Det brådskande samtalet : Förskolepedagogers tankar om specialpedagogens uppdrag och handledningens funktion

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ”Handledning som verktyg och rum för reflektion”, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn – och då stressmomentet kunnat elimineras.

Skolan och det mångkulturella mötet : Några gymnasielärares beskrivning av mötet med muslimska elever och arbetet med skolans värdegrund

Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.

Vi och de andra : En studie av hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska invandrarfilmer från år 2000

Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ”invandrarfilmerna” från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ”ras” och etnicitet. Teorierna har jag hämtat från bland andra Anthony Giddens, Yvonne Hirdman, Laura Mulvey, Paulina de los Reyes, Charles Ramírez Berg och Stuart Hall. Dessutom har jag jämfört filmerna med Rochelle Wrights studie av svenska filmer med invandrarkaraktärer från 1970-1990-talet för att se om det har skett någon förändring i gestaltningen av personer från andra delar av världen. Analyserna har visat att trots att filmerna från år 2000 är regisserade av personer som själva har invandrarbakgrund, så gestaltas invandrarna generellt sätt utifrån grova stereotyper. Det mest framträdande dragen i stereotyperna är att dessa, oavsett kön, gestaltas som avvikande samt som en del i en familjegrupp. Invandrarmän framställs som barnsliga, våldsbenägna, aggressiva samt som förtryckande gentemot kvinnor. Invandrarkvinnor framställs som konstiga, maktlösa, isolerade, okunniga offer samt som underordnad gentemot män. De filmer som delvis avviker, och som därmed uppvisar förändringar jämfört med tidigare filmer, är Före stormen och Det nya landet. I Före stormen har man nämligen kastat om könsrollerna. Invandrarmannen är underordnad gentemot kvinnorna, samtidigt som han gestaltas som en helt vanlig individ. I Det nya landet gestaltar man invandrarmän på ett mer positivt sätt. Fastän dessa gestaltas som grova stereotyper, revideras de på ett påtagligt sätt. De omarbetas genom att man tillskriver invandrare fördjupade egenskaper som är oförutsägbara under filmens gång. Vidare attribuerar man dem en logik som bidrar till att åskådarna nu får tillgång till att se på invandrarmän ur ett annat perspektiv, bortom den ensidiga stereotypbilden.

Livskvalitet hos cancerpatienter inom palliativ vård : Mätmetoder och patienters upplevelser : En litteraturstudie

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

ITS som stöd för funktionshindrade bilförare : med fokus på förarstöd och säkerhet

Denna rapport presenterar ett examensarbete på C-nivå där uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för människor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjänster. Målet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i två delsyften, dels kartläggning av vilka tjänster som finns och är under utveckling inom området ITS – förarstöd och säkerhet samt hur de skulle kunna användas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS. De metoder som använts har varit kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. De senare har använts för att få inblick i ämnet ITS och tjänster som finns eller är under utveckling inom området. Intervjuerna gjordes med personer som endera arbetar med forskning inom ITS eller är verksamma inom området samt med funktionshindrade bilförare. En kartläggning av tjänster har skett och resultatet av intervjuerna pekar på att det finns ett behov av ITS-tjänster för funktionshindrade bilförare. Delvis finns behov av tjänster som redan finns i dag, till exempel navigationssystem. Det finns även behov av andra tjänster som är under utveckling. Gemensamt för dessa tjänster är att de i vissa fall skulle behöva anpassas till de funktionshindrade med röstanpassning eller andra specifika anpassningar.

Livskunskap som ämne i skolan : En jämförelse mellan elevers och lärares syn på viktiga livskunskapsfrågor

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

Fem högljudda myror hörs mer än fyra tysta elefanthjordar : En fallstudie kring kön och dess generaliserbarhet i forskning

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

Personlighet, datorerfarenhet och upplevelseav datorfrustration

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla. Starkast effekt på den självskattade stressnivån hade dock variabeln kön. Man kan även dra slutsatsen att fenomenet datorrädsla inte är en specifik slags rädsla, utan till viss del hänger samman med andra fobier.

Samband mellan personlighet och yrkesval

Är poliser mer spänningssökande än andra? Det är frågan som ligger till grund för studien där syftet är att jämföra poliser med lärare i vilken utsträckning de söker spänning. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär bestående av 28 påståenden som kommer ifrån redan vedertagna skalor. Dessa är Eysenck Personality Inventory och Zuckerman’s Sensation Seeking Scale. 62 personer deltog i studienvarav hälften var lärare och hälften poliser. Poliserna fick signifikant högre poäng än lärarna på de påståenden som handlade om att ta risker och fatta snabba beslut. Lärarna fick i sin tur signifikant högre poäng på de påståenden som handlar om impulsivitet gällande resor. Den slutsats man kan dra av denna studie är att poliser söker sig till arbeten som i sig innebär mer spänning medan lärare i större utsträckning söker spänning utanför arbetet.

Higher Ground : Stevie Wonder och New Age

Syftet med min uppsats är att jämföra religiösa företeelser från tre av Stevie Wonders album med New Age för att på så sätt uttröna om Stevie Wonders texter påverkats av New Age- föreställningar. Jag hittar både skillnader och likheter när jag jämför det religiösa budskapet i Stevie Wonders texter med New Age. De New Age- företeelser som går att hitta i texterna är få i förhållande till New Age i sin helhet och det är svårt att avgöra vilka influenser som kommer ifrån Stevie Wonder, New Age eller den omgivande motståndsrörelsen. Det finns dock, enligt mig, absolut en koppling.

Barn och katastrofer : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.

Praxis och perception : En studie av gymnasieelevers tolkning av två lärares undervisningsmetoder i historia

Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn på historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och förståelse för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får stå tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen består av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in. Läraren framstår därmed som den klart viktigaste auktoriteten för elevernas förståelse av historieämnet.

Islam och hinduism ur ett genusperspektiv : En granskning av ett urval religions läroböcker på grundskole- och gymnasienivå

Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt.

Lärares yrkesetiska principer : Fenomenografisk studie kring sex gymnasielärares uppfattningar om principernas syfte, applicerbarhet och diskursaktualitet

Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.

Internet och det öppna samhällets drivkrafter : En undersökning av språklig kommunikation som förutsättning för fungerande demokratiska processer

Det övergripande syftet med undersökningen ”Internet och det öppna samhällets drivkrafter” är att i första hand påvisa, förklara och förstå olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett särskilt fokus läggs på studier av internet som kommunikationsmedium. En central frågeställning kretsar också kring vad som möjliggör och har möjliggjort väl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som läggs fram är att det i grunden är kommunikation mellan människor genom mänskliga språk som möjliggör demokratiska processer.