366 resultados para Jämställdhet eller emancipation
Resumo:
Arbetet undersöker uttryck för konservativ, klassisk och bekännelsetrogen kristen tro inom Svenska kyrkan av idag och vill erbjuda ny kunskap om den konservativa trosövertygelsens psykologiska dynamik. Ett publicerat textmaterial skrivet av tre präster inom Svenska kyrkan analyseras med en hermeneutisk metod. Arbetet hör till den etablerade traditionen av kvalitativa religionspsykologiska studier i Skandinavien. Analysen av tankestrukturerna i texterna visat på ett specifikt förhållningssätt till kunskap på personligt viktiga områden, t ex trosfrågeområdet. Med hjälp av teorin om ovisshetsorientering har jag slutit mig till ett visshetsorienterat förhållningssätt till kunskap: ny kunskap undviks när det gäller trosfrågor. Jag ser istället en tydlig strävan efter att få den redan kända kunskapen och det entydiga bekräftat. Jag har också undersökt var denna visshetsorienterade inställning till kunskap kunde tänkas ha sitt ursprung. Det tycks föreligga en bristande tillit i relation till världen och till medmänniskorna. Texterna förmedlar en uttalad hotupplevelse. Med hjälp av anknytningsteorin, som vill beskriva något av samspelet mellan den första vårdnadsgivaren och barnet, har jag kunna dra några preliminära slutsatser. Det kunde finnas en s k otrygg avvisande anknytningsstil i bakgrunden. Det betyder förenklat att den första vårdnadsgivaren upplevdes som på något sätt mindre tillgänglig, inte så förutsägbar eller avvisande. Konservativ kristen tro betonar läran om den dubbla utgången - en föreställning om att bara de människor som har den rätta tron kan räkna med ett evigt liv, medan de andra döms till helvetet och därmed upphör att existera. Texterna uttrycker tydligt detta synsätt. Det finns spår av en uttalad rädsla för att inte vinna det eviga livet. Istället uttrycks en fruktan för att gå evigt förlorad. Jag ser det som ett tecken på att insikten om människans dödlighet har en mycket specifik emotionell laddning hos de konservativt troende. Frågan om den personliga eviga saligheten ses ända fram till dödsögonblicket som oavgjord. Insikten om vår dödlighet kallar den tredje av de av mig använda teorierna för dödens terror. På en djuppsykologisk nivå tycks denna ångest för att hjälpligt kunna hanteras bli projicerad in i det öde som väntar den icke troende. Därmed får den konservativa trosläran näring från ett omedvetet känsloladdat konfliktområde.
Resumo:
Nådegåvorna eller de andliga gåvorna är en betydande drivkraft hos en del kristna församlingar. Lekmän attraheras till församlingar i ökande grad av nådegåvornas dragkraft och detta är en global trend. C. Peter Wagner som tidigare arbetat som professor vid Fuller Theological Seminary har skrivit ovanligt många publikationer, både akademiska och allmänna, som behandlar nådegåvor. Han representerar den neokarismatiska kristendomen och den så kallade nya apostoliska reformationen. Jag har undersökt strukturer och grundläggande principer i Wagners tänkande. En central fråga i avhandlingen är att dryfta vilka styrkor och svagheter som kan påvisas i hans uppfattning om församlingslivet. En ytterligare målsättning är att hitta länkar mellan nådegåvorna och församlingens tillväxt. Vidare har jag undersökt förhållandet mellan den neokarismatiska kristendomen och den nya apostoliska reformationen till tidigare karismatiska rörelser, till exempel till neopentekostalismen och den klassiska pentekostalismen? I denna avhandling kommer dessa frågor och några andra att diskuteras. Kännetecknande för Wagners församlingslära är att han kombinerar metoder och element från businessvärlden och kristliga tron. Avhandlingen presenterar de centrala elementen i Wagners teologi. Wagner har tidigare karakteriserats av klart evangelikalt tänkande. Hans teologi har dock under senare år utvecklats i karismatisk riktning. Hans senare produktion tar upp bl.a. sådana teman som postmillennial eskatologi. Wagner uppskattar grunderna i den klassiska pentekostalismen men vidareutvecklar många läror. Hans tänkande skiljer sig från den klassiska pentekostalismen bl.a. i det att han ser likheter mellan nådegåvorna och de naturliga begåvningarna. Den kraftiga betoningen av apostelns funktion och den hierarki som detta medför i församlingen har väckt anstöt hos somliga ledare i den klassiska pingströrelsen. Wagern anser, i motsats till den klassiska pingströrelsens syn, att en kristen människa kan vara besatt av onda andar. Wagner indelar nådegåvorna i två olika viktiga kategorier. Till de för församlingen centrala nådegåvorna hör de apostoliska och profetiska nådegåvorna som tillsammans utgör de grundläggande gåvorna. Vidare betonar han betydelsen av ledarskap och trons nådegåva samt den så kallade "power evangelism", som omfattar övertygande evangelisation, helande och under. Vidare betonar Wagner vikten av de nådegåvor som behövs vid andlig krigföring: förmågan att skilja mellan olika andar, frigöring från unda andar och förbön. De nådegåvor som har med tjänande och själavård att göra får en mer perifer plats i hans tänkande. De andliga gåvor som befrämjar församlingens tillväxt och förkristnande av samhället betraktas som de viktigaste. Wagners teologi nyanseras ytterligare av kopplingar till postmillenial rekonstruktivism, den så kallade "Kingdom Now" teologin och rörelsen Word of Faith. Wagerns postmilleniala syn förpliktar de kristina att anta en aktiv roll vid förverkligandet av Guds rike på jorden före parusi. Wagner har fått kritik för det att han ger kristendomen marknadsekonomiska drag. Dessa element kommer till synes i bl.a. i hans tanke om att Gud belönar de kristna med förmögenhet som tas från de icke-kristna. Wagners ställning som teolog är omdiskuterad. Han förbinder sig vid den kristna tronbekännelsen och är på sitt sätt bibeltrogen, men de animistiska dragen och kapitalismens inflytande i hans teologi gör honom till en omstridd person.
Resumo:
Denna studie är inriktad på att granska vad de nationella styrdokumentstexterna för små barn 0–6 år innehåller, vilka riktlinjer och centrala teman de föreskriver, tyngdpunktsområden som man i framtiden ska satsa på inom den småbarnsfostran och förskoleundervisning som den offentliga sektorn arrangerar och övervakar. Studien baserar sig på en kvalitativ innehållsanalys av Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes, 2005) och Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 (Utbildningsstyrelsen, 2010). Utifrån kvalitativ innehållsanalys kan man studera såväl textens innebördsaspekt som dess interpersonella aspekt, t.ex. hur myndigheter talar till medborgarna. Utgångspunkten i studien är att se de två planerna (styrdokumenten) som text och utgå ifrån att textens innebörd är otydlig och därför behöver klargöras. För att klargöra texternas innebördsaspekt jämförs de två styrdokumentens innehåll med forskning och litteratur på området. Forskningsfrågorna är: Vad framträder som de centrala principerna och tyngdpunkterna i de två planerna? För att få svar på huvudfrågan användes sju delfrågor: 1. Hur uttrycks kunskapssynen i planerna? 2. Hur uttrycks den pedagogiska grundsynen i planerna? 3. Hur uttrycks människosynen i planerna? 4. Hur uttrycks kultursynen i planerna? 5. Hur uttrycks värden och normer i planerna? 6. Hur uttrycks fostran, undervisning och lärande i planerna? 7. Hur uttrycks utvärderingen i planerna? Enligt studiens resultat styrs dagens styrdokument och läroplansskrivningar för barn 0–6 år, till stor del av internationella dokument. Undervisningen bör inte fokusera på förutbestämt innehåll och färdiga metoder utan bygga på utveckling av processer och reflektion i lärandet. Kultursynen framträder otydligt i de två planernas text. Kultur visade sig vara ett svårtolkat begrepp. Hur man tolkar och förstår planerna (styrdokumenten) får konsekvenser ur barnets synvinkel, eftersom planerna är dokument av normkaraktär. I planering och utvärdering av pedagogisk verksamhet måste både normativ didaktik och deskriptiv eller analytisk didaktik vara med för att undervisningsprocessen ska leda till en utvecklingsprocess. Med individuella läroplaner har synen på lärande, utveckling och (barn) människa förändrats. Nu handlar det om att lära sig att lära och att bidra till hela jordklotets väl och ve. Det ställer krav på 2000-talets pedagoger eftersom barnens uppväxtmiljö har förändrats genom att samhället blir alltmer multikulturellt.
Resumo:
Karttalehdet: Charta öfwer Swerige med tilgränsande länder ; Charta öfwer Storfurstendömet Finland ; Charta öfver Åbo och Björneborgs höfdingedöme ; Charta öfver Wasa höfdingedöme ; Charta öfver Uleåborgs höfdingedöme ; Charta öfver Savolax och Karelens eller Kuopio höfdingedöme ; Charta öfver Nylands och Tavastehus samt Kymmenegårds höfdingedömen. Nimiösivun kuva: Utsigt ifrån Wermasvuori åt sjöarne Jokijärvi och Ilmolanselkä uti Hauho sockn i Nylands och Tavastehus höfdingedöme / ritad af C. P. Hällström ; graverad af J. F. Martin.
Resumo:
The thesis is rooted in caring science and the notion that the human being is an indivisible unity of body, soul and spirit. The purpose is to search for new, or expanded knowledge and understanding of the substance of the human’s spiritual space, as well as aspects that may constitute a foundation for the safeguard of human dignity. The clinical research study concerns the importance of spirituality and dignity in the care for older people. The thesis consists of three substudies with four articles, and the methodology is based on Gadamer’s philosophical hermeneutics. Through a metasynthesis of 17 research articles, sub-study I searched for understanding of the concept of spirituality as it may appear in reality (deduction). 17 older people were interviewed in sub-study II. This sub-study sought understanding for spirituality and dignity in the specific reality (induction). Sub-study III searched for theory development regarding spirituality, through a literature review of 20 research articles and a text by Tillich (abduction). The findings imply that spirituality entails human beings’ connectedness with one’s inner space and connectedness beyond oneself. Love in connectedness appears as a force in both spirituality and dignity. Themes portrayed include understanding of the spiritual space, religiousness, dignity, and spiritual care. The relationship between dignity and spirituality can be seen in the confirmation of human worth and care for the whole human being, including the spiritual dimension, and this is understood as a prerequisite for perceived dignity. It seems to be important that older people feel valued, loved, not abandoned, and alive. The theoretical model portrays love as a reunifying and connecting force that may foster confirmation, serving, longing and holiness. The movement towards connectedness may create room for the human being’s perception of dignity and holiness, and as such, it may be a force in the search for wholeness and becoming in health.
Resumo:
Den nya dammsäkerhetslagen (494/2009) trädde i kraft 1.10.2009 och statsrådets förordning om dammsäkerhet (319/2010) 5.5.2010. Denna dammsäkerguide ersätter anvisningarna för dammsäkerhet (Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 7/1997) som togs ur bruk 1.10.2009. Dammsäkerhetsguiden är inte bindande för dammens ägare. Avsikten är att komplettera, och att genom exempel och utredningar förklara, det som lagen och förordningen föreskriver. Guiden tar upp dammplanering, bland annat den hydrologiska dimensioneringen och dammens tekniska säkerhetskrav, dammbygge och ibruktagandet samt riskutredningen, dammägarens säkerhetsprogram och dammens underhåll, drift, kontroll samt årlig och återkommande inspektion. Dammar indelas på basis av skadekonsekvenserna i klasserna 1, 2 och 3. Klassificering krävs inte om dammsäkerhetsmyndigheten anser att dammen inte medför fara. Ägaren till en klassificerad damm skall utarbeta ett kontrollprogram som lämnas in till dammsäkerhetsmyndigheten för godkännande. I syfte att klargöra den skaderisk som dammen medför ska ägaren till en klass 1-damm göra en utredning om den skaderisk för människor och egendom samt miljön som dammen medför. Dammsäkerhetsmyndigheten kan besluta att en riskutredning ska göras också för andra än klass 1-dammar, om detta behövs för att klassificera en damm. Dammägaren ska göra upp en plan för åtgärder vid en olycka eller störningar vid en klass 1-damm. Säkerhetsprogrammet för en damn ska innehålla en redogörelse för dammägarens egen beredskap i ovan nämnda situationer. Räddningsmyndigheten bedömer från fall till fall behovet av en åtgärdsplan enligt räddningslagen. Dammens ägare ska till dammsäkerhetsmyndighetens datasystem lämna de uppgifter som avses i dammsäkerhetsförordningen. Dammsäkerhetsmyndigheten och dammägaren ska för varje klassificerad damm förvara uppdaterade utskrifter ur datasystemet samt andra handlingar som är av betydelse med tanke på dammsäkerheten på så sätt att de är lättillgängliga vid eventuella störningar.
Resumo:
Varför inrättar nya stater olika former av politiska regimer vid tidpunkten för självständighet? Under perioden 1946–2008 bildades 130 nya stater. Av dessa stater inrättade 39 procent demokratisk regim, medan 61 procent inrättade diktatorisk regim vid tidpunkten för självständighet. Avhandlingen förklarar varför denna skillnad finns mellan nybildade stater. En omfattande undersökning med 128 stater har genomförts. I undersökningen prövas olika idéer om vilka förhållanden som främjar demokrati. Enligt undersökningen är det tre förhållanden som har betydelse för om nybildade stater inrättar demokratisk eller diktatorisk regim. Demokrati främjas om majoriteten i befolkningen inte har muslimsk bakgrund, om staten omges av demokratiska stater och om den nybildade staten direkt före självständigheten var brittisk koloni under lång tid. Resultaten ökar vår kunskap om vilka förhållanden som främjar inrättandet av demokratisk regim i nybildade stater. Majoriteten av dagens stater har bildats sedan 1946. Inrättandet av demokrati eller diktatur vid dessa staters självständighet har påverkat såväl den globala utvecklingen som den politiska utvecklingen inom stater. Trots det finns det få studier om nybildade stater. Med upplägget i avhandlingen presenterar avhandlingen därmed teoretiska resonemang och empiriska resultat om fenomen som påverkat samhällsutvecklingen men som sällan tidigare har studerats. Till skillnad från tidigare studier som främst har fokuserat på politiska regimers förändring, stabilitet eller konsolidering, analyserar avhandlingen inrättandet av politiska regimer. Detta sätter politiska regimer i nytt perspektiv. Det framkommer bland annat att traditionella föreställningar om vilka förhållanden som formar politiska regimer inte alltid har betydelse för nybildade stater. Avhandlingen ger därför inte enbart bidrag som ökar vår kunskap om nybildade stater, utan bidrag som också har relevans för forskning om demokratisering och spridning av demokratiska idéer.
Resumo:
Det övergripande syftet med avhandlingen är att skapa en förståelse för begreppet lärande som politiskt, vuxenpedagogiskt men dock främst individuellt begrepp så som det framträder i enskilda livsberättelser. Forskningsfrågorna är formulerade: Hur beskrivs lärande i (politisk) ekonomiska strategier Hur beskrivs lärande i vuxenpedagogisk teori Hur framträder lärande i den enskilda individens livsberättelse Forskningsansatsen är hermeneutiskt narrativ och metoden narrativ. Via tre individuella livsberättelser önskar jag se om och hur det enskilda lärandet speglas i den stora helheten bestående av (politiska) ekonomiska strategier kring lärande. Min strävan är även att med hjälp av livsberättelserna skapa en större, gemensam berättelse om livslångt lärande för den enskilda individen. Resultaten från undersökningen visar individens lärande som process, som förändring och utveckling. Det lärande som beskrivs i de ekonomiska strategierna speglas förvisso i de individuella livsberättelserna, speglingens riktning är dock inte given. Sker denna från det stora till det lilla eller förhåller det sig tvärtom? Undersökningen kom att visa inte enbart lärande som livslångt, utan ett lärande som sker genom och i det att man lever sitt liv. Den mänskliga strävan är att utvecklas och förändras och att leva sitt liv på bästa sätt. Det är livet som lär oss.
Resumo:
Työn tavoitteena ovat valtakunnalliset liikenneturvallisuustavoitteet vuoteen 2020 mennessä ja niiden saavuttaminen tienpitäjän toimenpitein.Tässä työssä tarkasteltiin maanteitä, joilla on kesäaikana voimassa 100 km/h nopeusrajoitus. Työssä vertailtiin nykyisten 100 km/h väylien tierekisteritietoja uusiin nopeus-rajoitusohjeisiin (LVM:n yleisohje 2009) sekä vertailtiin ko. tiejaksojen onnettomuustiheyksiä ja -asteita valtakunnallisiin lukuihin (Liikennevirasto, 2012). Lisäksi 100 km/h tieosuuksien ympäristön asukastiheyttä tarkasteltiin Rakennus- ja huoneistorekisteritietojen perusteella. Näiden tietojen perusteella muodostuivat mahdolliset nopeusrajoituksen alentamista vaativat tiejaksot. Nopeusrajoituksen alentamista liikenneturvallisuustilanteen parantamiseksi tarkasteltiin seuraavien priorisointiperiaatteiden mukaisesti: 1. 0-vision ja ihmisen kestokyvyn mukainen priorisointi: • Millä 100 km/h tiejaksoilla ei ole keskikaidetta? 2. Vastaavatko 100 km/h tiejaksot nykyisiä nopeusrajoitusohjeita? 3. Esiintyykö 100 km/h tiejaksoilla korkeita onnettomuustiheyksiä ja -asteita? Varsinais-Suomen ELY-keskuksen liikennevastuualueen johtotiimin päätöksen mukaisesti nopeusrajoitusta alennetaan 80 km/h:iin yhteensä 23 kilometrin matkalla. Lisäksi talvinopeusrajoitusta alennetaan yhteensä 9 kilometrin pituisella tiejaksolla. Nopeusrajoitustoimenpiteiden lisäksi yhden liittymän kohdalle päätettiin asettaa ohituskiellot ja yhdelle tiejaksolle esitettiin tehtäväksi puuston raivausta. Toimenpiteillä saavutetaan noin 0,78 vuosittainen vähenemä henkilövahinkoon johtaneissa onnettomuuksissa. Toimenpiteiden yhteiskuntataloudelliset kustannukset ovat yhteensä 600 000 euroa/vuosi.
Resumo:
Ekosysteemipalvelut maatiloilla -opas havainnollistaa, mitä ekosysteemipalvelut käytännössä ovat ja miten ne hyödyttävät viljelijöitä. Viljelijä voi toimillaan vaikuttaa joko kielteisesti tai myönteisesti ekosysteemipalveluihin. Luonnon monimuotoisuus on perusta ekosysteemipalveluille ja viljelyn yksipuolisuus on riski ekosysteemipalveluiden toimivuudelle. Oppaaseen on haastateltu kolmea viljelijää, jotka kertovat, mitä ekosysteemipalveluja he ovat tilallaan tunnistaneet. Tämä opas on osa TEHO Plus -hankkeen tuottamaa materiaalia viljelijöiden ja neuvojien käyttöön, mikä täydentää hankkeen laatimaa Maatilan ympäristökäsikirjaa.
Siuntionjoen valuma-alueen yleissuunnitelma : – suojavyöhykkeet, kosteikot ja luonnon monimuotoisuus
Resumo:
Suojavyöhykkeiden, monivaikutteisten kosteikkojen ja luonnon monimuotoisuuden yleissuunnitelma Siuntionjoen valuma-alueella tehtiin kesällä ja syksyllä 2014. Työssä etsittiin suojavyöhykkeille soveltuvia paikkoja. Samalla etsittiin luonnon monimuotoisuuskohteita, perinnebiotooppeja sekä sopivia paikkoja kosteikoille. Yleissuunnitelman tavoitteena on innostaa viljelijöitä vesiensuojelutoimiin sekä vaalimaan maiseman ja luonnon monimuotoisuutta. Toimenpiteiden toteuttaminen on maanomistajille vapaaehtoista. Suunnitelman tietoja voidaan käyttää yksityiskohtaisen suunnittelun tukena haettaessa rahoitusta kohteiden toteuttamiseen. Raportissa esitellään inventoinnin tulokset ja kerrotaan asiaan liittyvää perustietoa kohteiden perustamisesta ja hoidosta. Suojavyöhyketarvetta vesistöjen varsilla on yhteensä 227 kilometriä. Pohjavesialueen peltoja on yhteensä 614 hehtaaria. Tulvapeltoja tai vedenvaivaamia peltoja suunnitelmassa on yhteensä 378 hehtaaria. Kosteikkopaikkoja ehdotetaan 64, yhteensä 183 hehtaaria. Luonnon monimuotoisuuskohteita ehdotetaan 127 kappaletta. Perinnebiotooppeja on niukasti jäljellä: tässä suunnitelmassa on mukana 14 kohdetta. Suunnittelu on toteutettu Uudenmaan ELY-keskuksen toimeksiannosta. Suunnitelman ovat laatineet Esko Vuorinen ja Petra Nyqvist Silvestris luontoselvitys oy:stä. Arvokkaita näkemyksiä, kommentteja ja tietoja saatiin asukastilaisuuksien osallistujilta ja alueen asukkailta yleissuunnittelun eri vaiheissa.
Resumo:
Vuoden 2015 alusta lähtien työvoiman palvelukeskukset (TYP) tulevat lakisääteiseksi palveluksi, joka ulottuu kaikkiin kuntiin. Viimeistään vuoden 2016 alussa uuden palveluverkon on määrä aloittaa toimintansa. Tämä selvitys antaa tiedollista pohjaa uudistustyölle. Selvityksessä tarkastellaan nykyisten palvelukeskusten asiakasrakennetta ja arvioidaan asiakasprosesseja Uudenmaan TYP:eissä. Uudenmaan TYP:eissä on yhteensä kuukauden aikana ollut asiakkaita reilut 9000. Heistä 60 % on miehiä, joskin naisten osuus on ollut koko ajan kasvussa. Alle 25-vuotiaita on noin 15 % asiakaskunnasta ja maahanmuuttajia 15 %. Keskiasteen koulutuksen saaneiden osuus on kasvanut koko ajan, mutta edelleen liki puolella asiakkaista on vain perusasteen koulutus takanaan. Nuorilla perusasteen koulutus on 61 %:lla. Onnistunut asiakasprosessi perustuu asiakkaan ja työntekijöiden väliselle toimivalle vuorovaikutukselle. TYP:in näkökulmasta tuloksellisia prosesseja ovat sellaiset, joissa asiakkaalle saatiin pitkäkestoinen ratkaisu, oli se sitten työkyvyttömyys eläke tai työllistyminen. Myös kuntoutuminen ja työelämävalmiuksien parantuminen ovat myönteisiä tuloksia, mutta toistaiseksi näitä tuloksia tunnistavia mittareita ei ole ollut laajamittaisesti käytössä. Avoimille työmarkkinoille onnistuivat työllistymään verrattain nuoret asiakkaat, joilla oli hyvä pohjakoulutus ja/tai jotka kasvattivat osaamistaan asiakasprosessin aikana. Palkkatuettua työtä käytettiin runsaasti, mutta asiakkuus ei yleensä päättynyt siihen, vaan asiakasta autettiin heti tukityöjakson päätyttyä taas eteenpäin. Tulevaisuudessa tarvitaan tiiviimpää työnantajayhteistyötä sekä työkaluja asiakkaiden motivaation ja toimijuuden lisäämiseksi. Asiakkaiden osaamiseen on panostettava, sillä peruskoulupohjalta on hankala työllistyä kestävästi.
Resumo:
Uuno Kailas, urspr. Frans Uuno Salonen f. 29.3.1901 i Heinola landskommun d. 21.3.1933 i Nizza, Frankrike Uuno Kailas författarbana varade endast ett decennium (1922-1932). Under denna tid blev han känd som en prototyp för den lidande konstnären, och som en speciellt skicklig brukare av versmått och slutrim. Teman i Kailas dikter är en hänförd livseufori, men samtidigt en djup och dyster känsla av skuld. I sin sena produktion närmar han sig ändå en lugnare, mera klassiskt lakonisk lyrisk stil. Hans dikter behåller ändå sin sensualism och tidningen Kotimaa (sv. hemlandet) hotade honom rentav med tryckfrihetsåtal. Dikten ”Talo” (sv. ”Gården”) i diktsamlingen Uni ja kuolema (1931, sv. Drömmen och döden) gestaltar en känsla förbunden med att avstå eller dra sig tillbaka som är typisk för Kailas lyrik: ”Vain kaks on ovea mulla,/kaks, uneen ja kuolemaan.” (”Blott drömmens utgång och dödens/finns där tillreds för mig.”, tolkning till svenska av Arvid Mörne). http://www.blf.fi/artikel.php?id=4878 http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/4878/
Resumo:
Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan
Resumo:
Jakobstads trafiksäkerhetsplan har utarbetats i samarbete med kommunerna i regionen och Södra Österbottens NTM-central. I planen har nuläget inom trafiksäkerheten, moliteten, verksamhetsmiljön och trafiksystemet utretts, dessutom har trafiksäkerhetsproblem kartlagts med hjälp av olika analyser och förfrågningar. På basen av nulägesanalysen har visionen och målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet satts upp samt åtgärdsförslagen bestämts. Planen för förbättrandet av trafikmiljön, handlingsplanerna som samlats för förvaltningarnas trafiksäkerhetsarbete samt handlingsplanen för styrandet av mobiliteten fungerar som stöd för att uppnå målsättningen. På basen av olycksanalysen var situationen inom trafiksäkerheten något sämre i Jakobstadsregionen än i Finland i medeltal. I olyckor som inträffat i Jakobstads-, Pedersöre- och Nykarlebyregionen skadades eller dog fler mopedister än i landet i medeltal. Det dog och skadades lika många motorcyklister som i övriga delar av landet, men antalet döda och skadade för övriga färdsätt var mindre än medeltalet i landet. Singelolyckorna orsakade flest personskador. De allvarligaste olyckorna var fotgängarolyckor, av dessa ledde största delen till personskador. Till antalet skedde flest olyckor för 18-20 åringar, men även för 15-16 åringar skedde många olyckor som ledde till personskador. Av olyckorna som skedde i regionen orsakades årligen kostnader kring 22,1 miljoner euro, kommunernas årliga andel var cirka 3,8 miljoner euro. På basen av invånarenkäten är personbil det vanligaste färdsättet i Jakobstadsregionen. Mätt enligt antalet resor görs en tredjedel av resorna till fots eller med cykel på sommaren, under vintern är motsvarande andel en fjärdedel. Enligt invånarenkäten ansågs skoleleverna vara den mest otrygga trafikantgruppen, de otryggaste färdsätten ansågs vara till fots eller med cykel. För höga körhastigheter och talande i telefon ansågs vara de främsta trafikförseelserna, gatornas och vägarnas underhåll och kvalitet lyftes fram som viktigaste utvecklingsområde. Olycksanalysen samt den riksomfattande och regionala målsättningen fungerade som grund när målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet i Jakobstadsregionen sattes. Enligt den riksomfattande målsättningen bör antalet dödsfall i trafiken halveras och antalet skadade minskas med en fjärdedel från nivån år 2010 fram till år 2020. Den kvantitativa målsättningen för minskandet av trafikolyckor relaterades till kommunerna enligt NTM-centralens målsättning i Södra Österbotten. Att nå målsättningarna under den förutsatta tiden är utmanande, eftersom genomförandet av åtgärdsplanen inte enligt beräkningar kommer att bidra till den krävda minskningen av olyckor. Målsättningen kan ändå nås genom effektivt samarbete mellan olika organisationer. För att nå målet bör omfattande resurser användas. Under planeringsarbetet aktiverades kommunernas trafiksäkerhetsgrupper, till stöd för gruppernas verksamhet utarbetades åtgärdsplanerna samt årsrytmen för arbetets olika skeden. Grupperna ansvarar för genomförandet, uppföljandet samt vid behov för uppdaterandet av planen.