Andraspråkselever och matematik - språksvårigheter är bara halva sanningen : En studie i åk 6-9

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Många av de begrepp som vi har i matematiken har dessutom flera betydelser som tex. volym, rymmer, axel, udda och så vidare och när eleverna inte förstår innebörden i texten så vet de inte heller vad de ska göra och kan därför inte göra den matematiska beräkning som uppgiften efterfrågar.Huvudsyftet med denna undersökning är därför att få kunskap om vilka svårigheter som möter andraspråkselever i matematikundervisningen. Svårigheter som lärare i matematik behöver känna till för att kunna ta hänsyn till dessa och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa andraspråkelever till en god inlärning med de resurser som finns tillgängliga på skolan idag.Uppsatsen presenterar resultatet av ett språktest med matematiska textuppgifter. Detta resultat kompletteras sedan med intervjuer av lärare, elever och elevernas studiehandledare.Matematikundervisningen behöver utformas med en större kunskap om språk och språkinlärning. För att kunna bilda sig en uppfattning om ett nytt ords betydelse måste ordet få användas i olika sammanhang, ordet måste behövas. Mer muntliga övningar och mer träning i att beskriva tankar och begrepp skulle gynna inte bara andraspråkeleverna utan alla elever i klassen.Lärare i matematik kan känna att de har för lite tid och resurser för att kunna hjälpa andraspråkelever till goda matematikkunskaper. Det saknas även kunskaper om vad som är svårt inom matematiken och i texten till matematiska läsuppgifter. Till en del saknas också kunskaper i vad det innebär att lära sig ett språk och hur det är att studera på ett språk som man inte behärskar. De elever som jag har talat med är nöjda med sin matematikundervisning, sin lärare och sin studiehandledare. Två av dem är entusiastiska och mycket motiverade och har bra resultat. De andra två tycker att matematiken är svår och tråkig och har trots ansträngningar jobbigt med förståelsen. Lärare skulle behöva mer kunskaper om matematikundervisning för andraspråkelever. De behöver också ta ett större övergripande ansvar för varje enskild elevs kunskapsinhämtning. Som det är idag läggs ofta ansvaret för andraspråkeleven på någon annan, det kan vara studiehandledaren, läraren i svenska som andraspråk, modersmålsläraren eller speciallärare. Självklart ska alla dessa lärare samarbeta för att skapa en bra studiesituation för eleven men någon måste ha huvudansvaret. Det mest naturliga är att ansvaret innehas av den ordinarie läraren som känner till de mål och kursplaner som finns för ämnet.

Hur arbetar pedagoger i förskolan med flerspråkiga barns modersmål- och andraspråksutveckling? : Intervjustudie med pedagoger i fem förskolor

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag.

Chatbot como recurso didáctico en la enseñanza de español como lengua extranjera

Las normas educativas de la enseñanza de las lenguas modernas en el instituto sueco están cada vez más enfocadas en la competencia comunicativa y en realizar una comunicación funcional y significativa para los discentes. Una revisión hecha por la Inspección de la Escuela Sueca muestra que existe una falta de práctica en la lengua meta en las aulas.  El objetivo de este estudio es investigar una herramienta digital llamado chatbot. El chatbot www.soydiego.com, es un programa diseñado para estudiantes de español en el cual se puede chatear con un robot en línea. Hemos investigado la actitud de los docentes hacia las metas comunicativas y la posible aportación de un chatbot como recurso didáctico. Mediante encuestas y entrevistas recibimos respuestas de parte de 25 docentes de español de nivel de instituto. Los resultados muestran que los profesores tienen una actitud muy positiva hacia el chatbot. Opinan que este puede ser una herramienta útil para desarrollar la competencia comunicativa de los discentes. De todos modos, hemos concluido que todavía hay una necesidad de un desarrollo adicional de la herramienta que sea adaptable a todos los niveles de español.

Naturvetenskapliga begrepp i vardagliga samtal : En observationsstudie med fokus på lärande samtal i förskolan

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ”lokal teori”, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen. Vissa begrepp har barnen till synes en lägre grad av förståelse för och vissa begrepp är de väl bekanta med men har inget specifikt ord för. Det finns också olika sätt att förklara naturvetenskapliga fakta, vilka inte alltid motsvarar frågeställarens, barnets och/eller pedagogens, förväntningar. De huvud­sakliga slutsatser som har dragits är följande: även om ett barns ordförråd för att beskriva naturvetenskapliga fenomen är rikt ger det inte automatiskt en god begreppsbildning, det informella samtalet är en viktig resurs i barnens lärande samt att det är viktigt att använda rätt förklaringsmodell vid varje tillfälle.

Entre el relato y la realidad : A sangre y fuego: la historia contada a través del relato

En el presente trabajo se analizará la obra del periodista y escritor Manuel Chaves Nogales A sangre y fuego (1937). El objetivo que se tendrá en cuenta es descubrir dónde está la frontera entre la literatura y el periodismo en esta obra, reflexionando igualmente sobre la teoría de ficción y no ficción, la realidad y la novela. A través de una visión semiótica, mediante un análisis basado en términos de comunicación, y centrándose el estudio en un concepto relacionado con la “literariedad”, se ha llegado a la conclusión de que se hace imposible en determinados géneros establecer fronteras entre literatura y periodismo. Del mismo modo, se ha hecho evidente la contribución y utilidad de lo literario a la hora de afrontar fenómenos relativos a la realidad y concretamente a la actualidad.

Borchert und Beckmann : Biographische Berührungspunkte Wolfgang Borcherts in seinem Drama Draußen vor der Tür

Nachkriegsliteratur, oder Kahlschlags- bzw. Trümmerliteratur wurde zwischen 1945 und 1950 geschrieben. Es war die junge Schriftstellergeneration in der Westzone, die von ihren Erfahrungen mit dem Nationalsozialismus, dem Krieg, dem Leben in Trümmern schrieb. Die Themen dieser Literatur sind demnach Krieg, Tod, Untergang, Gefangenschaft, Trümmer, Heimkehr und Überlebungskampf. Wolfgang Borcherts Drama Draußen vor der Tür ist das wichtigste Beispiel für die Trümmerliteratur und eins der wenigen Dramen, das in der Nachkriegszeit großes Publikum fand. In seinem Drama Draußen vor der Tür, das Borchert einige Monate vor seinem Tod im Jahre 1947 schrieb, geht es um einen Soldaten, Beckmann, der nach 3 Jahren Gefangenschaft in Sibirien in seine zertrümmerte Heimat zurückkehrt. Das Drama wird als ein Protestschrei gegen den Krieg gesehen. Mit Wolfgang Borcherts Lebensgeschichte als Hintergrund entstand die Frage, welche biographischen Berührungspunkte sich in Borcherts Drama Draußen vor der Tür finden lassen, also welche persönlichen Erlebnisse, Erfahrungen, Eigenschaften und Werte werden in seinem Drama widergespiegelt oder zum Ausdruck gebracht.

Han, hon, höna? : En kvantitativ studie om attityder till det könsneutrala personliga pronomenet hen

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation.

Actitudes hacia el catalán : un estudio sociolingüístico de principiantes del catalán en Barcelona

This study focuses on the Catalan language of Catalonia, a region located in the east of Spain. There are many immigrants living in this region who decide to learn the Catalan language in hope of finding a job or to integrate in the Catalan society. The main aim of this study was to discover the types of language attitudes the beginners of Catalan show towards this language (general, instrumental and integrative attitudes). Language attitudes are of importance because it can indicate the “health” of a minority language, such as is usually considered Catalan. The method applied was direct, where the informants had to answer a written questionnaire. The results of the study show positive attitudes towards the Catalan language and its general use in Catalonia. The main conclusions of the study were that the informants showed positive and slightly more instrumental attitudes towards Catalan, indicating that the main motive of learning the language was more of practical use than integrative motives.

The functions of Japanese Sound Symbolic Words in Different Types of Texts and Their Translation

Though sound symbolic words (onomatopoeia and mimetic words, or giongo and gitaigo in Japanese) exist in other languages, it would not be so easy to compare them to those in Japanese. This is because unlike in Japanese, in many other languages (here we see English and Spanish) sound symbolic words do not have distinctive forms that separate them immediately from the rest of categories of words. In Japanese, a sound symbolic word has a radical (that is based on the elaborated Japanese sound symbolic system), and often a suffix that shows subtle nuance. Together they give the word a distinctive form that differentiates it from other categories of words, though its grammatical functions could vary, especially in the case of mimetic words (gitaigo). Without such an obvious feature, in other languages, it would not be always easy to separate sound symbolic words from the rest. These expressions are extremely common and used in almost all types of text in Japanese, but their elaborated sound symbolic system and possibly their various grammatical functions are making giongo and gitaigo one of the most difficult challenges for the foreign students and translators. Studying the translation of these expressions into other languages might give some indication related to the comparison of Japanese sound symbolic words and those in other languages. Though sound symbolic words are present in many types of texts in Japanese, their functions in traditional forms of text (letters only) and manga (Japanese comics)are different and they should be treated separately. For example, in traditional types of text such as novels, the vast majority of the sound symbolic words used are mimetic words (gitaigo) and most of them are used as adverbs, whereas in manga, the majority of the sound symbolic words used (excluding those appear within the speech bubbles) are onomatopoeias (giongo) and often used on their own (i.e. not as a part of a sentence). Naturally, the techniques used to translate these expressions in the above two types of documents differ greatly. The presentation will focus on i) grammatical functions of Japanese sound symbolic words in traditional types of texts (novels/poems) and in manga works, and ii) whether their features and functions are maintained (i.e. whether they are translated as sound symbolic words) when translated into other languages (English and Spanish). The latter point should be related to a comparison of sound symbolic words in Japanese and other languages, which will be also discussed.

Litteratur i gränszonen : Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv

Antologin Litteratur i gränszonen analyserar texter som uppstått i sammanhang där olika språk mer eller mindre frivilligt samexisterar och ställer frågan om vad som händer när verk vandrar från ett språk till ett annat, från en kontext till en annan. Boken stammar ur ett antal workshopar kring översättning och reception av utomeuropeiska litteraturer i Norden och samlar forskningsrapporter från tio forskare från olika ämnen som kritiskt diskuterar olika aspekter av transnationalism i litteraturen. Uppsatserna bidrar inte bara till att belysa hur vi genom litteraturen bemöter det främmande utan har också som syfte att synliggöra och problematisera Nordens plats på det världslitterära fältet.

"Han låter svensk" : En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Actitudes hacia el castellano y el catalán : Un estudio sociolingüístico entre veinteañeros y sus padres en el ámbito

This study focuses on the attitudes toward Catalan and Spanish, the two main languages spoken in Barcelona, on the East coast of Spain, in Southwestern Europe. The aim of this study was to compare those attitudes between two generations of informants. The informants of one generation were born 1984-93 and were thus in their twenties at the time of the investigation, in 2013. The aforementioned generation was labelled with the name "Children", whereas their parents were labelled with the name "Parents". The method applied was direct, where the informants had to answer an online survey, and the number of informants that were studied was 15 for each generation, or 30 in total. The conclusion of the study, derived from the results to the aforementioned survey, is that the generation of the Children have a more positive attitude toward Catalan and more negative toward Spanish than the generation of the Parents.

L’évolution du français par rapport à l’histoire et en comparaison avec celle du suédois

Une langue est comme un être vivant. Elle porte les traces des avis, des sentiments, de la joie et des déceptions de nos ancêtres. En même temps elle reflète les toutes tous derniers modes de vie et la manière de penser et d’agir dans la vie quotidienne. Ce sont sa grammaire, ses mots, ses proverbes et ses citations qui en témoignent. Ses sons soulignés par l’intonation et la prosodie nous laissent presque deviner l’esprit de vitalité, de mélancolie ou d’élégance de la langue et de ces locuteurs. Mais est-ce qu’il est possible de trouver aussi les traces des événements historiques et sociaux dans l’évolution d’une langue? Cette question est centrale dans ce mémoire qui suit l’évolution du français à partir du latin parlé dans l’Antiquité et en comparaison avec celle d’autres langues notamment celle du suédois.