Vad utforskar barnen i den fria leken utomhus? : Ett naturvetenskapligt perspektiv

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.  

Litteratur i gränszonen : Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv

Antologin Litteratur i gränszonen analyserar texter som uppstått i sammanhang där olika språk mer eller mindre frivilligt samexisterar och ställer frågan om vad som händer när verk vandrar från ett språk till ett annat, från en kontext till en annan. Boken stammar ur ett antal workshopar kring översättning och reception av utomeuropeiska litteraturer i Norden och samlar forskningsrapporter från tio forskare från olika ämnen som kritiskt diskuterar olika aspekter av transnationalism i litteraturen. Uppsatserna bidrar inte bara till att belysa hur vi genom litteraturen bemöter det främmande utan har också som syfte att synliggöra och problematisera Nordens plats på det världslitterära fältet.

Upplevelser av lungcancervården: Patient och närståendes perspektiv : En empirisk studie med kvalitativ ansats

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande. Det andra temat var: Känslor av trygghet kopplat till goda mellanmänskliga relationer. Tillhörande kategori var goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.Konklusion: Denna studie visade att patienter med lungcancer kände otrygghet och lidande, till stor del orsakat av vården. Där goda möten ägde rum skapades trygghet och goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.

CALL FOR PAPERS Sociologisk Forskning: Temanummer : Samhällsvetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Ricoeur och narrativen ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv

Inom ramen för denna text frågar jag mig hur Ricoeurs sätt att se på narrativen (livsberättelsen) kan användas i ett projekt om pedagogiskt ledarskap där livsberättelsen är central. Projektet, som delas med tre kollegor inom forskningsprofilen Utbildning och lärande vid Högskolan Dalarna, ifråga är ett empiriskt skolforskningsprojekt där ledmotiven pedagogiskt ledarskap och meningsfullt mångfaldsfrämjande är centrala och vars syfte är att belysa på vilka sätt lärares ledarskap kan leda till meningsfullt mångfaldsfrämjande av klassrummets mångfald. Metodologiskt tar denna ansats sin utgångspunkt i den forskningskontext som projektet skriver fram som ”ett normkritiskt förhållningssätt” och ”ifrågasättande av förgivettagna föreställningar”. Datainsamlingen baseras förutom observationer på livsberättelser från lärare i en vardagsnära skolkontext.

Bortom skolframgång : En analys av PISA 2006 ur ett intersektionellt perspektiv

Beyond school performance An analysis of PISA 2006 from an intersectional perspective One of the central questions in recent discussions about Swedish schools is which factors that influence school performance. Socio-economic background, gender, ethnicity, country of birth are some aspects that are mentioned in many international and national studies. Sweden is one of the participants in the Programme for International Student Assessment (PISA) and the results of PISA since 2000 show deteriorated results for Sweden in reading performance, mathematics and science among 15-year-old students. In order to set school performance in a broader context we analyzed data for the Swedish part of PISA 2006, in which 57 countries participated (of which 30 OECD-countries), with multivariate methods from an intersectional perspective. Our analysis of PISA 2006 shows a complexity of different social, economic and cultural factors behind students’ school performance. This intersectional result is also strengthened by the results from PISA 2009, not analysed here. Further, our results show that students’ school performance vary with immigration status but that this variation increases by the factor of social inequality in the Swedish society.

Viktordningen : ett analytiskt perspektiv

The weight order – an analytical perspective This article is an outline of a critically oriented and empirically grounded theory of the weight order, as a complement to theories of more widely recognized and studied ordering systems. We 1) expose the weight orders “absent presence” in humanistic and social science-oriented research treating overweight and fatness as a personal or social problem, 2) outline the contours and characteristics of this specific ordering system, and 3) suggest a set of sensitizing concepts for analysis of this ordering system. Two primary forms of activity, maintaining order and putting in order, are analysed. The first is making thin people into order and overweight people into disorder, and thus maintains order in the weight order. The other, putting in order, covers different activities supposed to make sure that people keep their bodies thin or try to become thin. These ordering activities meet resistance when overweight people stop dieting and/or define overweight as a personal choice and themselves as good enough, or even healthy and beautiful. We call these forms of resistance alternative weight-doings.  

Genrestratifiering och massmedias neutralisering av kritiken mot ADHD : Ett kunskapssociologiskt perspektiv

Genre stratification and the mass media’s neutralization of the critique of ADHD: A sociology of knowledge perspective This study examines how the Swedish mass media has dealt with the opposition against the neuropsychiatric diagnosis ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Drawing on empirical data from eight of the largest newspapers in Sweden (n=778 articles) the study focuses on the scientific controversy of DAMP, 2000–2006. DAMP (Dysfunction in Attention, Motor Control and Perception) is a diagnostic term denoting difficulties similar to ADHD, and which was used in Sweden at the time of the controversy. The study uncovers the ideological role played by the mass media during the DAMP-controversy, and demonstrates the significance of genre. While the spokespersons for DAMP/ADHD were given exclusive and systematic access to the news genre, the forum of fact-production in the mass media, the critics of DAMP/ADHD were confined to arguing and expressing their opinions in the debate genre. Based on the various effects of genre differences a comprehensive analytical tool for the sociology of knowledge, called genre stratification, is developed in the study 

Integration eller illusion : et deviance-perspektiv

Integration or illusion – a deviance perspective Denmark experienced one of its most successful periods of economic growth in 2004– 2008 with a tremendous reduction of unemployment, which in June 2008 was around. 1.5 percent, far below the expected level of structural unemployment. In the wake of this development the lack of utilization of migrants’ educations and skills became, once again, a core concern. The political, societal and academic debate followed to a great extent the traditional top-down approach to the problem and revolved around two axes: 1. How effective the labour market was/is to make use of migrants’ skills. 2. Whether there were patterns of over-education as expression of institutional and societal discrimination. The focus of the present study is, however, quite different: We examine the pattern of deviance in relation to labour market participation (not integration), and instead of searching for explanations for the lack of integration, we attempt to identify and explain the deviance pattern as a product of institutionally inherent possibilities and barriers on the one hand and articulating immigrants as rational actors (not victims) on the other. We argue that deviance is not only a more fruitful theoretical and analytical framework than integration and discrimination. Taking departure in empirical evidence on immigrants’ preferences and behaviour as bounded rational actors, and how they actually articulate their everyday life practical experiences, including adjustment of what they want and what they can, the deviance perspective, we believe, also reduces the theoretical and normative biases, that characterises the discrimination and integration framework, and provide more reliable explanations. 

Perspektiv på ålder i vardagslivets interaktioner

Perspective on age in everyday interactions The aim of the article is to discuss how ethnomethodology and (symbolic) interactionism may contribute to sociological studies on age in everyday interactions. A theoretical framework on age, ‘age-as-accomplished’, inspired by ethnomethodology and symbolic interactionist approach has been proposed by Laz (1998; 2003). Our comparison of these approaches show, that the perspectives are incompatible, for example with regard to the definitions of culture, interaction and meaning. As such issues are not discussed by Laz, the theoretical framework is lacking in transparency and clarity. Ultimately the definition of ‘age as accomplished’ is not congruent with the notions of meaning and interpretation as used by Laz. In some respects the perspectives may though be complementary and valuable in age studies, for example the detailed study of situated norms in ethnomethodology, as well as some new developments within (symbolic) interactionist perspectives focusing on social status, and issues of subordination and superordination as relational processes.

I skuggan av kulturella stereotypier : perspektiv på forskning om genus, jämställdhet och etniska relationer i Sverige

In the shadow of ethno-cultural stereotypes: gender, equity and ethnic relations in Sweden Scientific debates about cultural differences between ”Swedes” and migrants/ethnic minorities in Sweden have fuelled stereotypical categorizations and a socio-cultural demarcation between ”us” and ”them”. The authors argue that this development has underpinned constructions of foreignness. In the light of a critical review of the current debate on honour related violence, the authors discuss – inspired by Georg Simmel’s and Erving Goffman’s classic texts on the stranger, the stigma and the construction of foreignness – alternative understandings of culture and politics of belonging with a focus on gender, agency and identity formation. Formation of cultural and ethnic identity should be related, the authors conclude, to a dynamic interplay between the past and the present. Moreover, the social dimension should be highlighted, in order to avoid a stigmatizing culturalism.

Ekologiska kläder : En studie om varför konsumtionen av ekologiska kläder haft en svag ökning sett utifrån konsumenternas perspektiv

Syftet med denna studie är att förklara varför konsumtionen av ekologiska kläder haft en svag ökning sett utifrån konsumenternas perspektiv. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ metod legat till grund för denna studie. Data har samlats in med hjälp av enkäter för att undersöka om det föreligger något samband bland konsumenter. För att kunna presentera ett mer djupgående resultat har den kvantitativa metoden kombinerats med en kvalitativ metod vid analys av data. Teorin i denna studie har använts som utgångspunkt för att bättre förstå konsumenternas köpbeteende samt betydelsen av varumärken. Studiens empiri består av den data som samlats in genom enkäter. I studies analys och diskussion har teorierna sedan tillämpats på den data som enkäterna genererat för att öka resultatets trovärdighet. I denna studie framkom att kvinnliga konsumenter i åldern 20-35 har låg kunskap om de konventionella klädernas påverkan på miljö och individ. Konsumenternas personliga behov värderas högre än socialt ansvarstagande och det som prioriteras högst vid köp av kläder är pris, design och kvalitet. Utbudet av ekologiska kläder är inte tillräckligt stort och de kläder som finns tillgängliga på marknaden saknar varumärkesimage och förknippas ofta med basplagg.

Den betydelsebärande bilden : En bildsemiotisk studie av ett antal bilderböcker för barn ur ett normkritiskt perspektiv

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.