det visade sig att i många fall upplevde patienterna att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med tid för dem. Därtill var sjuksköterskan i mötet ofta mer uppgiftsorienterad än patientcentrerad.

Patienters upplevelser samt sjuksköterskans roll i undervisningen till patienter med Diabetes mellitus typ 2

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

Förskola och arbetet med språkstimulering, : En intervjustudie

Detta arbete har syftet att undersöka hur pedagoger arbetar och ser på barns språkutveckling inom förskolan. Vår utgångspunkt var den didaktiska frågan Hur? Undersökningsmaterialet består bland annat av litteratur om tidigare forskning inom ämnet och en genomförd undersökning gjord av Cecilia Rösth och Nina Keuneke. Vi kommer även att beröra Lpfö98 samt de olika lokala arbetsplanerna för varje förskola. Undersökningsmetoden som vi kommer att använda oss av i detta arbete är intervjuer. Vi var intresserade av pedagogernas tankar därför valde vi att göra våra intervjuer informell och kvalitativ. I undersökningen deltog fem pedagoger, från fyra olika förskolor, en montessoriförskola, en I Ur och Skur, och två kommunala förskolor utan någon specifik inriktning. Resultatet av denna undersökning visar att språk är stort, genom intervjuerna har det framkommit att alla informanter medvetet arbetar med att stimulera barns språkutveckling, pedagogerna som deltagit i vår undersökning har ett varierat arbetssätt och använder sig av olika material för att arbeta språkutvecklande. I vår studie har vi uppmärksammat förskolornas miljöer ur ett språkutvecklingsperspektiv Vi anser att den miljö som barnen vistas i troligtvis har stor betydelse för deras språkliga utveckling. Vidare visar resultatet att alla pedagoger som deltog i undersökningen har olika åsikter om huruvida barn ges olika förutsättningar för språkutveckling i förskolan. Vi kan genom denna undersökning konstatera att arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika förskolorna och som vi ser det ges barnen olika förutsättningar för språkutveckling beroende på de olika förskolornas arbetssätt och inriktningar.

Ett rikare språk med bildmunta : Vad är ett rikt språk och kan bildskapande stimulera till ett rikare språk

A richer language when painting before speaking? – What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language?In this work I seek to answer two questions. What may a “richer” language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message.

Pedagogers arbete med språkutveckling : En jämförande studie kring samarbete och samlokalisering

Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete. Genom den sidan hittade vi Espling och Hällgrens examensarbete där vi fick reda på vilken litteratur de hade använt sig av. Pedagogerna har fått framföra sina åsikter genom intervjuer och enkäter. Resultatet visade att man i förskolorna i huvudsak arbetar med rim och ramsor, musik, drama och rörelse. I förskoleklassen dominerade Bornholmsmodellen, men de använder även lite andra arbetsmetoder som t ex dagböcker, händelseböcker, högläsning och ordkedjor.Vi upptäckte att det är mer samarbete mellan förskoleklass och klass ett, än mellan förskola och förskoleklass, vilket även Hjelte (2005) har kommit fram till. Vi har genom vår studie kommit fram till att samlokalisering har en stor betydelse för hur samarbetet ska fungera mellan verksamheterna.

Fysisk aktivitet för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom : en systematisk litteraturstudie

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL

Sjuksköterskans uppföljning av läkemedel i kommunens äldreomsorg : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. En enkät utformades med frågor om vanligt förekommande arbetssituationer kring uppföljning av läkemedelsordination. Enkäten besvarades av trettiosju sjuksköterskor anställda i den kommunala äldrevården och i särskilda omsorgen, i två kommuner i Sverige. Resultat: Skriftlig rutin, hur uppföljning av läkemedelsordination ska utföras, saknades. Sjuksköterskan erhöll inte alltid direktiv från ordinerande läkare att/när/hur uppföljning skulle ske. Det var vanligt förekommande att en sjuksköterska lämnade ut läkemedel, och att en annan följde upp utfall av läkemedelsbehandlingen. Faktorer som kunde påverka resultatet av läkemedelsuppföljning var: hög arbetsbelastning på äldreboendet, frånvaro av ordinarie personal och vem av vårdpersonalen som rapporterade observationer under en uppföljningsperiod. Slutsats: För att stärka länkarna i läkemedelskedjan finns ett trängande behov av en övergripande instruktion hur sjuksköterskan ska följa upp läkemedelsbehandling

En studie av Idre Fjälls webbplats med fokus på användbarhet

Idre Fjäll currently has not full control of how visitors experience their site or if it has good usability. I have helped the company to do a usability test on their website to see how and where any improvements can be made on the page before the winter season 2010. I have also done a survey to investigate how users perceive Idre Fjälls website. Ten people of various ages participated in the survey. All test subjects was recorded with both audio and screen activity during the tests. The test consisted of five different tasks to be solved over the internet at Idre fjälls website. Nr 1, 3, 4 and 5 was solved for most without problem. In nr 2, where a booking of a house would be done, here arose a problem in nine tests out of ten. The results show that the site has very good graphic design and information design, but some weaknesses in interaction design. I have worked out proposals on the most significant problems identified during the test.