The Nurse Professional Competence (NPC) scale : self-reported competence among nursing students on the point of graduation

BACKGROUND: International organisations, e.g. WHO, stress the importance of competent registered nurses (RN) for the safety and quality of healthcare systems. Low competence among RNs has been shown to increase the morbidity and mortality of inpatients. OBJECTIVES: To investigate self-reported competence among nursing students on the point of graduation (NSPGs), using the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, and to relate the findings to background factors. METHODS AND PARTICIPANTS: The NPC Scale consists of 88 items within eight competence areas (CAs) and two overarching themes. Questions about socio-economic background and perceived overall quality of the degree programme were added. In total, 1086 NSPGs (mean age, 28.1 [20-56]years, 87.3% women) from 11 universities/university colleges participated. RESULTS: NSPGs reported significantly higher scores for Theme I "Patient-Related Nursing" than for Theme II "Organisation and Development of Nursing Care". Younger NSPGs (20-27years) reported significantly higher scores for the CAs "Medical and Technical Care" and "Documentation and Information Technology". Female NSPGs scored significantly higher for "Value-Based Nursing". Those who had taken the nursing care programme at upper secondary school before the Bachelor of Science in Nursing (BSN) programme scored significantly higher on "Nursing Care", "Medical and Technical Care", "Teaching/Learning and Support", "Legislation in Nursing and Safety Planning" and on Theme I. Working extra paid hours in healthcare alongside the BSN programme contributed to significantly higher self-reported scores for four CAs and both themes. Clinical courses within the BSN programme contributed to perceived competence to a significantly higher degree than theoretical courses (93.2% vs 87.5% of NSPGs). SUMMARY AND CONCLUSION: Mean scores reported by NSPGs were highest for the four CAs connected with patient-related nursing and lowest for CAs relating to organisation and development of nursing care. We conclude that the NPC Scale can be used to identify and measure aspects of self-reported competence among NSPGs.

Managerial leadership for research use in nursing and allied health care professions : a narrative synthesis protocol

BACKGROUND: Nurses and allied health care professionals (physiotherapists, occupational therapists, speech and language pathologists, dietitians) form more than half of the clinical health care workforce and play a central role in health service delivery. There is a potential to improve the quality of health care if these professionals routinely use research evidence to guide their clinical practice. However, the use of research evidence remains unpredictable and inconsistent. Leadership is consistently described in implementation research as critical to enhancing research use by health care professionals. However, this important literature has not yet been synthesized and there is a lack of clarity on what constitutes effective leadership for research use, or what kinds of intervention effectively develop leadership for the purpose of enabling and enhancing research use in clinical practice. We propose to synthesize the evidence on leadership behaviours amongst front line and senior managers that are associated with research evidence by nurses and allied health care professionals, and then determine the effectiveness of interventions that promote these behaviours.Methods/design: Using an integrated knowledge translation approach that supports a partnership between researchers and knowledge users throughout the research process, we will follow principles of knowledge synthesis using a systematic method to synthesize different types of evidence involving: searching the literature, study selection, data extraction and quality assessment, and analysis. A narrative synthesis will be conducted to explore relationships within and across studies and meta-analysis will be performed if sufficient homogeneity exists across studies employing experimental randomized control trial designs. DISCUSSION: With the engagement of knowledge users in leadership and practice, we will synthesize the research from a broad range of disciplines to understand the key elements of leadership that supports and enables research use by health care practitioners, and how to develop leadership for the purpose of enhancing research use in clinical practice.

Facilitation of learning in specialist nursing training in the PICU : the supervisors´ concerns in the learning situation

With the aim to unfold nurses’ concerns of the supervision of the student in the clinical caring situation of the vulnerable child, clinical nurses situated supervision of postgraduate nursing students in the Pediatric Intensive Care Unit (PICU) are explored. A qualitative approach, interpretive phenomenology, with participant observations and narrative interviews, was used. Two qualitative variations of patterns of meaning for the nurses’ clinical facilitation were disclosed in this study. Learning by doing theme supports the students learning by doing through performing skills and embracing routines. The reflecting theme supports thinking and awareness of the situation. As the supervisor often serves as a role model for the student this might have an immediate impact on how the student applies nursing care in the beginning of his or her career. If the clinical supervisor narrows the perspective and hinders room for learning the student will bring less knowledge from the clinical education than expected, which might result in reduced nursing quality.

Self-reported conflict management competence among nursing students on the point of graduating and registered nurses with professional experience

Objective: It has been shown that specific competence is necessary for preventing and managing conflicts in healthcare settings. The aim of this descriptive and correlation study was to investigate and compare the self-reported conflict management competence (CMC) of nursing students who were on the point of graduating (NSPGs), and the CMC of registered nurses (RNs) with professional experience. Methods: The data collection, which consisted of soliciting answers to items measuring CMC in the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, was performed as a purposive selection of 11 higher education institutions (HEIs) in Sweden. Three CMC items from the NPC Scale were answered by a total of 569 nursing students who were on the point of graduating and 227 RN registered nurses with professional experience. Results: No significant differences between NSPGs and RNs were found, and both groups showed a similar score pattern, with the lowest score for the item: “How do you perceive your ability to develop the group and strengthen competence in conflict management and problem-solving, based on knowledge of group dynamics?”. RNs with long professional experience (>24 months) rated their overall CMC as significantly better than RNs with short (<24 months) professional experience did (p = .05). NSPGs who had experience of international studies during their nursing education reported higher CMC, compared with those who did not have this experience (p = .03). RNs who reported a high degree of utilisation of CMC during the previous month scored higher regarding self-reported overall CMC (p < .0001). Conclusions: Experience of international studies during nursing education, or long professional experience, resulted in higher self-reported CMC. Hence, the CMC items in the NPC Scale can be suitable for identifying self-reported conflict management competence among NSPGs and RNs

Sustainability in nursing : a concept analysis

Aim. The aim of this study was to describe, explore and explain the concept of sustainability in nursing. Background. Although researchers in nursing and medicine have emphasised the issue of sustainability and health, the concept of sustainability in nursing is undefined and poorly researched. A need exists for theoretical and empirical studies of sustainability in nursing. Design. Concept analysis as developed by Walker and Avant. Method. Data were derived from dictionaries, international healthcare organisations and literature searches in the CINAHL and MEDLINE databases. Inclusive years for the search ranged from 1990 to 2012. A total of fourteen articles were found that referred to sustainability in nursing. Results. Sustainability in nursing involves six defining attributes: ecology, environment, future, globalism, holism and maintenance. Antecedents of sustainability require climate change, environmental impact and awareness, confidence in the future, responsibility and a willingness to change. Consequences of sustainability in nursing include education in the areas of ecology, environment and sustainable development as well as sustainability as a part of nursing academic programs and in the description of the academic subject of nursing. Sustainability should also be part of national and international healthcare organisations. The concept was clarified herein by giving it a definition. Conclusion. Sustainability in nursing was explored and found to contribute to sustainable development, with the ultimate goal of maintaining an environment that does not harm current and future generations' opportunities for good health. This concept analysis provides recommendations for the healthcare sector to incorporate sustainability and provides recommendations for future research.

Faktorer som påverkar patientens delaktighet i omvårdnad – en litteraturstudie

Bakgrund: Patientens rätt att vara delaktig i planering och genomförande av sin vård betonas idag, men många patienter är mindre delaktiga än de önskar vara. Det finns många fördelar med att patienten är delaktig. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet i omvårdnad från patientens och sjuksköterskans perspektiv inom somatisk slutenvård. Metod: Litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2006 och 2015. Sökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL, samt i de funna artiklarnas referenslistor. Resultat: Fem kategorier med faktorer som påverkade patientens delaktighet i omvårdnad identifierades; kunskap, relationen mellan patienten och sjuksköterskan, sjuksköterskans förhållningssätt, patientens situation och egenskaper samt organisationen. Slutsats: Faktorerna inom de fem kategorierna utgör ett komplicerat samspel och varje patient är en unik person med egna önskemål och preferenser för delaktighet.

Faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. : - En litteraturstudie

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen.

Sjuksköterskans upplevelse av humorns betydelse i psykiatrisk omvårdnad - En intervjustudie

Bakgrund: Sjuksköterskan förväntas arbeta med patientens bästa i fokus och hon möter många allvarliga situationer där själva existensen står på spel och där sjuksköterskan behöver härbärgera starka känslor hos patienter och deras närstående, men också upprätthålla sin egen integritet och känslomässiga balans. Humor har visats vara ett kraftfullt men tveeggat verktyg i kommunikation och relationsbyggande. Inom psykiatrin kan detta verktyg förmodas behöva hanteras med särskilt kunskap och omsorg. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan i psykiatrisk omvårdnad ser på humor som företeelse och hennes upplevelse av positiva respektive negativa effekter av att använda humor. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys av halvstrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk omvårdnad. Resultat: Humor sågs som ett viktigt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad som det krävdes lyhördhet, respekt, fingertoppskänsla och timing för att kunna använda. Den huvudsakliga strategin för att använda humor var öppenhet för spontant humor i mötet men det gavs även exempel på medvetna interventioner. Humor öppnade möjligheter att få se verkligheten från nya perspektiv vilket var verksamt för att förändra negativa tankar samt lätta på ångest och negativa känslor. Humor underlättade kommunikation och kunde användas för att jämna ut maktbalanser. Det fanns risk för negativa effekter om humor användes för att trycka ner andra eller som verklighetsflykt. Psykiatriska patienter uppfattades som mer sårbara och medvetenhet om hur svåra psykiska sjukdomar påverkar förmågan att uppfatta och uppskatta humor var viktig även om ett allmänt bra bemötande ansågs vara grundläggande. Slutsats: Positiva former av humor som används på ett respektfullt och inkännande sätt kan vara är ett viktigt verktyg i omvårdnaden för att möjliggöra nya perspektiv på tillvaron, ge lättnad i ångest, minska negativa känslor och tankar samt höja livskvaliteten för både patienter och personal i en verksamhet med mycket allvar.

Personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD En litteraturstudie

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD.

Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.

Rutiner i omvårdnad på intensivvårdavdelning av hjärnskadade patienter : Intervjustudie

Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av våld mot huvud i samband med fallolyckor eller trafikolyckor. Varje år söker 20 000 personer vård på grund av skallskador. Vården för traumatiskt hjärnskadade patienter i Sverige skiljer sig åt, mycket beroende på avstånden som finns till specialistsjukhus, tiden och rätta åtgärder är avgörande faktorer för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka vikten och intensivvårdssjuksköterskors behov av rutiner i samband med vård av patienter med hjärnskador på allmänintensivvårdsavdelningar och på neurointensivvårdavdelningar. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer av tio intensivvårdsjuksköterskor som arbetar på en allmänintensivvårdsavdelning (IVA) och specialistneurointensivvårdavdelningen (NIVA). Resultat: På NIVA finns väl inarbetade rutiner och tydliga riktlinjer nedskrivna. Sjuksköterskornas upplevelse var att det fanns tillräckligt med rutiner, men några rutiner kunde utvecklas. På IVA fanns det inga nedskrivna riktlinjer och inga tydliga rutiner för att vårda denna patientgrupp. Vården och kontrollerna ordinerades av läkare som är i tjänst. Slutsats: Vården kring hjärnskadade patienter är ytterst viktigt då man ständigt måste förebygga sekundära skador/insulter. Rutiner är väl inarbetade på specialistsjukhuset, men vården börjar först på hemsjukhuset på IVA där tydliga rutiner och riktlinjer saknas.

Personcentrerad omvårdnad vid demens : En deskriptiv kvalitativ studie

Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.

Bröstcancerdrabbade kvinnors behov av stöd samt upplevelser i samband med sjukdom utifrån begreppen coping och fatigue

Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.