Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd : Pedagogers förhållningssätt gentemot hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering. Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik.

The purpose of this study has been to identify teachers’ and special education teachers’ approach on pedagogical management of students lacking a diagnosis but are involved with action program. To attain answers to the study’s questions a combination of a qualitative and quantitative research approach has been chosen. The result is based on the question formulations’ three themes: the benefit of the action program, the teaching disposition and the criteria for evaluation and revision. The result shows that these questions are complex dilemmas comprised of several components, partially because of the tension between management by objectives and individual schools’ specific circumstances and partially because of educators’ divided perception on the science of education and special education.