Digital Content Marketing in the Business-to-Business Context. A Case Study on Marketing Communications Agencies.

Marketing has changed because of digitalization. Marketing is moving towards digital channels and more companies are transitioning from “pushing” advertising messages to “pull” marketing, that attracts audience with the content that interests and benefits the audience. This kind of marketing is called content marketing or “inbound” marketing. This study focuses on how marketing communications agencies utilize digital content marketing and what are the best practices with the selected digital content marketing channels. In this study, those channels include blogs, Facebook, Twitter, and LinkedIn. The qualitative research method was utilized in order to examine the phenomenon of digital content marketing in-depth. The chosen data collecting method was semi-structured interviewing. A total of seven marketing communications agencies, who currently utilize digital content marketing, were selected as case companies and interviewed. All the case companies are from the marketing communications industry because that industry can be assumed to be well adapted to digital content marketing techniques. There is a research gap about digital content marketing in the B2B context, which increases the novelty value of this research. The study examines what is digital content marketing, why B2B companies use digital content marketing, and how should digital content marketing be conducted through blogs and social media. The informants perceived digital marketing to be a fundamental part of their all marketing. They conduct digital content marketing for the following reasons: to increase sales, to improve their brand image and to demonstrate their own skills. Concrete results of digital content marketing for the case companies include sales leads, new clients, better brand image, and that recruiting is easier. The most important success factors with blogs and social media are the following: 1) Audience-centric thinking. All content planning should start from figuring out which themes interests the target audience. Social media channel choices should be based on where the target audience can be reached. 2) Companies should not talk only about themselves. Instead, content is made about themes that interests the target audience. On social media channels, only a fragment of all shared content is about the company. Rather, most of the shared content is industry-specific content that helps the potential client.

The relationship between b2b branding and industrial buying in the digital era: evidence from Finnish gas industry

The aim of this study is to understand the importance of b2b brands in different phases of the industrial buying process in the digital era. The research problem is approached by examining a b2b supplier brand in the context of gas supplier selection. The data was collected by interviewing individuals from ten different companies. The findings contribute to previous theory by showing that as industrial buying behaviour is eventually individual behaviour, brands can influence decision making. The relevance of a brand depends on individual’s personality and preferences. Digital media cannot be ignored in managing brand image as buyers are present in the online environment. The results reveal that traditional personal selling is, nevertheless, in a key role in brand image building and is a source of added value. The salesperson influences buyers’ perceived associations of a brand and gives the brand a face.

Betydelsen av livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin för förståelsen av närståendevård som en möjliggörare för ett gott åldrande : en kvalitativ studie

Bakgrunden till avhandlingen är att andelen äldre ökar i Finland, vilket medför ett behov av nya ekonomiska lösningar samtidigt som vårdkvaliteten tryggas. Närståendevård är en för samhället förmånlig vårdform som möjliggör att äldre får bo hemma längre samtidigt som institutionsvården minskar. Det är i enlighet med den finländska regeringens målsättningar och närståendevården ska därför utökas. I forskning om närståendevård har man främst fokuserat på vårdarens upplevelser och det finns ett behov av att öka kunskapen om vårdtagarnas upplevelser. Avhandlingens syfte är således att undersöka äldre vårdtagares upplevelser av närståendevård och åldrande genom att tillämpa livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Avhandlingens fyra frågeställningar är ifall närståendevård upplevs som en god vårdform sett ur vårdtagarens synvinkel, vad som upplevs som positivt och negativt med vårdformen, vilken betydelse reciprocitet har för vårdtagaren och vilka möjligheter hon eller han har till reciprocitet i relationen till närståendevårdaren samt vilken betydelse vårdtagarens tidigare livsskeden har för hans eller hennes upplevelser av närståendevård. I avhandlingen behandlas även utvecklingen inom socialgerontologiska teorier. Två av de mest använda socialgerontologiska teorierna på 2000-talet är livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Livsloppsperspektivet innebär att man tar i beaktande många olika faktorer såsom t.ex. samhälleliga förändringar och en individs tidigare livsskeden när man studerar åldrande. Den sociala utbytesteorin utgår från att det en människa ger åt en annan, förväntar hon sig tillbaka. I en obalanserad utbytesrelation uppstår missnöje och en känsla av maktlöshet hos den som enbart är mottagare. Det är en situation som äldre riskerar att hamna i, då deras resurser inte alltid värdesätts av den yngre, arbetsföra generationen. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade temaintervjuer genomförts. Sju svenskspråkiga närståendevårdtagare i åldern 71-80 har intervjuats i Österbotten. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att vårdtagarna överlag upplever närståendevård som en god vårdform med många fördelar. Vårdtagarna uppskattar framför allt att få bo hemma och tryggheten i att vårdas av någon anhörig som känner dem väl och hela tiden är tillgänglig. Flera vårdtagare upplever oro inför framtiden, eftersom de inte vet vad som händer om eller när närståendevårdarens hälsa försämras. Flera vårdtagare upplever frustration över sitt hälsotillstånd och hade inte förväntat sig att åldrandet skulle se ut på det sätt som det gör. Missnöjet tycks inte vara en följd av avsaknad av reciprocitet i relationen till närståendevårdaren, utan de negativa känslorna handlar om att acceptera det försämrade hälsotillståndet efter att tidigare ha levt ett aktivare liv.