Om näringarnas samband och medvärkan på hvarandra

Invocatio: M.G.H.

Vårdlidande i samband med förlossningen : att stöda kvinnan på försoningens väg

-

Sångrepertoaren i den finlandssvenska skolans årskurs 1-6

Syftet med avhandlingen var att analysera och kartlägga sångrepertoaren i den finlandssvenska skolans årskurs 1-6 i början av 2000-talet. Läroplansreformen 1994 gav skolorna valmöjligheter i samband med utformandet av skolvisa läroplaner. Härmed undersöktes hur denna reform inverkat på repertoarvalet och sångtraditionen. Utgående från mitt syfte ställdes två övergripande forskningsfrågor. Vilka sånger tillhör enligt lärare repertoaren i den finlandssvenska skolan? Vilka faktorer bidrar till att gestalta repertoaren? Undersökningsansatsen var kvalitativ och avhandlingen fick en deskriptiv karaktär. Tre teman - det utvecklingspsykologiska, läroplansteoretiska och social-psykologiska vägledde teoridelen. Lärarna uppskattar valfriheten samtidigt som en klar majoritet ställer sig positivt till en bestämd repertoar. När repertoaren ses ur ett lärarperspektiv visar det sig att traditionella finlandssvenska sånger placerar sig i toppen. Psalmer, sånger från Sverige och nya finlandssvenska tillskott har likaså en naturlig plats i repertoaren. Därtill finns utrymme för en varierande internationell repertoar och populärmusik. Sångerna som väljs har olika funktioner. De stöder elevens kännedom om den egna kulturen och andra kulturers uttryckssätt, stärker identiteten, utvecklar elevens musikaliska förmåga och blir en del av allmänbildningen. Lärarens personliga kompetens, självmedvetenhet och speciellt samarbetsförmåga är viktiga faktorer inför valsituationer. Läroplanen och läromedel är grundläggande styrmedel. Utöver dessa tillkommermassmediernas inflytande och möjligheten till fortbildning. Sångrepertoaren är omfattande och lärarens roll betydelsefull. Det traditionella i repertoaren lever kvar men utrymme ges också åt nya tillskott och multikulturella inslag. Idealet är en balans mellan det traditionella och moderna. En delvis bestämd repertoar kunde underlätta valsituationen och skapa en mer enhetlig finlandssvensk grundskola. Här framställs en förkortad, beskrivande version av avhandlingen inom ramen för studieprogrammet i pop och jazz vid yrkeshögskolan Stadia.

Äitiys kulttuurisina odotuksina

Tutkimuksen kohteena ovat äitiydelle tuotetut kulttuuriset odotukset, joita tarkastellaan kahdella yhteiskunnallisella keskustelufoorumilla. Tutkimuksessa tarkastellaan yhtäältä lastensuojelun perhetyössä toimivien ammattilaisten ja toisaalta median puhetta äitiydestä. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä näkyväksi vaihtoehtoisia tapoja konstruoida äitiyttä hyvänä tai riittämättömänä sekä haastaa pohtimaan erilaisten tulkintojen perusteita ja seurauksia lastensuojelutyössä. Kulttuuriset, äitiyttä koskevat odotukset vaikuttavat myös siihen, miten äitiys henkilökohtaisella tasolla koetaan. Äitiyden kulttuurista määrittelyä analysoidaan kahdesta tekstiaineistosta. Yhtenä aineistona ovat Stakesissa vuonna 1999 toteutetun Perhetyöprojektin yhteydessä kerätyt, lastensuojelussa toimivien perhetyöammattilaisten ryhmäkeskustelut. Toisena aineistona on projektin ajankohtana ilmestyneistä suomalaisista naisten- ja perhelehdistä (Kotiliesi, Anna, Kaksplus) kerätyt äitien haastattelut. Tutkimuksessa kysytään 1) Mihin ammattilaisten äitejä koskeva huolipuhe kiinnittyy ja millaisia kulttuurisia äitiyden odotuksia se konstruoi? 2) Millaisia äitiyden odotuksia median äitihaastattelut konstruoivat? 3) Millaisen äitiyden odotushorisontin nämä puhekäytännöt yhdessä tuottavat? Analyysin teoreettis-metodologisina kulmakivinä ovat sosiaalinen konstruktionismi ja feministinen tietokäsitys. Analyysimenetelmänä on laadullinen, aineistojen ehdoilla etenevä, feministisesti ja kriittisesti sävyttynyt lukutapa, joka hyödyntää teemoittelun, diskurssianalyysin ja feministisen metodologian ideoita ja käsitteitä. Analysoitavana olevissa keskusteluissa äitiyttä konstruoidaan lapsen tarpeiden (ammattilaiset) ja naisen tarpeiden (media) näkökulmista. Ammattilaiset puhuvat tilanteista, joissa äitien toiminta rikkoo kulttuurista hyvän äidin kuvaa, vaarantaa lapsen hyvinvointia ja äitiyteen joudutaan puuttumaan ammatillisesti. Ammattilaisten tulkinnat kuvaavat taitavaa lapsen edun näkökulmasta tehtyä arviointia, jonka kiintopisteenä ovat äidit yksilöllisine ominaisuuksineen ja piirteineen. Ammatillisen huolipuheen keskiössä ovat äidin vuorovaikutussuhteet sekä äidin tunteet, käyttäytyminen ja asenteet. Riittävää äitiyttä konstruoi kodin luominen, kiintymyssuhteen rakentaminen ja lapsen ensisijaiseksi asettaminen. Sen sijaan vaikuttaa siltä, ettei äitiyden arviointia juurikaan tehdä suhteessa äidin muihin identiteetteihin tai äitiyden toteuttamisen kontekstiin. Paikoin ammattilaisten tulkinnat heijastavat myös stereotyyppisiä ja idealistisia odotuksia, joita vasten äitiyttä arvioidaan. Tällaiset piirteet voivat kertoa siitä, että äitien avuntarpeet jäävät lastensuojelutyössä kohtaamatta ja ymmärtämättä. Mediapuhe äitiydestä käydään naiseuden ja äitiyden mallien antamisen kontekstissa. Puheen keskiössä ovat mediajulkisuuteen päässeiden naisten äidiksi tuloon ja äitiyden toteuttamiseen liittyvät valinnat ja käyttäytyminen. Mediapuhe on puhetta kulttuuristen ja ammatillisten äitiyden odotusten rikkomisesta, uudelleen tulkinnasta ja niiden muovaamisesta itselle sopiviksi. Mediapuheessa hyvää äitiyttä konstruoi äidin itsenäisyys ja oma aika, sosiaalisen elämän rikkaus, ammatillinen identiteetti ja persoonalliset valinnat. Aineistojen kautta rakentuu moninaisten ja ristiriitaisten, äitejä eri suuntaan vetävien kulttuuristen odotusten kirjo. Odotukset jäsentyvät neljälle ulottuvuudelle: 1) lapselle omistautuva – itseään toteuttava, 2) emotionaalinen side – rationaalinen tehtävä, 3) odotuksia toteuttava – omaehtoinen, 4) itsenäinen - äitiyttä jakava. Äitiyden toteuttaminen kulttuurisesti ”oikein” on näiden odotusten välissä tasapainoilua. Ulottuvuuksien kautta esille tulevat kaksoisviestit voivat heikentää äitien itsetuntoa, tuottaa riittämättömyyden tunteita tai yllyttää suorittamaan äitiyttä. Myös äitiyden ammatillinen tukeminen edellyttää tasapainoilua, jottei äitejä idealisoida tai syyllistetä kulttuurisia odotuksia vasten.

Etnografi och antropologi

Samlingen med signum HB Vd1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller etnografisk och antropologisk litteratur till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns liknande litteratur i samband med ämnet Etnologi. Äldre etnografisk och antropologisk litteratur har ingått i talrika donationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen av såväl inhemsk som utländsk litteratur kompletterats. I klass HB Vd1 ingår många serier och årsböcker från utländska, främst nordiska vetenskapliga institutioner. Dessa publikationer är inte monografikatalogiserade, det finns endast ledkort till serierna och årsböckerna. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vd1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår den etnografiska och antropologiska litteraturen i en numerus currens-samling.

Filosofi

Samlingen med signum HF fil finns vid Humanistiska biblioteket i samband med ämnet Filosofi. Vid huvudbiblioteket finns dessutom en samling filosofisk litteratur Som grund för akademibibliotekets filosofiska samlingar ligger donationer. Några donatorer från tidigare år kan nämnas, folkskollärare Ivar Wihlman, doktor Gösta Enckell, FM Max Söderman, vicehäradshövding Jon Hartman, professor Gunnar Landtman, lektor Axel Söderholm och studerande Leo Lillja. Den filosofiska litteraturen vid Humanistiska biblioteket söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF fil.

Folkloristik

Samlingen med signum HB Vd2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om folkloristik och folkdiktning till och med år 1999. I samlingen ingår ett stort antal eposverk. Vid Humanistiska biblioteket finns en liknande samling i samband med ämnet Folkloristik. Folkloristisk litteratur har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Speciellt kan nämnas en omfattande Kalevala-Lönnroth-samling som donerades av vicehäradshövding Arvid Sourander. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen kompletterats. Den folkloristiska litteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vd2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår den folkloristiska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Folkloristik

Samlingen med signum HF Folklor finns vid Humanistiska biblioteket i samband med ämnet Folkloristik. Vid huvudbiblioteket finns dessutom mycket folkloristisk litteratur. Några betydande donationer har berikat samlingen HF Folklor, speciellt kan nämnas böcker om kulturella perspektiv på barn och lek som prof. Bo Lönnqvist donerat liksom böcker om medicinalväxter, astrologi och spådom som Birgitta Villner donerade. En del litteratur ur professor Otto Anderssons dödsbo ingår också i samlingen. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Folklor.

Förvaltning med kommunalkunskap

Samlingen med signum HB VIc3 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om förvaltning och kommunalkunskap till och med år 1999. En del trycksaker med signum HB VIc3/småtr., utgivna av olika samhällsorganisationer bildar en egen samling. I samband med ämnet Offentlig förvaltning vid Ekonomiska statsvetenskapliga fakulteten finns dessutom litteratur om förvaltning och kommunalkunskap. På 1930- respektive på 1950-talet fick biblioteket några donationer med litteratur om förvaltning av kommerserådinnan Märta Björkenheim respektive av senator Leo Ehrnrooth. Litteraturen om förvaltning och kommunalkunskap tryckt efter år 1980 söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIc3 medan litteratur tryckt före det året söks manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog. Retroaktiv inmatning i databasen Alma kommer att göra också litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 sökbar i Alma. Merparten av litteraturen om förvaltning och kommunalkunskap ingår från och med år 2000 i en numerus currens-samling, förutom det material som fogas till den särskilda samlingen med signum HB VIc3/småtr., till vilken inhemska trycksaker fortlöpande fogas.

Historia - Norden

Samlingen med signum HF Nord.hist. finns vid Humanistiska biblioteket i samband med ämnet Nordisk historia. Vid akademibiblioteket har man alltid särskilt vinnlagt sig om att skaffa nordiskt litteratur. Vid huvudbiblioteket finns därför mycket omfattande samlingar nordisk historia. Den historiska litteraturen i samlingen vid Humanistiska biblioteket söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Nord.hist.

Historia – allmän historia

Samlingen med signum HF Allm.hist. finns vid Humanistiska biblioteket i samband med ämnet Allmän historia. Omfattande samlingar historisk litteratur finns också vid huvudbiblioteket. Den historiska litteraturen vid Humanistiska biblioteket söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Allm.hist.

Husdjursskötsel

Samlingen med signum HB Xb2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om husdjursskötsel till och med år 1999. Speciellt kan nämnas att i samlingen ingår historiker om mejerier. Litteratur om husdjursskötsel har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Litteraturen om husdjursskötsel söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xb2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår huvudbibliotekets litteratur om husdjursskötsel i en numerus currens-samling I samband med denna redogörelse för bibliotekets tryckta litteratur om husdjursskötsel bör särskilt nämnas att material om husdjursskötsel också ingår i Finska hushållningssällskapets omfattande arkiv, som finns vid Åbo Akademis bibliotek.