Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

e-infrastruktur som stöd för hemtjänsten

The annual cost of home care services of transport in Falun/Borlänge, is now at 31 million kronor. It is clear from previous research that it is possible to reduce these costs through a restructuring of the existing home-help service. The restructuring aims to have a higher proportion of older people, who are in need of care, to live in special accommodation, in order to reduce transport costs. Therefore there is a need for systems that allow home-help service to plan their operations in such a way that transport is working as efficiently as possible. Through better planning, there are profits to be done. The rewards are not only of an economic nature but also include a reduced environmental impact, better working environment, improving road safety, and better service. One way to achieve this is to give home-help service personnel better navigation aid when they move between the customers. The thesis describes such a solution through a developed prototype based on a standardized interaction between a planning and a navigation service. The thesis describes such a solution through a developed prototype based on a standardized interaction between a planning and a navigation service. Development work has also been a first step in developing a standardized information infrastructure for home-help service. The purpose of the thesis is, on the basis of theory and the experience we have acquired through the development of the prototype, to discuss general issues which are of interest when developing standardized information infrastructure.

Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd : Pedagogers förhållningssätt gentemot hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering. Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik.

Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola

Artikelns övergripande syfte är att redovisa hur pedagogisk personal och rektorer i en svensk kommun ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Frågor kring inflytande, påverkan och kompetens samt styrdokumentens betydelse i samband med arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ställdes. Personalens och rektorernas syn på orsaker till att barn hamnar i behov av särskilt stöd studerades också. Samtlig pedagogisk personal tillfrågades (N=1345) varav 73 % svarade. Bland rektorerna (N=45) var svarsfrekvensen 100 % . Den teoretiska ansatsen är socialkonstruktivistisk och verksamhetsteorin har använts för att studera och analysera kommunen och skolan som system. Resultaten visar bland annat att drygt en fjärdedel av all pedagogisk personal i kommunen anser att de har små möjligheter att påverka barns måluppfyllelse, att de flesta anger att speciallärare/specialpedagoger ska ha störst inflytande över arbetet kring barn i behov av särskilt stöd samt att orsakerna till att barn hamnar i behov av särskilt stöd oftast anses bero på barnets individuella brister.

Motstånd och stöd : en studie av svenska muslimska församlingar

Opposition and Support: A Study of Swedish Muslim Congregations Anti-Islamic attitudes are deeply rooted in Western Europe, and Muslims have, especially in the post-September 11 context, experienced discrimination and demonization. But how do anti-Islamic attitudes affect practicing Muslims and their congregations? The aim of this study, the first of its kind in Europe, is to present a statistically representative view of how Muslim congregations in Sweden experienced the reactions from the surrounding community. The results of the survey carried out show that according to the representatives of the local congregations (n=105) half of the congregations have experienced opposition from the local community and in 40 percent of the congregations criminal offences have been committed against active Muslims or their places of worship.  This opposition is closely connected with two types of situations: either international occurrences (i.e. terrorist bombings in, for example, London, Madrid) or local events that have emphasized the presence of Islam in the public sphere. A multivariate analysis of the results of the study shows that the strongest opposition has taken place in small municipalities with a large proportion of immigrants. However, opposition does not preclude support. On the contrary, opposition appears to have a mobilizing effect on those who support the right of Muslims to exercise freedom of religion. However, neither opposition nor support are the key factors affecting whether congregations see themselves as established in the local community. The degree of anchorage depends on the demographic composition of the congregation and on the degree of contact that the members have with the surrounding community.

Beroende eller oberoende? : En kvalitativ studie av hur äldre hjälptagare ser på att ha hjälp och stöd

Dependency or independence? A qualitative study of how elderly home-help recipients regard having help and support Knowledge on elderly people’s understandings of dependence and independence is relatively scarce even though there is plenty of gerontological research on related topics. Although we know how to define and measure different types of dependency, we know, in fact, very little about how elderly home-help recipients themselves regard their situation in terms of dependency, independence and autonomy. This article aims to shed light on home-help recipients’ understandings of these constructs and on how they make sense of their situation. The analysis is based on 29 semi-structured interviews with people between the ages of 77 and 93. The findings show how these home help recipients differentiate between having help and support and being dependent on other people. Through the separation of aspects of these understandings, such as the reason why they accept help and support and how they regard the situation of being helped and assisted, three ways of regarding the situation have been identified, which stress the variability of the social construction of dependency and independence that these elders uphold. Some home-help recipients construct themselves as independent, others as autonomous and able selves, while a third group construct themselves as powerless.

Hur kan mer effektiva stöd utformas för att få fram livskraftiga nya och unga företag?

Ur förordet: Ett stort intresse finns kring hur nya företag uppkommer och växer över tiden. Många insatser har gjorts under åren för att stimulera till ökat företagande. Rådgivning och olika typer av stödåtgärder har prövats under åren i avsikt att stimulera kvinnor och män att starta företag och att utveckla unga företag. Det råder dock fortfarande en stor skillnad mellan kvinnor och män avseende andel av antalet företagsstarter, där de företagande kvinnorna endast står för en tredejdel av samtliga företagsstarter i Sverige idag. Ändå startas fler företag av kvinnor idag än tidigare. Den företagsform som kvinnor i stor utsträckning startar är enskild firma medan män oftare startar i aktiebolagsform. Inkomsterna från företag som drivs av kvinnor är oftast relativt sett mycket lågainom den kreativa sektorn. En fråga som därför ställs är om det behövs förändringar i de stödinsatser som finns för att öka andelen kvinnor somstartarföretag. En annan fråga är om kvinnor har samma villkor som män när det gäller tillgång till rådgivning, finansiering och utvecklingsinsaster? Inom Mittuniversitetet har flera studier genomförts för att undersöka förutsättningar för kvinnor att starta och utveckla företag på samma villkor som män. Tidigare studier har visat att oavsett kön är start av företag förenat med risker för företagaren och fler väljer därför att kombinera företagsstarten med en löneanställning. En sådan väg till etablering av företag är en vanlig form för att starta företag med relativt låga risker. Däremot finns det studier som tyder på att det är förenat med svårigheter att gå ifrån att både vara anställd och företagare till att enbart bli företagare. Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur och vilka insatser som kan göras för att främja kvinnor och mäns lika villkor att starta företag. Denna strategi ska överlämnas till regeringen under våren 2015 och ett syfte med den föreliggande rapporten är att bidra till denna strategi. Ett annat syfte är att belysa situationen i Stockholm, Sveriges mest urbana miljö, för kvinnor och män vilka startat företag 2011 respektive 2014. Vidare att jämföra hur situationen ser ut i denna miljö jämfört med tidigare liknande studier i andra miljöer. Inte minst för att kunna komma fram till möjliga åtgärder som kan övervägas för att förbättra situationen för nystartade företag. En av slutsatserna i denna rapport är att efterfrågan på olika insatser avseende rådgivning och information handlar om praktiska områden typ skatter, bokföring och redovisning. Däremotär efterfrågan begränsad för olika insatser som erbjuds av offentligt finansierade verksamheter. Att starta företag i Sverige idag är enkelt och informationen om hur man går tillväga är lätt att hitta, via t.ex. Verksamt.se eller Bolagsverket. Däremot krävs åtgärder för att öka tillväxttakten hos nystartade företag. Idag ser vi små förändringar hos företagen även sett ur ett flerårigt perspektiv. Specifikt gäller det för kvinnors nyföretagande som oftast som sagt sker genom bildande av enskilda firmor.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Kvinnors behov av stöd vid bröstcancer : - En litteraturöversikt

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation. Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation. Syfte Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors effekter av stöd under diagnosperioden. Metod En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation, information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt. Slutsats Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd.

Barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamhet : Intervjustudie

Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård.

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.