Elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9 En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta. 

Från ord till rörelser och dans : en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift

I artikeln redovisar vi ett exempel på hur kunnande, som kommer till uttryck då elever redovisar en dansuppgift, kan analyseras och bidra till vår förståelse av detta kunnande såväl som till ett artikulerat språk att använda vid utvecklingen av undervisningen. En utgångspunkt är att kunskaper om kunnande är en nödvändig grund för att förbättra undervisningen. En annan utgångspunkt är att det råder brist på sådan kunskap. Eleverna (ca 12 år gamla) var indelade i tre grupper som fick en uppgift där de med utgångspunkt i två meningar skulle skapa en dans genom att översätta varje ord till en rörelse och därefter sammanfoga ord-rörelserna. Vi presenterar resultaten av en fenomenografisk analys som grundar sig på en videoinspelning av dessa redovisningar.

Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning : Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011. Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv. Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier: 1. Förebyggande arbete 2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling 3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling 4. Kompensera i undervisningen Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet med eleverna. När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. 3

Utbildningsmedier i undervisningen : En studie av medieanvändning och lärande

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

Stilkonventioner och Spelupplevelser Vid Ljuddesign av Dataspel i Skräckgenren

Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas. Immersion är också av vikt men kan inte lika konkret bekräftas vara av extremt stor vikt för upplevelsen. Slutligen är det svårt att bekräfta eller förneka Foley ljudeffekters påverkan på spelupplevelsen och upplevelsen av immersion.  

Audiovisuella samtidskonstens utövare : Intervjuer med audiovisuella utövare om deras situation och förutsättningar

Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod. Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter påverkar masteringsprocessen av inspelad musik

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  

Fasens påverkan vid inspelning och post-produktion av akustiska trummor : Fasen som medel för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment. Inför detta experiment samlades empiri i form utav inspelade trumspår in. Sedan manipulerades fasförhållandena i efterhand och de effekter som fasen hade på ljudet dokumenterades. Ur det resultat som framställdes utav det genomförda experimentet kan man urskilja flera mönster gällande fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav trummor. Vad detta resultat innebär rent praktiskt för ljud- och musikproducenter är ett underlag för utveckling utav metoder för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper i sina produkioner.

Filmen, musiken och rollfiguren : En studie om hur musik påverkar uppfattningen av rollfigurer.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.  

Är Mjukvaru-EQ:s så bra som utvecklarna lovar? : En jämförelse av hårdvaru- och mjukvaru-EQ:s

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hårdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mätningar samt lyssningstest. I mätningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen även om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna. Detta visar på att emuleringarna inte är så bra och exakta som utvecklarna påstår.

Medierepresentationer av etnicitetsochmigrationsrelaterade frågor inomäldreomsorgen i Sverige och Finland

Media representations of ethnicity- and migration-related issues within the elderly care in Sweden and Finland Research on welfare regimes and migration regimes has shown that Sweden and Finland have similar elderly care regimes but different migration regimes. It is against this backdrop that we set out to study what Swedish and Finnish daily press focusing on elderly care has written about ethnic minorities, migrants and migration. The study uses quantitative content analysis to analyze 241 daily newspaper articles published between 1995 and 2008. This article presents the themes that have been discussed, the elderly care actors that have been in focus (i.e. whether the focus has been on elderly care recipients, elderly care providers or informal caregivers), the ethnic backgrounds that these actors have had (i.e. whether the focus has been on the ethnic majority or on ethnic minorities) and the type of explanatory frameworks that the newspaper articles in focus have used. On the basis of this, we problematize the representations of ethnic minorities, migrants and migration that the newspaper articles in question put forth and the fact that the Swedish and Finnish daily press treats the issues at hand as if migration is mostly an issue that can be relegated to the periphery of the elderly care sectors’ agenda. 

IT­-Forensisk undersökning av flyktigt minne : På Linux och Android enheter

Att kunna gör en effektiv undersökning av det flyktiga minnet är något som blir viktigare ochviktigare i IT-forensiska utredningar. Dels under Linux och Windows baserade PC installationermen också för mobila enheter i form av Android och enheter baserade andra mobila opperativsy-stem.Android använder sig av en modifierad Linux-kärna var modifikationer är för att anpassa kärnantill de speciella krav som gäller för ett mobilt operativsystem. Dessa modifikationer innefattardels meddelandehantering mellan processer men även ändringar till hur internminnet hanteras ochövervakas.Då dessa två kärnor är så pass nära besläktade kan samma grundläggande principer användas föratt dumpa och undersöka minne. Dumpningen sker via en kärn-modul vilket i den här rapportenutgörs av en programvara vid namn LiME vilken kan hantera bägge kärnorna.Analys av minnet kräver att verktygen som används har en förståelse för minneslayouten i fråga.Beroende på vilken metod verktyget använder så kan det även behövas information om olika sym-boler. Verktyget som används i det här examensarbetet heter Volatility och klarar på papperet avatt extrahera all den information som behövs för att kunna göra en korrekt undersökning.Arbetet avsåg att vidareutveckla existerande metoder för analys av det flyktiga minnet på Linux-baserade maskiner (PC) och inbyggda system(Android). Problem uppstod då undersökning avflyktigt minne på Android och satta mål kunde inte uppnås fullt ut. Det visade sig att minnesanalysriktat emot PC-plattformen är både enklare och smidigare än vad det är mot Android.

Rum för eftertanke. : Likheter och skillnader mellan biografen och kyrkan som plats för existentiella frågor.

För den som reflekterar över de religiösa traditionernas försvagade roll och huruvida medier har kommit att ersätta kyrkor och församlingsliv så pekar mina resultat i riktning mot att konsumtion av spelfilm alldeles utmärkt kan innefatta gestaltningar av centrala existentiella frågor som hos individer förankrar föreställningar om livets mening, skuld och ansvar samt moraliska ideal att leva efter i sitt liv här och nu. Men när det gäller människans bearbetning av en dialogens relation till tillvaron som totalitet som den svenske religionspsykologen Hjalmar Sundén en gång uttryckte det, dvs relationen till verklighetens yttersta väsen tycks filmmediet inte utkonkurrera traditionell religion.

Konsensus och personifierade konflikter : problembeskrivningar av äldreomsorg i svensk dagspress

Consensus and personified conflicts: representations of elderly care issues in Swedish newspapers Elderly care issues are commonly framed in public discourse. In mass media the representations of such issues are influenced by media logic. The purpose of this paper is to describe and analyse how elderly care issues were represented in three Swedish newspapers during the first half of 2007. How were the problems characterized? How were different actors characterized and which roles were they assigned? How are conflicts of interests described? Finally, we aim to discuss how media contribute to an understanding of the complexity of elderly care as a whole. Taken together, the articles do not provide a coherent picture. However, costs, quality of care and demographic issues were common themes. The elderly were commonly represented in personal narratives about problems that occurred when they needed elderly care. The elderly in the future are projected as more active and demanding than the elderly today. The care workers were active voices in discussions about working conditions, but absent in discussions about their education and professional identity, which was an issue commonly advocated by politicians. Many issues were represented as conflicts between the individual elderly and the care system or between care workers and their employers. More elaborated discussions about how to prioritize between different needs and demands were rare. This can be seen as examples of how the media tends to use personification, simplification and polarization as means to tell interesting stories.

Samtal om demokratiuppdraget i praktiken : Elever och lärares tankar kring demokratiuppdraget iskolan

Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna harsvårigheter med att diskutera själva innebörden i begreppet demokrati. Även lärarna anger attdetta är ett svårt ord och använder olika redskap för att konkretisera begreppet. Resultatet visarockså att demokratiuppdragets värdegrund är något som praktiseras dagligen i det vardagligaarbetet. När situationer som konflikter uppstår skapas också möjlighet till samtal omdemokratiuppdragets värden. Studiens resultat visar vidare att praktiserandet avdemokratiuppdraget i klassrummet kräver ett öppet klimat som tar tillvara på elevers frågor ochintressen. Dessutom påpekar lärare att det inte finns någon given metod för att praktiserademokratiarbetet, då alla elever är olika och lär olika. Motverkande av kränkande behandling ärockså något som behandlats i denna studie. Detta diskuteras endast som förebyggandehandlingar. Via resultatet framkommer att planering och reflektion med andra lärare är viktigaaspekter för att praktisera demokratiuppdraget.