Den goda viljan och framtida lönsamhet : En studie om nedskrivning av goodwill är en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag

Bakgrund: Goodwill är en omdebatterad immateriell tillgångspost. En nedskrivning ska enligt redovisningsstandarden IAS 36 baseras på bolagens framtida ekonomiska utveckling. Därmed kan en nedskrivning vara en indikation på hur bolagets ekonomiska framtid kommer att gestalta sig. Tidigare forskning visar att bolagsledningens subjektiva bedömningar kan leda till att nedskrivningens relevans kan ifrågasättas. Syfte: Enligt IFRS 3 och IAS 36 ska goodwill värderas till det framtida uppskattade värde som tillgången ska generera. Grundtanken med standarderna är att öka tillförlitligheten och relevansen för att bättre återspegla bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Utifrån grundtanken bör en nedskrivning av goodwill vara en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet. Vi avser därmed att undersöka om det finns ett samband mellan nedskrivning av goodwill och minskad framtida lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag samt om det finns en skillnad mellan länderna när det gäller sambandet. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där sekundärdata hämtats från databas samt årsredovisningar. Informationen har samlats in för att därefter testas med regressionsanalyser. Slutsats: Studien kan inte styrka att standarden ger en bättre återspegling av bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Resultatet visar att hanteringen av goodwill kan ske utifrån ett opportunistiskt beteende då nedskrivningen kan vara baserad på en redan realiserad försämring av goodwill istället för att vara baserad på framtida bedömningar. Resultatet antyder att tillsynen inte är harmoniserad inom EU, då det finns en signifikant skillnad mellan Sverige och Finland två år efter nedskrivningen. Studiens resultat kan användas till att ifrågasätta gällande standardens utformning.

Historiemedvetande i grundskolans lägre årskurser : Förmågan att koppla samman dåtid-nutid-framtid

Historiemedvetande, i betydelsen förmåga att se hur dåtiden påverkat nutiden och hur de i sin tur påverkar framtiden, är ett område som behöver utvecklas mer enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieämnet. Varför denna förmåga är viktig och hur den kan utvecklas söker föreliggande allmänna litteraturstudie svar på. Relevanta verk har sökts via databasen Summon samt genom manuella sökningar via referenslistor. Det visade sig att forskning vad gäller historieundervisningen för grundskolans yngre elever är begränsad. Orsaken till detta beror delvis på de resultat som framkom. Tidigare forskning, vilken utgick från utvecklingspsykologin, menade att yngre barn/elever inte var förmögna till det abstrakta tänkandet som krävs för att göra kopplingar mellan tidsdimensionerna. Denna uppfattning delas inte av forskare med rötterna inom det sociokulturella perspektivet. Där framhålls att barn visserligen har bekymmer att förstå tidslinjen vilket förklaras med svårigheter i skiljandet av linjär och cyklisk tid, hanterandet av stora tal samt språkutvecklingen. Dessa hinder är dock fullt överkomliga om undervisningen hålls konkret med utgångspunkt i elevernas erfarenheter där möjligheter till inlevelse ges. Samtidigt behövs hos läraren en medvetenhet om att barn, på grund av språkutvecklingen, dels använder andra ord och dels använder orden på ett annat sätt när de ska förklara vilket ställer krav på begreppsundervisning.

Intern kontroll: En fallstudie på Trafikverket

Internal control is something that’s grown more important for enterprises to keep in mind. The community is increasingly affected by the IT-development which demands a bigger degree of security. Enterprises needs to make sure that their systems are up to date and secure enough to keep it safe from unauthorized to take part of sensitive information. Internal control can exist in a major part of the work. If an enterprise have a goal for no harm or serious injury at work, internal control is necessary to reach that goal. The purpose for this essay is to examine how five different departments of Trafikverket practices internal control. How internal control is described. How the guidance from the managements is described and how it reaches the rest of the enterprise. This will lead to a proposal of improvement of the internal control at Trafikverket. We focus our frame of reference on the COSO-model and its five components. The components included in the COSO-model are control environment, risk valuation, control activities, information and communication and monitoring. The essay is a case-study of Trafikverket. We have chosen a qualitative method and interviewed five respondents from the different departments on Trafikverket. The respondents we interviewed works with internal control in their everyday work or have a god insight in the subject. We used a semi structured interview guide with questions based on the COSO framework. The results from our study shows that it exist big variations between how the departments work with internal control. It emerged that there are new guidelines for how the work should be done. This makes it necessary with education to implement the new ways to work. How the departments use the COSO-model varies. Some of them have incorporated the model in their new ways to work others have never heard of it. The conclusion of our study shows that the COSO-model and it´s components contribute to a functioning internal control. Implementing the components is important and the most important feature to good internal control is the corporate management. Education within the enterprise is the most effective way to inform the staff about the model and to implement it.

Förändringar i informationshanteringen med användandet av molntjänster : Förändringsanalys hos ett företag inom retailbranschen

Den här studien, som har bedrivits i samarbete med konsultföretaget Pipe, har studerat informationshanteringsprocessen hos småföretag inom retailbranschen. Företaget som ägnar sig åt butiksplanering med hjälp av CAD-program har idag ingen koppling mellan CAD-programmet och den molndatabas som lagrar information. Syftet med arbetet är att beskriva hur ett åtgärdsförslag skulle kunna se ut för att företaget ska kunna förbättra sin informationshantering genom användandet utav en molndatabas. Vi har även beskrivit problemområdet kring kopplingar mellanmolndatabaser och designprogram. För att besvara studiens syfte har vi genomfört en fallstudie, och svaret på forskningsfrågorna, 1. Hur ser informationshanteringsprocessen ut idag? 2. Hur kan informationshanteringsprocessen förbättras? 2. Vilka arbetssteg skulle kunna tas bort om företaget inför en koppling mellanmolndatabasen och designprogrammet? 3. Är en molnbaserad lösning ett möjligt alternativ för att använda för småföretag i retailbranschen? 4. Hur ser det ut i andra branscher som använder sig av CAD-program? Har vi hittat genom att genomföra intervjuer. Intervjuerna har hjälpt oss att genomföra en förändringsanalys där vi genom handlingsgrafer och mål- och problemlistor har kommit fram till ett antal åtgärdsförslag som företaget bör genomföra för att förbättra sin informationshanteringsprocess. Utifrån förändringsanalysen har vi kunnat dra slutsatsen att informationshanteringsprocessen skulle kunna förbättras och snabbas upp genom att införa en koppling mellan designprogrammet och en molndatabas. Detta skulle innebära att material automatiskt laddas upp från designprogrammet tillmolndatabasen, som även kunden har tillgång till. På så sätt samlas all information på ett och samma ställe. Genom litteraturstudier har vi också kommit fram till att en molnbaserad lösning vore möjligt för företaget, då det är en billig och smidig lösning för företag som inte har så stora resurser.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Effekter av Internet of Things : Scenariobaserad studie som beskriver inledande effekter av Internet of Things i en verksamhet

Med begreppet "Internet of Things" menas att ett objekt ur den riktiga världen blir en del av internet. Tunabyggen i Borlänge planerar att implementera ett sådant informationssystem som med hjälp av sensorer och en ständig internetuppkoppling håller uppsikt över temperatur och luftfuktighet i utvalda lokaler. Det är ett enkelt system som till synes inte har så stora effekter på den nuvarande verksamheten. De ekonomiska effekterna går ofta att räkna på i förhand men effekterna på personal, miljö och rutiner kan glömmas bort. Vi har därför med detta examensarbete undersökt vilka inledande effekter som kan tänkas uppkomma efter implementering av ett nytt informationssystem med "Internet of Things" funktionalitet i en verksamhet. Detta sker inom kategorierna ekonomi, arbetsmiljö, miljöpåverkan och systemförvaltning. För att kunna besvara detta har vi gjort en fallstudie baserad på en scenariometodik som består av fyra faser. Fas 1, där vi fick vårt Case och skapade en förståelse för scenariofältet. Fas 2, där vi identifierade nyckelfaktorer. Detta har gjorts genom en litteraturstudie samt intervju med berörd personal på Tunabyggen. Fas 3, där analysen av dessa nyckelfaktorer skedde genom nulägesanalys och framtidsanalys av nyckelfaktorer. Fas 4, där vi genererade scenarier av de analyserade nyckelfaktorerna. Det har sedan gjorts en SWOT-analys för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Resultatet visar tydliga tecken på att det kommer att bli många effekter för Tunabyggen efter implementering av det nya informationssystemet som yttrar sig i alla kategorier. Slutsatsen är att vid implementation av ett informationssystem som detta är effekterna många. Detta är något som vi anser bör beaktas av alla verksamheter som har tankar på att införskaffa ett nytt informationssystem. De bör inte bara utvärdera informationssystem rent ekonomiskt utan borde ta i beaktning att det finns ett antal andra faktorer som har en avgörande roll om implementation av informationssystem ska bli lyckad.

Utvärdering av effektkartläggning med MA/SIMM : Effektkartläggning som stöd vid val av teknik för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät

Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik.

Läsmotivation hos elever med lässvårigheter : På vilket sätt bör elever med lässvårigheter motiveras jämfört med övriga elever?

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet.

Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Inkludering av nya motionärer på motionsanläggningar : Motionärers föreställningar om människor som inte motionerar

Syfte Syftet var att undersöka vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer avseende livsstil, karaktärsdrag och hälsostatus. Metod För att inkludera vardags-motionärer på motionsanläggningar där motionärer finns bör man lösa upp barriärer till motion. Det kan därför vara av nytta att ta reda på om och i så fall vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer. Detta för att kunna veta om förändringen ska ske hos aktiva-motionärer eller vardags-motionärer för att möjliggöra inkludering av vardagsmotionärer på motionsanläggningar där aktiva-motionärer finns. Detta genomfördes med en kvalitativt inriktad undersökning genom en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat Respondenterna anger att hälsa är en upplevd balans såväl psykiskt som fysiskt. I motsats till detta innebär ohälsa obalans. Konsekvenserna av denna obalans nämnde respondenterna som trötthet, sämre koncentration, övervikt, lättare att drabbas av sjukdomar samt försämrad livskvalité. Det respondenterna nämnde om en vardags-motionär är att denna individ sällan gör mer än vad det behöver i vardagen, är ohälsosamma, innehar obalans och kan drabbas av konsekvenserna som nämns ovan. Slutsats Undersökningen visar att det finns åsikter hos aktiva-motionärer om vardags-motionärer. Dock uttalar sig aktiva-motionärer ogärna om hur vardags-motionärer är som personer, men beskriver enklare deras leverne. Det undersökningen därmed kan konstatera är att andras åsikter är en befogad barriär till varför motion inte bedrivs. Om denna barriär är något som syns utåt på anläggningarna är dock svårt att säga.

Skadeförebyggande träningsmetoder mot hamstringsskador inom svensk herrelitfotboll i jämförelse med rekommenderad evidensbaserad forskning

Purpose The purpose of this study was to describe the evidence-based research recommendations on injury prevention methods against hamstring injuries among Swedish men's elite team in football. The research-based recommendations was then to be compared with the way Swedish elite football teams work to prevent hamstrings injuries. Method First a literature search of PubMed and SPORTDiscuss was made to find the most evidence-based training methods to hamstring injuries. Then an Internet questionnaire regarding injury prevention training methods against hamstring injuries was sent to all Swedish elite football teams. The answers off the questionnaire was then compared with the research that had the most evidence based training methods to hamstring injuries. Results Research shows that the method with the most evidence is eccentric strength training. Flexibility, static stretch and core stability training is research methods that can be used to prevent hamstrings injuries but these methods lack a large validated research basis. 8 of 32 (25 %) teams answered the questionnaire. All teams indicated that they were working with injury prevention methods but the methods varied from the eccentric strength training to periodization and flexibility training. 2 of 8 teams indicated that they worked with eccentric strength training that is recommended by science as the most evidence-based training method. Conclusion The study shows that the teams partly work after what the research recommends as the most evidence-based training methods against hamstring injuries. However, the study lacks validity and further research is needed before definitive conclusions can be drawn.

Vi vill, vi kan men hur? : Att använda sig av anpassade verktyg för cheferna inom vård och omsorg för att förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare.

Rockalbumets grafik : Återkommande designelement och landstypiska utseenden – en visuell innehållsanalys

För att ge insikt hur design för ett nytt rockalbum ska ske och ge information kring vad som bör finnas med på ett nytt omslag har denna studie utförts. Studien framförde information om att albumsgrafik var relevant. Först sades det att en nedåtgående trend gick att anta, eftersom den digitala musikbranschen tog över från den fysiska. Men det visade sig därefter vara precis lika stor försäljning på de fysiska albumen som de digitala. För att besvara målen i studien utfördes en visuell innehållsanalys och informationssökning på internet. Studiens syfte var att visuellt granska rockalbum från tre olika ursprungsländer, som var Sverige, Storbritannien och USA. Genom analysen kategoriserades designelement, teman och framtogs landstypiska albumomslag. Studien berörde även vem som styr designen av ett omslag samt ifall det kunde ses någon tongivande designer bland de album som ingick i analysen. I slutsatsen framgick det att Storbritannien och USA hade mycket lika grafiskt manér och att omslag från Sverige såg annorlunda ut. Det framgick även att banden styr utseendet på omslaget mer än designern, och från analysen framgick inte någon tongivande designer.

Barnbok om AST – Autismspektrumtillstånd : Processen bakom skapandet av en informativ barnbok

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST.