Förord

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9 En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta. 

Från ord till rörelser och dans : en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift

I artikeln redovisar vi ett exempel på hur kunnande, som kommer till uttryck då elever redovisar en dansuppgift, kan analyseras och bidra till vår förståelse av detta kunnande såväl som till ett artikulerat språk att använda vid utvecklingen av undervisningen. En utgångspunkt är att kunskaper om kunnande är en nödvändig grund för att förbättra undervisningen. En annan utgångspunkt är att det råder brist på sådan kunskap. Eleverna (ca 12 år gamla) var indelade i tre grupper som fick en uppgift där de med utgångspunkt i två meningar skulle skapa en dans genom att översätta varje ord till en rörelse och därefter sammanfoga ord-rörelserna. Vi presenterar resultaten av en fenomenografisk analys som grundar sig på en videoinspelning av dessa redovisningar.

Om trångboddhet : Hur storleken på våra bostäder blev ett välfärdsproblem

About crowding – How the size of our dwellings became a welfare problem Housing policy documents have traditionally been studied by political scientists, resulting in a lack of interest in the private aspects of housing policy. Hence, this paper uses the example of crowding standards to examine how a previously private matter, the size of our dwelling, became a concern of the state. Official governmental documents are analyzed with the help of discourse theory, working on the supposition that the need of the population and the framing of a problem changes over time. The first official standard of crowding, formulated in 1946 argue for larger dwelling size in order to increase the size and quality of the Swedish population. The second standard, formulated in 1965, is based on the assumption that the population, defined as consumers, demands larger sized homes. The final standard, formulated in 1975, claims that larger sized homes is a social right.

Individen, paret och banden mellan generationerna

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Ursprungligen publicerad i Sociologisk Forskning nr. 2 1986

Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Ursprungligen publicerad i Sociologisk Forskning nr. 1 1966

Om undran inför sociologerna

Sociology of everyday life aided by participant observation indicates that in the lifeworld, sociologists of today can be classified into a fivefold typology (from the highest to the lowest): 1. Pegasuses (such as Bordieu, Foucault and Habermas) 2. Pegasus-groomers 3. Tree-huggers 4. Stump-sitters 5. Moles. The paper analyses the styles of life, letters, and work of these different types as well as their impact on the progress of sociology.

Stilkonventioner och Spelupplevelser Vid Ljuddesign av Dataspel i Skräckgenren

Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas. Immersion är också av vikt men kan inte lika konkret bekräftas vara av extremt stor vikt för upplevelsen. Slutligen är det svårt att bekräfta eller förneka Foley ljudeffekters påverkan på spelupplevelsen och upplevelsen av immersion.  

Produktion av inspelad folkmusik : Intervjuundersökning om producentens roll under produktion av inspelad folkmusik

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.  

Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter påverkar masteringsprocessen av inspelad musik

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  

Inte bara jämställdhet : Beslutet om föräldraledighet, moderskaps- och faderskapsidealoch idéer om barns bästa

More than gender equality. Decisions on parental leave and ideals around motherhood, fatherhood and the best interest of the child On the basis of 40 semi-structured interviews, this study discusses decision making processes regarding parental leave among nascent first-time middle-class parents in Sweden. We analyze motives and ideas behind the couples’ plans and decisions and how decisions on parental leave were made. We furthermore show how the decision making processes can be discussed in relation to the institutional context. The results show that ideals and norms of gender equality are accompanied by gendered divisions of work and care and a partially traditional view on motherhood and fatherhood. Contrary to previous studies, we do not find a clear link between gender equal ideals and explicit negotiations. An equal division of parental leave is, in some couples, taken for granted to such an extent that the decision on how to divide the leave is taken implicitly rather than explicitly. Decisions on division of parental leave are not isolated processes. Rather, ideals and norms around motherhood, fatherhood, gender equality and not least what is ‘in the best interest of the child’ constitute part of the context in which these decision making processes take place.

Mode, senmodernitet, identitet

Fashion, late modernity and identity A common discussion in the late modern era is the role that tradition plays concerning individual identity. This forms a background to our article that focuses on consumer culture and one of its characteristics – fashion. To what extent does consumer culture and fashion contribute to the undermining of traditions, and how does this affect individual identity? We discuss two interpretations of consumption in shaping individual identity: the first interpretation maintains that by consumption individuals obtain an increasing freedom of choicemaking them free from the power of tradition, and thereby responsible for their lifestyle choices. According to the second interpretation, the free choice is illusory. This choiceis strongly influenced by factors such as social class and producers’ manipulative skills. Contrasting classical social theorists with contemporary fashion theory we argue that late modern fashion is characterized by quick changes and pluralism that often stand in contrast to tradition. We further discuss the increased importance of taste and new diffusion patterns as signs of a more individualized fashion, and discuss neo-tribalism as a post-traditional kind of community.

Redaktörerna har ordet : Stafetten har gått vidare

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologförbundet har ordet : Sociologidagarna 2012 – 50-årsjubileum och ett nytt format för Sociologidagarna!

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Från redaktören : Stafetten går vidare

Sociologisk Forsknings digitala arkiv