472 resultados para digitala- och sociala medier
"En personalstyrka som gr p knna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjukskterskeyrket
Resumo:
I sjukhuskorridorerna str flera rum tomma och operationssalar anvnds inte fullt ut. Anledningen r inte att medborgarna blivit friskare, inte heller r det ekonomin som r huvudorsaken, sklet r bristen p sjukskterskor1. r 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjukskterskor lmnar Falu Lasarett p grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies brjan ville vi g till botten med vad som r attraktivt i sjukskterskeyrket, varfr man vljer att bli sjukskterska nr yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt mrkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev drfr att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjukskterskeyrket. Fr att n syftet eftersktes respondenter via sociala medier dr spridningen blev stor och stoppades nr nio sjukskterskor valt att delta. Respondenterna hade anstllning p Falu Lasarett och intervjuas med hjlp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta skord och varit anvndbara fr respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansg sig ven bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De frbttringsomrden som studien identifierat r fga frvnande; ln, arbetstid, arbetstakt, status, erknsla, fretaget, ledarskap men ven faktorn eftertraktad bedmdes som mindre attraktiv d respondenterna ansg att de endast var eftertraktade p grund av sin yrkestitel. Strst fokus har lagts p ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett frbttringsomrde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt p arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte rcker till. Studien har fr avsikt att identifiera frbttringsomrden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser mnet fr komplext fr att en C-uppsats skulle kunna landa i en lsning p de problem som sjukskterskeyrket dras med.
Resumo:
Syfte Dagens teknik har medfrt en explosion av ntbaserade sociala medier dr bilder av trning och kroppar r ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att underska hur kroppsideal skapas och framstlls p internet och framfrallt sociala medier. Till hjlp anvndes frgestllningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig sjlv och sina kroppar p den ntbaserade tjnsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfrdes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad p kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrn popularitet p Instagram fr att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper d dessa, ofta i gymmilj, visade avkldda, extremt muskulsa kroppar med fokus p framsidan av verkroppen. Skilda egenskaper frekom, dock inte i ngon signifikant bemrkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) prglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framstllning av sina kroppar stmde vl verens med dagens rdande muskulra kroppsideal som innefattar en slimmad, muskuls, vldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde ocks gras till Rosenmanns och Kaplans (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten.
Resumo:
Due to the upcoming digitalization of the Swedish schools standardized national tests, the aim of this study is to compare the results of a reading comprehension test on paper versus on computer screen and to examine whether the results differ between boys and girls and between swedish and swedish as a second lanuague students, or not. Previous studies show inconclusive results, some show that students get higher results when taking a test on paper then on computer screen, some show that the results dont differ between the two medias. In this study, the national test for course Svenska 1 (Swedish) and Svenska som andrasprk 1 (Swedish as a second language) from the autumn term 2011 was transformed into a digital test. 38 students in the 10th grade took the test and the results were then compared with the same students results on the following national test of the spring term 2016 which is given on paper. The results show that the scores between the digital test and the paperbased test dont differ. The boys got equally lower scores than the girls in both the digital test and the paperbased test. The swedish as a second language students got lower scores than the swedish students. The results are discussed in relation to previous research by Ackerman and Lauterman (2012), Mangen, Walgermo and Brnnick (2013), Rasmusson (2014) , Pasquarella, Gottardo and Grant (2012) and Norman and Furnes (2016).
Resumo:
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pverka resultatet av egenvrd fr patienter med diabetes typ 2 samt att kartlgga gruppundervisningens betydelse och dess innehll. Studien baseras p 13 vetenskapliga artiklar daterade frn r 1991 och fram till r 2003. Litteraturen har skts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Skorden som anvnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, std, sjukskterska, undervisning och egenvrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke p litteraturstudiens syfte och frgestllningar. Resultatet visade att undervisningen br vara en stndigt pgende process. Kontinuitet, hnsyn, tillgnglighet och std av hela diabetesteamet under en lngre tid r viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan pverka resultatet av egenvrd r patientens sjlvknsla, motivation och upplevd ensamhet. Det r viktigt att undervisarens frhllningsstt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehller bde grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse fr patientens egenvrd. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan p patientens livsstilsfrndringar.
Resumo:
Syftet med uppsatsen r att kartlgga bildandet av Dalarnas mejerifrening med hjlp avfrgestllningar angende hur, varfr och av vilka personer freningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejerifrening kan tolkas med teorier om sociala rrelser och sociala ntverk. Underskningen baserar sig p kllmaterial frn Dalarnas mejerifrening ochKopparbergs lns hushllningssllskap. Resultatet av underskningen r att Dalarnasmejerifrening kan anses vara en social rrelse som bildades fr att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejerifrening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rrelseteorin. Rrelsens organisation var baserad p enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rrelseideologin p envrdeorienterad tolkning av desamma. Rrelsens mobiliseringsstruktur var god p grund av en frdelaktig politisk mjlighetsstruktur och framgngsrika ntverksrelationer bde inom rrelsen men ocks mellan rrelsen och andra jordbruksorganisationer.
Resumo:
Filmmediet idag r den mest populra formen av masskultur. Med sinvrldstckande genomslagskraft och sitt stereotypa portrtterande avverklighet, pverkar filmen vrldsskdningen fr mnniskor runtom ivrlden. Ett brinnande mne i amerikansk film har alltid varitRyssland, p grund av de politiska motsttningarna och den historiskarivaliteten med USA. Studiens syfte r att underska hur Rysslandportrtteras i amerikanska filmer frn perioden fr presidenternaDmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas frsta mandatperiod.Frgestllningen fr uppsatsen r: hur ser stereotypa frestllningarom Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer medryska motiv valdes ut fr underskningen och analyserades utifrn devisuella och sociala aspekterna. Resultatet visar p att det frekommertre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat ihundratals r och spridits av resenrer; stereotyper frn epoken fr detkalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade avmedias nyhetsrapporteringar.
Resumo:
Sammanfattning Freliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete r att utvrdera fem metoder som kan vcka insikt om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter fr att bttre ta tillvara de mnskliga resurserna i arbetet. Baserat p detta ska en metod vljas fr frdjupade studier. Drivkrafterna fr att skapa bra arbetsmiljer r mnga. Den primra kan sgas vara den humanitra drivkraften. Frutom de vervganden som ligger till grund fr arbetsmiljlagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns allts goda skl fr fretagare att prioritera arbetsmiljarbete. Den frga som berrs i detta arbete r i vad mn det r mjligt att genom enkla insatser pverka en arbetsmiljansvarig chefs bengenhet att g till beslut om att genomfra insatser fr att utveckla frutsttningarna fr att bttre nyttja de mnskliga resurserna i organisationen. Mlet r att chefen bestmmer sig fr att pbrja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter fr att ta tillvara de mnskliga resurserna i arbetet vilket kar frutsttningarna att rekrytera, behlla och engagera kompetent personal. Som resultat av frstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio fretagen som deltog hade mellan 11 och 39 anstllda, och deras verksamheter var inom omrdena tillverkning, reparation och underhll. Resultat frn anvndning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att frst och snabba att genomfra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vgledning fr fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag fr en fortsttning som bygger p dialog, en djupare analys p individniv samt har psykiska och sociala dimensioner. Drmed sgs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att g vidare med. Denna studie indikerar att det finns mjlighet att pverka ledare att ta beslut om aktiviteter fr att utveckla den mnskliga resursen. Det finns drmed anledning att ytterligare studera ett antal fretag dr en och samma metod anvnds. Valet har fallit p Fokusgrupper, ven om andra metoder skulle vara tnkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to raise awereness about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criterias to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.
Resumo:
Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som pverkade den hlsorelaterade livskvaliteten hos svrt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen pverkade patientens hlsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar sktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkndes efter kvalitetsgranskning och lg till grund fr resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hlsorelaterade livskvalitet pverkades av trtthet, hjrnpverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vtskeansamling i kroppen, klda, smrta, muskelkramper, symtom frn mag-tarmkanalen, benskrhet samt torrhet i gon och mun. Symtomen pverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hlsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, frsmrad smn, koncentrationssvrigheter, frsmrad sjlvknsla, oskerhet, frustration, skuld, otillrcklighet, rdsla, oro, ngest, depression och sjlvmordstankar. De fysiska fljderna innebar utmattning, andnd, kad smrtupplevelse och begrnsad frmga till fysisk aktivitet. Besvren innebar problem att hantera relationer, gav begrnsningar i det yrkesverksamma livet, inskrnkning i sociala aktiviteter samt svrigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Mnga symtom pverkade den svrt leversjuka patientens hlsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomfrda litteraturstudien ger sjukskterskan kunskap fr att kunna tolka och bedma de symtom som patienten beskriver.
Resumo:
Syfte: Syftet med denna litteraturversikt var att beskriva vad som knnetecknar ett gott bemtande inom den prehospitala akutsjukvrden och vilken betydelse bemtandet har fr vrden. Metod: Studien genomfrdes som en litteraturversikt och artiklar sktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som r utmrkande fr ett gott bemtande inom den prehospitala sjukvrden och vilken betydelse det har fr vrden. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens frutsttningar och de ska ha ett frhllningsstt som baseras p respekt, dmjukhet och empati. En frutsttning fr en god omvrdnad r att en omvrdnadsrelation, baserad p tillit och frtroende, upprttas. Omvrdnadsrelationen synliggr patientens srbarhet, vilket stller krav p ambulanspersonalen att visa respekt fr patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan ven psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk mnniskosyn gr att patienten blir bemtt som en unik individ och drmed fr en bttre prognos medan brister i den prehospitala vrdkedjan kan ventyra patientskerheten.
Resumo:
Stroke r en allvarlig sjukdom som betraktas som den frmsta orsaken till funktionsnedstt-ning i vuxen lder och krver flest vrddagar p sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse fr en persons livskvalitet efter genomgngen stroke samt mjligheter fr hlso- och sjukvrdspersonal att underltta fr strokepatienten att terf sin livskvalitet. Studien genomfrdes som en sammanstllning av litteraturen med induktiv ansats dr frfattarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke r mnga fr den som insjuknat. Livskvalitet pverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsttningar som stroke medfr utan ven av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ngest, brist p socialt umgnge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och std var avgrande faktorer under terhmtningen och pverkade patientens fljsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillg under den krvande terhmtningsprocessen var en viktig faktor fr att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och p s stt uppleva livskvalitet. Kunskap kade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortstta vilja och orka terf frlorade funktioner. Fr att detta skulle vara mjligt mste personer som drabbats av stroke erhlla STD i form av hjlp frn familj och vnner samt olika insatser frn hlso- och sjukvrden.
Resumo:
Syftet med studien r att underska hur lrare i rskurs 1-3 uppfattar begreppet hllbar utveckling samt undervisning om hllbar utveckling i So-mnena och dess relevans fr elever i rskurs 1-3. Vidare syftar studien till att underska hur lrare beskriver att de planerar och genomfr undervisning om hllbar utveckling i So-mnena i rskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lrare. Resultatet visar att lrare ser p hllbar utveckling och undervisning kring detta utifrn tre perspektiv som i studien benmns som milj, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framtrdande perspektivet r milj fljt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hllbar utveckling i So fr eleverna lra sig om hur man tar hand om naturen men ven om sociala och samhlleliga frgor. Undervisningen bidrar ven till att eleverna fr kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna frstelse fr andra mnniskors situation. I studien framkommer att lrare ser undervisning om hllbar utveckling som relevant fr elever i rskurs 1-3 gllande milj och sociala frgor.
Resumo:
Syftet med den hr studien var att ta reda p vad verksamma lgstadielrare lser in i begreppet hllbar utveckling och hur de tnker sig kunna tillmpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som gr att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lrare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hllbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lrarna talade om den ekologiska dimensionen av hllbar utveckling frst och frmst fr att sedan lite lngre in i samtalet, ocks fra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekrftas av vrig forskning p omrdet. Den sociala dimensionen av hllbar utveckling var den dimension som lrarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara mlet fr arbetet med hllbar utveckling. De tre intervjuade lrarna i den hr studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar lggas in i begreppet hllbar utveckling, vilket kan ses som att ven om de kommer upp olika fort under intervjuens gng, s finns de nd med nr lrarna pratar om undervisningen alla tre.
Resumo:
Sedan brjan p 2000-talet har frsljningssiffrorna fr CD-skivan inom musikindustrin varit p nedgng och minskat rligen, samtidigt som de nya digitala formaten har etablerats p den globala marknaden. Men trots mnga spekulationer, dr CD-skivan sedan r tillbaka har stmplats som ett dende musikmedium, tyder frsljningsstatistiken p att CD:n och andra fysiska format fortfarande har en plats p den moderna globala musikmarknaden. I denna underskning sammanstlls frsljningssiffror frn vrldens strsta musikmarknader, samt Sverige, fr att f en tydligare verblick ver hur frsljningsfrdelningen egentligen ser ut mellan de olika musikformaten. Genom sekundranalys, kombinerat med Boltanski och Thnevots teori om de olika typer av vrldar som existerar i vardagen, och deras respektive vrdeordningar, analyseras den insamlade datan fr att f en kad frstelse fr varfr frsljningsfrdelningen ser ut som den gr idag, och hur utvecklingen har sett ut under fregende r. Resultatet visar att den globala frsljningsfrdelningen under 2014 var jmnt frdelad mellan digitala och fysiska format, med en andel p cirka 46% vardera av den totala globala musikmarknaden. Detta visar att fysiska format, trots en rlig minskning, r 2014 hade en roll p musikmarknaden som, ur frsljningsaspekt, var likvrdig digitala format, och CD-skivan (och ven vinylen) kan drfr inte nnu anses vara dd.
Resumo:
Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsfrbundet, Gymnastikfrbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsfrbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach.
Resumo:
Intresset fr hur HR och ledning kan pverka medarbetarnas beteendemnster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna underskning. Med utgngspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag frskt fnga medarbetarnas frutsttningar att n organisationers vision och drmed frverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner frn den underskta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att frklara byrkratins inverkan p beteendemnstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien r att underska hur det adaptiva systemet fungerar i en byrkratisk organisation och vad det betyder fr medarbetarnas mjligheter att frverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Underskningen har genomfrts p en socialfrvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i underskningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar drmed med olika perspektiv p samma fenomen. Underskningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byrkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, dr medarbetarnas beteendemnster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte frverkligas. Underskningen visar ven att de adaptiva systemen inom organisationen inte pverkar varandra, d de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund fr hur medarbetarnas beteendemnster etableras inom organisationen r kraven frn omvrlden, hg arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljn och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hg regelstyrning som ligger till grund fr beteendemnstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen r att fr att medarbetarna ska kunna frverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy krver det att HR, ledning och medarbetare alla ingr i samma adaptiva system. Fr att det ska vara mjligt behver HR upprtta strategier fr hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behver ven ha goda mjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en strre omfattning n vad de gr idag. Konkreta tgrder fr hur det lmpligen br genomfras presenteras under diskussionen.
