Peace & Love 2010 : Värderade och icke-värderade ekonomiska effekter

Denna rapport syftar till at kartlägga samt värderat och presenterat ekonomiska effekter koppladetill Peace & Love festivalen 2010. Utgångspunkten är en definition av festivalens intressenter.Uppskattningen av de ekonomiska effekter som presenterats är baserade på enkätsvar från 519festivalbesökare. Resultaten från studien pekar på att festivalbesökare definierade som turister igenomsnitt spenderar drygt 2000 kr i samband med sitt besök exklusive utgifter för resa ochfestivalbiljett. Den totala festivalkopplade konsumtionen beräknas till 154 Mkr genom attmultiplicera siffrorna för genomsnittlig festivalkonsumtion för en besökare med det totala antaletbetalande besökare. Studien visar också att det finns ett betydande läckage ur den regionalaekonomin till följd av att försäljare inom festivalområdet kommer från andra delar i Sverige.Peace & Love-festivalens bidrag till den lokala ekonomin inklusive biljettintäkter beräknas istudien till 89 Mkr. Slutligen pekar studien på att fördjupade studier innehållande en mernoggrann uppskattning över besökargruppernas andelar respektive konsumtion krävs vid nästaårs festival för att säkerställa de resultat denna studie redovisar.

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.

Nätverkssamarbete och destinationsutveckling : En jämförelse av ett storskaligt och ett småskaligt turismutvecklingsprojekt

Hållbar destinationsutveckling kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Denövergripande forskningsfrågan som genomsyrat arbetet med denna rapport handlar om hursamhällets resurser bäst kan användas för att utveckla turistdestinationer. Projekten NordicSnowmobile Center och Projekt Entreprenörsutbildning Småland/Kronoberg, vilka har finansieratsmed olika mycket offentliga medel, utvärderas i denna rapport. Resultaten från utvärderingenutgör sedan grund för diskussion och analys av destinationsutveckling. Rapporten redogörockså för följeforskning genomförd på Projekt Nordic Snowmobile Center (NSC) mellan åren2004-2007.Vi konstaterar att båda projekten uppfyller sina huvudsyften. Projekt NSC kan däremot inteanses ha uppfyllt alla sina delmål. Förklaringarna till detta står att finna i faktorer somförankringen av projektets mål och delmål i projektområdet; en asymmetri i budgeterade investeringskostnadermellan projektets delområden; institutionella faktorer såsom projektadministrationsamt redovisningsprinciper hos EU-sekretariat och de andra offentliga finansiärerna.Följeforskningen av Projekt NSC identifierade dessutom ett antal faktorer som kan bidra till ökadförståelse för hur ett projekt av denna storlek bör organiseras och ledas samt vilka stöd som ettprojekt av den här typen kräver för att åstadkomma destinationsutveckling.

Applikationsövervakning : Dess möjliga bidrag till en verksamhet

Applikationsövervakning är en term för att i realtid övervaka applikationer och kunna upptäcka fel innan slutanvändaren märker av ett problem. Med övervakning av applikationer menas inte bara den enskilda programvaran utan allt som rör applikationen i fråga. Trafikverkets önskemål är att leverera en hög kvalité i sina applikationer. I nuläget har utvecklare ingen eller dålig insyn i hur en applikation levererar i en skarp miljö efter att de lämnat över ansvaret till drift. För att kunna hålla en bra kvalité i sina applikationer så vill de undersöka hur applikationsövervakning kan hjälpa till att se behov av ändringar i applikationer innan större problem uppstår. I en fallstudie bestående av intervjuer och dokumentstudier kommer genom användning av situationsbaserad FA/SIMM nuvarande arbetssätt fångas. Samt fånga mål och problem som uttrycks i verksamheten kring utveckling & förvaltning och drift av applikationer. Dessa kommer sedan analyseras för att undersöka på vilket sätt applikationsövervakning skulle hjälpa utvecklare & förvaltare, men även driftspersonal i deras arbete. Resultatet av detta visar att de problem och mål som tas upp dels är organisatoriska i sin natur och arbetssättet DevOps framhålls som en möjlig lösning. Även att applikationsövervakning de facto skulle kunna bidra till en ökad kvalité i applikationerna genom att tillföra en möjlighet att arbeta mer proaktivt.

Regionalekonomisk betydelse av travsporten : exemplet Dalatravet Rättvik

Tidigare studier har visat att hästnäringen inklusive spridningseffekter årligen omsätter ca 46 miljarder kronor och bidrar till sysselsättning för ca 30 000 helårsverken. Motsvarande beräkningar för travsportens del av hästnäringen eller för en mindre region finns däremot inte. Denna rapport syftar till att uppskatta regionalekonomisk betydelse av travsport i Sverige med utgångspunkt i en mindre travbanas verksamhet. Dalatravet Rättvik (DT Rättvik) används som en fallstudie. Resultaten baseras dels på registerdata över faktiskt registrerade hästar med koppling till DT Rättvik dels på enkätmaterial insamlat från ett urval av besökare vid tävlingar under sommaren 2014. Totalt används svar från 444 besökare i analysen. Resultaten från beräkningarna visar att den direkta ekonomiska effekten av DT Rättviks 333 travhästar i amatör- eller proffsträning genererar 20 miljoner i travhästtrelaterad konsumtion. DT Rättviks travsportevenemang uppskattas generera ca 29 miljoner varav 11,1 miljoner ärett tillskott till den regionala ekonomin i form av turistekonomisk omsättning. Travsportens sammanlagda regionalekonomiska effekt beräknas således uppgå till minst 31,1 miljonerkronor. Inkluderas även utbildning, avel och uppfödning samt sysselsättning vid ATG-ombudså uppskattas travsporten generera ca 40 helårsverken inom DT Rättviksregionen.  

Passive MVC och MVVM designmönster i Android : En jämförelse av kodkomplexitet mellan Passive MVC och MVVM

Det mobila operativsystemet Android är idag ett ganska dominerande operativsystem på den mobila marknaden dels på grund av sin öppenhet men också på grund av att tillgängligheten är stor i och med både billiga och dyra telefoner finns att tillgå. Men idag har Android inget fördefinierat designmönster vilket leder till att varje utvecklare får bestämma själv vad som ska användas, vilket ibland kan leda till onödigt komplex kod i applikationerna som sen blir svårtestad och svårhanterlig. Detta arbete ämnar jämföra två designmönster, Passive Model View Controller (PMVC) och Model View View-Model (MVVM), för att se vilket designmönster som blir minst komplext med hjälp av att räkna fram mätvärden med hjälp av Cyclomatic Complexity Number (CCN). Studien är gjord utifrån arbetssättet Design & Creation och ämnar bidra med: kunskap om vilket mönster man bör välja, samt om CCN kan peka ut vilka delar i en applikation som kommer att ta mer eller mindre lång tid att testa. Under studiens gång tog vi även fram skillnader på om man anväder sig av den så kallade Single Responsibilyt Principle (SRP) eller inte. Detta för att se om separerade vyer gör någon skillnad i applikationernas komplexitet. I slutändan så visar studien på att komplexiteten i små applikationer är väldigt likvärdig, men att man även på små applikationer kan se skillnad på hur komplex koden är men också att kodkomplexitet på metodnivå kan ge riktlinjer för testfall.

Depicting the interplay between organisational tiers in the use of a national quality registry to develop quality of care in Sweden

BACKGROUND: With a pending need to identify potential means to improved quality of care, national quality registries (NQRs) are identified as a promising route. Yet, there is limited evidence with regards to what hinders and facilitates the NQR innovation, what signifies the contexts in which NQRs are applied and drive quality improvement. Supposedly, barriers and facilitators to NQR-driven quality improvement may be found in the healthcare context, in the politico-administrative context, as well as with an NQR itself. In this study, we investigated the potential variation with regards to if and how an NQR was applied by decision-makers and users in regions and clinical settings. The aim was to depict the interplay between the clinical and the politico-administrative tiers in the use of NQRs to develop quality of care, examining an established registry on stroke care as a case study. METHODS: We interviewed 44 individuals representing the clinical and the politico-administrative settings of 4 out of 21 regions strategically chosen for including stroke units representing a variety of outcomes in the NQR on stroke (Riksstroke) and a variety of settings. The transcribed interviews were analysed by applying The Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR). RESULTS: In two regions, decision-makers and/or administrators had initiated healthcare process projects for stroke, engaging the health professionals in the local stroke units who contributed with, for example, local data from Riksstroke. The Riksstroke data was used for identifying improvement issues, for setting goals, and asserting that the stroke units achieved an equivalent standard of care and a certain level of quality of stroke care. Meanwhile, one region had more recently initiated such a project and the fourth region had no similar collaboration across tiers. Apart from these projects, there was limited joint communication across tiers and none that included all individuals and functions engaged in quality improvement with regards to stroke care. CONCLUSIONS: If NQRs are to provide for quality improvement and learning opportunities, advances must be made in the links between the structures and processes across all organisational tiers, including decision-makers, administrators and health professionals engaged in a particular healthcare process.

Facilitators and barriers to applying a national quality registry for quality improvement in stroke care

BACKGROUND: National quality registries (NQRs) purportedly facilitate quality improvement, while neither the extent nor the mechanisms of such a relationship are fully known. The aim of this case study is to describe the experiences of local stakeholders to determine those elements that facilitate and hinder clinical quality improvement in relation to participation in a well-known and established NQR on stroke in Sweden. METHODS: A strategic sample was drawn of 8 hospitals in 4 county councils, representing a variety of settings and outcomes according to the NQR's criteria. Semi-structured telephone interviews were conducted with 25 managers, physicians in charge of the Riks-Stroke, and registered nurses registering local data at the hospitals. Interviews, including aspects of barriers and facilitators within the NQR and the local context, were analysed with content analysis. RESULTS: An NQR can provide vital aspects for facilitating evidence-based practice, for example, local data drawn from national guidelines which can be used for comparisons over time within the organisation or with other hospitals. Major effort is required to ensure that data entries are accurate and valid, and thus the trustworthiness of local data output competes with resources needed for everyday clinical stroke care and quality improvement initiatives. Local stakeholders with knowledge of and interest in both the medical area (in this case stroke) and quality improvement can apply the NQR data to effectively initiate, carry out, and evaluate quality improvement, if supported by managers and co-workers, a common stroke care process and an operational management system that embraces and engages with the NQR data. CONCLUSION: While quality registries are assumed to support adherence to evidence-based guidelines around the world, this study proposes that a NQR can facilitate improvement of care but neither the registry itself nor the reporting of data initiates quality improvement. Rather, the local and general evidence provided by the NQR must be considered relevant and must be applied in the local context. Further, the quality improvement process needs to be facilitated by stakeholders collaborating within and outside the context, who know how to initiate, perform, and evaluate quality improvement, and who have the resources to do so.

Local politico-administrative perspectives on quality improvement based on national registry data in Sweden : a qualitative study using the Consolidated Framework for Implementation Research.

Background. Through a national policy agreement, over 167 million Euros will be invested in the Swedish National Quality Registries (NQRs) between 2012 and 2016. One of the policy agreement¿s intentions is to increase the use of NQR data for quality improvement (QI). However, the evidence is fragmented as to how the use of medical registries and the like lead to quality improvement, and little is known about non-clinical use. The aim was therefore to investigate the perspectives of Swedish politicians and administrators on quality improvement based on national registry data. Methods. Politicians and administrators from four county councils were interviewed. A qualitative content analysis guided by the Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR) was performed. Results. The politicians and administrators perspectives on the use of NQR data for quality improvement were mainly assigned to three of the five CFIR domains. In the domain of intervention characteristics, data reliability and access in reasonable time were not considered entirely satisfactory, making it difficult for the politico-administrative leaderships to initiate, monitor, and support timely QI efforts. Still, politicians and administrators trusted the idea of using the NQRs as a base for quality improvement. In the domain of inner setting, the organizational structures were not sufficiently developed to utilize the advantages of the NQRs, and readiness for implementation appeared to be inadequate for two reasons. Firstly, the resources for data analysis and quality improvement were not considered sufficient at politico-administrative or clinical level. Secondly, deficiencies in leadership engagement at multiple levels were described and there was a lack of consensus on the politicians¿ role and level of involvement. Regarding the domain of outer setting, there was a lack of communication and cooperation between the county councils and the national NQR organizations. Conclusions. The Swedish experiences show that a government-supported national system of well-funded, well-managed, and reputable national quality registries needs favorable local politico-administrative conditions to be used for quality improvement; such conditions are not yet in place according to local politicians and administrators.