Conditions for Teaching and Learning in Religious Education (RE) : Perspectives of Teachers and Pupils at the Beginning of the 6th Grade in Sweden

In this article empirical findings from interviews with teachers of three classes of 12-year-old pupils are presented, together with questionnaire-responses from these 54 pupils. The interviews focus on teaching aims for Religious Education (RE), a subject that in Sweden, besides dealing with religion, also explores other kinds of beliefs, ethics and life questions. In the questionnaire the pupils are asked to solve four RE tasks with content that is central from a Swedish curriculum perspective. The research involves pupils at the beginning of the sixth grade and the purpose of this article is to look at the teachers’ aims and the pupils’ responses, and consider what these may indicate about conditions for teaching and learning RE in these classes. The findings show that the perspectives of the pupils at the beginning of the sixth grade seem to be rather far from the expectations of the RE syllabus. The pupils’ statements are rather vague with regard to religion as a phenomenon and there are few examples of pupils interpreting religious symbols in a way that is useful in further analysis. While existential and ethical plots, messages and point of views are comparatively easy to describe, it is harder to express multiple perspectives, reasons, comparisons and questions. A problem for the teachers in developing the perspectives of their pupils is that they find it hard to say what kind of general difficulties pupils have in RE, a fact that makes it hard to direct the teaching. Another challenge is that the teachers’ RE-aims are rather overarching and primarily related to fostering fundamental values. What improves the conditions for teaching and learning is the teachers’ concern for the pupils and their relationships with the teacher and with each other, a factor which is of vital importance for learning and which can also be used as a specific teaching method in subject matter education.

Mathematically Able but Yet Underachieving in School Mathematics

Teacher observation has shown that some pupils achieve very high on the Kangaroo Competition test (KC) but very low on the Swedish National test in Mathematics (SNM). This study will investigate the number of pupils who have high achievement scores on the KC (top 10%) but low achievement scores on the SNM (bottom 50%). Individual results on the SNM given in grade 6 (age 12) will be compared to results on the KC given in grade 7; concerning approximately 700 individuals. Results will give an example of the quantity of mathematically able pupils who underachieve in School Mathematics in Sweden. Data interpretation will connect this study to international research concerning mathematical abilities and mathematical achievement among mathematically able pupils.

Förändringsprogram i hälso- och sjukvården : Nätverkskonstruktioner som möjliggör och försvårar införandet av lean

Within the public sector great change efforts are currently made to meet future challenges. In the area of health care, change initiatives are implemented to enhance quality and efficiency. To this end, a lean change programme is being widely introduced in Sweden as well as internationally. The overriding aim of this study is to increase knowledge of what happens when change programmes, CP, such as lean are implemented in a healthcare organisation, HCO. Previous research has shown that the main obstacle to implementing CP in HCO:s is their complexity. However, the complexity has often been reduced, as different factors such as management, professions, organisation and control have been studied separately. To fully capture the complexity of the HCO the Actor Network Theory, ANT, was used in this study. In line with ANT, introducing lean can be described in terms of a translation process in which human and non-human actors are woven into a network. This approach allows for the incorporation of various factors in the study of a change process in a complex organisation. Drawing on ANT, this thesis explores how network constructions enable or impede change programmes. The approach is based on ethnographic monitoring of the implementation of lean in the Värmland county council public healthcare organisation. As a result of the holistic perspective, the study provides detailed descriptions of how complexity impacts on the implementation. It displays the relations enabling or impeding the implementation of CP and the methods actors use to establish and defend the relations. The contribution of the study is threefold. Empirically, the study monitors a HCO aiming to implement full-scale lean as philosophy, principle and tool. Methodologically, the study evaluates ANT as a methodological theory to study CP in a HCO. Finally, the domain-specific contribution of the study is its identification of the relations and methods that impact on lean deployment. 

Improving Wood Fuel Pellets for Household Use : Perspectives on Quality, Efficiency and Environment

Bioenergy is one of many contributors to reducing the use of fossil fuels in order to mitigate climate change by decreasing CO2-emissions, and the potential for biofuels are large. The wood fuel pellets are a refined biofuel made of sawdust, which is dried and compressed to achieve improved fuel and transportation properties. In 2007 the amount of wood fuel pellets used for heating purposes in Sweden was 1715000 tons. The aims of this work was: to examine the moisture content and emission of monoterpenes during the drying and pelletising steps of the pellets production (Paper I); to investigate how the recirculation of drying gases affects the energy efficiency of rotary dryers and how the energy efficiency is related to the capacity of the dryer. (Paper II); to analyse the causes of the problems encountered by household end-users of pellets and investigate whether an improved pellet quality standard could reduce these problems (Paper III); to investigate how the energy consumption of the pelletising machine and chosen pellet quality parameters were affected using an increased amount of rapeseed cake in wood fuel pellets (Paper IV); and to identify gaps of knowledge about wood fuel pellet technology and needs for further research on quality, environmental and health aspects throughout the wood fuel pellet chain, from sawdust to heat. (Paper V).

El aprendizaje distribuido como estrategia didáctica en la enseñanza del vocabulario de ELE : Un acercamiento a su uso en el salón escolar sueco

Aprender nuevas palabras en un idioma extranjero, es decir, el léxico necesario que fundamenta la posibilidad del desarrollo de las destrezas comunicativas, constituye uno de los problemas más complejos en el proceso tanto de enseñanza como de aprendizaje del español como lengua extranjera. En relación con el aprendizaje del vocabulario identificamos un posible problema; el riesgo de que el número de palabras aprendidas se olvide aumenta después de la prueba o los ejercicios. Si nuestros alumnos no pueden ampliar su vocabulario su competencia comunicativa tampoco va a desarrollar.Para poder entender por qué ocurre el problema y cómo se podría encontrar otros recursos didácticos que contribuyan a un cambio en el proceso, investigamos un fenómeno conocido por la psicología de la educación como el efecto de la memoria espaciada - un fenómeno cognitivo que se benéfica de las repeticiones, pero siempre distribuidas en el tiempo. Estrategias de enseñanza que utilizan dicho efecto se refiere como aprendizaje distribuido.Mediante un pequeño estudio analizamos el efecto de la memoria espaciada (ME) como método alternativa. De este estudio podemos inferir que existe un efecto de memoria espaciada tangible en el aprendizaje de los alumnos que estudiaron según un modelo distribuido, es decir con repeticiones.Pudimos constatar un resultado positivo en este pequeño estudio piloto. Los alumnos lograron recordar en la examinación el 85% de las palabras ejercitadas en la clase un mes después. Este resultado abre nuevas perspectivas de estudio e indica que puede haber alternativas didácticas en la enseñanza del vocabulario de ELE en el salón escolar sueco.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.