Test av patientenkät riktad till personer med levercirros i uppföljning vid leversjuksköterskemottagning: : En pilotstudie med mixad metod

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna.

Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindraagitation hos personer med demens –

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till personer med diabetes – utifrån ett personcentrerat förhållningssätt : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.

Motiverande samtal mellan sjuksköterskan och personer med diabetes typ 2 – en litteraturöversikt

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs.

Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2. : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas.

Musik som en omvårdnadsåtgärd i det dagliga livet för omvårdnad av personer med demenssjukdom : En litteraturstudie

Musik som verktyg för att lindra oro och stress är en tilltalande omvårdnadsåtgärd då den kan anpassas direkt till individen. Den är utan biverkningar samt kostnadseffektiv. Syfte: Att undersöka effekten av musikåtgärder i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande båda kvantitativa och kvalitativa studier från databaserna Web of Science, PubMed och CINAHL. 13 artiklar skrivna på engelska utgjorde resultatunderlaget. Resultat: Resultatet är baserat på empiriska studier varav tio stycken var kvantativa studier och två stycken var kvalitativa studier. Resultatet redovisas under sammanlagt fyra teman: Musik och minskning av agitation, Musik och förbättring av kognition, Musik och ökning av välbefinnande samt Musik och höjning av socialt engagemang. Slutsats: Musik som en omvårdnadsåtgärd av personer med demenssjukdom kan med fördel användas av sjuksköterskor som ett moment i den personcentrerade omvårdnaden, som underhållning samt som ett medel att knyta samman människor.

Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie

Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.

Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom : En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo. Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

Sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom : En litteraturstudie

Background: Dementia impairs cognitive functions, such as memory and speech, changing a person’s life forever. Providing person-centred care to these persons intend to retain their identities, dignity and autonomy. Such care demands time, devotion and good knowledge of the caring nurse. Dementia is expected to increase in the future and therefore nurses will have to face new challenges. Aim: To describe nurses’ experience of providing person-centred care for people with dementia. Method: A literature review of 15 articles, published between 2009-2016, that have been read and analysed through content-analysis. Results: Nurses experience a positive change in their attitudes, when providing person-centred care to people with dementia, as they gained better understanding of their patients’ dignity and integrity. Education, training and support from management were seen as key factors for providing up-to-date care. Time was viewed as a hindrance for person-centred care, and often led to nurses prioritizing other routines. Two common outcomes of person-centred care were increased satisfaction as well as emotional burnout. Conclusion: Since dementia is increasing and nurses find person-centred care time-consuming, there is a risk of such care becoming poor. To prevent this nurses need good leadership and education.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och råd till egenvård för att förebygga fotkomplikationer hos personer med diabetes mellitus typ II : En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård.

Pre-diabetes i fokus : Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation

Syfte: Att beskriva personers upplever att få pre-diabetes som en del av livet. Metod: Kvalitativ design. Studien genomfördes med fokusgrupper bestående av personer med pre-diabetes. Tre olika grupper med totalt 12 personer ingick i studien. Resultat: Ur diskussionerna kunde tre olika kategorier urskiljas. Pre-diabetes som en del av livet, egen erfarenhet och kunskap om tillståndet samt behov av information och stöd för ökad kunskap om livsstilsförändringar. Pre-diabetes var för de flesta studiedeltagare ett okänt begrepp. Känslor som osäkerhet och rädsla för tillståndet, samt för eventuell utveckling till manifest diabetes var vanligt. Det ansågs värdefullt att få besked i tidigt skede om förhöjda blodsockervärden, eftersom individen då hade möjlighet att påverka sin livsstil och förebygga annan sjukdom. Alla deltagare önskade mer kunskap och stöd kring pre-diabetes och livsstilsåtgärder. Respondenterna beskrev besvikelse över vårdpersonalens bemötande i samband med beskedet om förhöjda blodsockervärden. Informationen ansågs vara för knapphändig vilket gav uppfattning om att tillståndet inte var något att bry sig om. Konklusion: Respondenterna ville i största möjligaste utsträckning förhindra utvecklingen av T2DM genom egenvårdsinsater i form livsstilsförändringar. För att lyckas med det uppgav studiedeltagarna behov av information om vad tillståndet pre-diabetes innebär. Personer som får pre-diabetes bör få saklig information, råd och stöd om tillståndet i samband med beskedet.

Hälsa och livskvalitet hos personer diagnostiserade med lungcancer : En deskriptiv enkätstudie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Att leva med Multipel Skleros : Patienters upplevelser och omvårdnadsbehov

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS. Sjukdomen inverkade negativt på sexlivet. Symptom som inkontinens och urinträngningar upplevdes som ett stort problem, men själv-kateterisering ledde till färre urinvägsproblem. Smärta fanns hos hälften av MS-patienterna, av dem upplevde 70,5 % neurogen smärta. Balanssvårigheter var det största problemet gällande rörligheten, och ovissheten om hur symptomen varierar från dag till dag upplevdes frustrerande. En stor del upplevde att andra människor har svårt att förstå deras situation och ta den på allvar. Kvaliteten på information och kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen hade stor betydelse. Delaktighet i planeringen av sin vård var av stor vikt för patienterna med MS.