Language and Identity at School and at Home : Language Shift among Mennonites in Paraguay

This essay has investigated the question of an ongoing language shift from Plattdeutsch and German to Spanish among the Mennonites in Paraguay and the role of the school in this process. The aims of the study were to compare the use of languages among the Mennonites in Asuncion and in the Menno colony and to identify the importance that parents give to the languages and to compare this with a school leader perspective. The aim was also to identify factors that influence the language shift and identify the influence that the shift excerpts on Mennonite values and identity. The results are based on my own observations, interviews with Mennonite women and interviews with key informants who have insight into the school policy issues. The outcome may be used as a basis for educational and language planning. There is a need to consciously sit down and re-define the Mennonite identity and to make the community and the school aware of their responsibility in language maintenance.

From Pettson and Findus to Festus and Mercury...and Back Again: A Comparison of Four Translations of Sven Nordqvist's Picture Books

In order to examine how children's literature might be translated, two different English translations of two Swedish picture books have been analyzed. The original Swedish books are Rävjakten and Pannkakstårtan by Sven Nordqvist. Rävjakten was translated as The Fox Hunt in 1988 and as The Fox Hunt in 2000. Pannkakstårtan was translated as Pancake Pie in 1985 and as The Birthday Cake in 1999. Literary translation in general, specific translation issues for children's literature, and trends in international English style have been considered. Analysis of the four texts has been made, with consideration given to the following areas: changes in illustrations, layout, or format; text changes; lexical choices; and retention, deletion, or modification of names and culturally specific references. The analysis revealed that the following tendencies were true for the later translations: foreignization of the text, word-for-word translation of the text, and a neutral international English variety.

Sjuksköterskans rutiner och omvårdnad kring perifera venkatetrar samthur komplikationer kan undvikas : -En litteraturstudie-

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade. Resultatet av litteraturstudien visade att de flesta sjuksköterskor inte tar hänsyn till hygieniska aspekter vid inläggning av en perifer venkateter (PVK) och det vanligaste stället för venpunktion var handryggen. Symtomen på komplikationer av en PVK var smärta, rodnad, ömhet, värmeökning, svullnad och hårda, stela vener. Flera sjuksköterskor bad patienterna att informera dem om de upptäckte rodnad, smärta eller svullnad kring PVK:erna, sjuksköterskorna drog dagligen handen över PVK:ernas bandage och frågade patienterna hur det kändes. De flesta sjuksköterskor spolade PVK:erna dagligen med natriumkloridlösning som en preventiv åtgärd. Den vanligaste komplikationen var tromboflebit. För att förebygga tromboflebit rekommenderas den minsta möjliga storleken på en PVK. Det förekommer olika riktlinjer världen över om hur lång tid en PVK bör vara placerad i en ven. Studierna visade olika resultat från 24 timmar upp till 92 timmar och däröver.

Palliativ vård - Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och stöd till patienter och dess närstående.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess närstående. Litteraturen söktes på databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av titel och abstrakt för att se om innehållet var relevant för studien. Till resultatet användes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjälp av ett poängsystem. I resultatet kom uppsatsförfattarna fram till att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnaden av palliativa patienter och stödjandet av närstående. Det som sjuksköterskor upplevde som positivt i omvårdnaden var att de hade ett tillfredställande och betydelsefullt arbete. Sjuksköterskorna upplevde att det underlättade om de hade ett bra samarbete inom teamen. Negativa upplevelser var att det samtidigt kunde vara stressigt och känslomässigt svårt. I flera artiklar framkom att sjuksköterskan upplevde att stöd och information var viktiga uppgifter.

Fallolyckor bland äldre - Konsekvenser och prevention

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

Omvårdnad vid Amyotrofisk lateral skleros : erfarenheter ur ett patient och anhörigperspektiv : En systematisk litteraturstudie

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en fortskridande neurologiska sjukdom som ger den drabbade och de anhöriga mycket sorg och smärta. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att utifrån aktuell vetenskaplig litteratur beskriva upplevelsen och behovet av omvårdnad som den sjuke i ALS och deras anhöriga behövde. Syftet var också att beskriva vilken typ av information och stöd som behövdes. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie har sökt på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007 och vara skrivna på engelska. Även manuella sökningar har gjorts. Resultatet visade att sjukvården hade ett stort ansvar att stötta, hjälpa och informera vid denna fortskridande neurologiska sjukdom. Det fanns behov av multiinriktad omvårdnad där många olika professioner ingick för att kunna ge patienterna den helhetsvård de behövde. Det framkom att anhöriga var de som hade den givna omvårdnadsrollen och att de hade ett behov av avlastning och information om sjukdomen, behandlingen och symtomen. Anhöriga upplevde sjukdomen som en stor börda och påverkade deras egna hälsa.

Kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet. Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes med stöd av modifierad kvalitetsgranskningsmall. Sammanfattningsvis konstaterades att kvinnorna i studerade artiklar kunde uppvisa likadana fysiska upplevelser som finns beskrivet i litteraturen, som klassiska upplevelser vid hjärtinfarkt. Klassiska upplevelser var plötsligt insättande av bröstsmärta, ångest, illamående, andfåddhet och kallsvett. Utstrålning av smärta mot käke, axlar, armar och nacke. Kvinnor upplevde i högre grad extrem trötthet, utmattning och svaghet i jämförelse med klassiska upplevelser vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Orsakerna till att kvinnor hade svårigheter att ta beslut att söka sjukvård var flera. Drabbade kvinnors okunskap om vilka upplevelser kvinnor upplevde vid hjärtinfarkt bidrog till försening. Kvinnorna satte inget samband mellan fysiska upplevelsen och hjärtinfarkt. Kvinnorna var övertygade om att upplevelsen inte utgjorde något hot mot hälsan.

Harold Pinter: A Night Out : A Study in the Political ConnotationsAnd the Abuse of Power

Harold Pinter’s A Night Out is a significant but rarely produced piece of drama. Therefore, there is very little criticism to support or contradict my argument. The reason why I chose to do my essay on this particular play is to open doors for academic research and to try and make it an equal to its sister plays. I will raise questions and topics to prove the play is worth the readers’ time and effort and that A Night Out is a sharp piece of political theatre. Although at first glance it is a simple enough story, a straightforward tale of the nasty consequences of motherly love when it is pushed to the limit, on deeper inspection, a more far reaching and complex analysis of the abuse of power can be observed. The play offers a variety of themes, including: interpersonal power struggles, failed attempts at communication, antagonistic relationships, the threat of impending or past violence, the struggle for survival or identity, domination and submission, politics, lies and verbal, physical, psychological and sexual abuse. The prevailing theme in the play is the abuse of power: powerful parties oppressing weaker ones, and the results of the oppressed party looking for a vent in someone even weaker than themselves.

Prosodic Morphology : Gender in Arabic Perfect Active and Passive 3rd Person Singular Verbs

Prosodic /template Morphology, that "draws heavily on the theoretical apparatus and formalisms of the generative phonology model known as autosegmental phonology" (Katamba, F. 1993: 154), is the best analysis that can handle Arabic morphology. Verbs in Arabic are represented on three independent tiers: root tier, the skeletal tier and the vocalic melody tier (Katamba, F. 1993). Vowel morphemes, which are represented by diacritics, are inserted within the consonant morphemes, which are represented by primary symbols, to form words. The morpheme tier hypothesis paves the way to understand the nonconcatenative Arabic morphology. This paper analyzes gender in perfect active and passive 3rd person singular verbs on the basis of PM. The focus of the analysis shall be drawn heavily on the most common Arabic verbs; triconsonantal verbs, with brief introduction of the less common verbs; quadriconsonantal perfect active and passive masculine and feminine 3rd person singular verbs. I shall, too, cast the light on some vowel changes that some verbs undergo when voice changes.

A Psychoanalytic Reading of Vladimir and Estragon in Samuel Beckett’s Waiting for Godot

Much has been written about Samuel Beckett’s Waiting for Godot, but as far as I am aware no one has compared the two characters of Vladimir and Estragon in order to analyse what makes Vladimir more willing to wait than Estragon. This essay claims that Vladimir is more willing to wait because he cannot deal with the fact that they might be waiting in vain and he involves himself more in his surrounding than Estragon. It is Vladimir who waits for Godot, not Estragon, and Vladimir believes that Godot will have all the answers. This will be explored by examining four topics, all of which will be dealt with from a psychoanalytical point of view and in relation to waiting. Consciousness in relation to the decision to wait; Uncertainty in relation to the unknown outcome of waiting; Coping mechanisms in relation to ways of dealing with waiting; Ways of waiting in relation to waiting-time and two kinds of waiting-characters.

Patienters och sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden i den palliativa vården

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.