Problem solving competency and the mathematical kangaroo

The goal of the study was to investigate differences in how two groups of students activated mathematical competencies in the mathematical kangaroo (MK). The two groups, group 1 and 2, were identified from a sample of 264 students (grade 7, age 13) through high achievement (top 20 %) in only one of the tests: the MK or a curriculum bounded test (CT). Analysis of mathematical competencies showed that the high achievers in the MK, activated the problem solving competency to a greater extent than the high achievers in the CT, when doing the MK. The results indicate the importance of using non-traditional tests in the assessment process of students to be able to find students that might possess good mathematical competencies although they do not show it on curriculum bounded tests.

Mathematically Able but Yet Underachieving in School Mathematics

Teacher observation has shown that some pupils achieve very high on the Kangaroo Competition test (KC) but very low on the Swedish National test in Mathematics (SNM). This study will investigate the number of pupils who have high achievement scores on the KC (top 10%) but low achievement scores on the SNM (bottom 50%). Individual results on the SNM given in grade 6 (age 12) will be compared to results on the KC given in grade 7; concerning approximately 700 individuals. Results will give an example of the quantity of mathematically able pupils who underachieve in School Mathematics in Sweden. Data interpretation will connect this study to international research concerning mathematical abilities and mathematical achievement among mathematically able pupils.

The Uncanny Thing : Paranoia and Claustrophobia in The Thing and “Who Goes There?”

This essay examines the themes of paranoia and claustrophobia as elements of horror in John Campbell’s novella “Who Goes There?” (1938) and John Carpenter’s film-adaptation of said novella, called The Thing (1982). The novella and the film utilize the lack of trust and reliability in between the characters as elements of fear as well as supernatural elements in the form of a monster. This essay focuses on the different parts of the story running through both versions, mainly the setting, the characters and the monster, to show how the themes of paranoia and claustrophobia are used throughout these as elements of fear and horror. With the help of Sigmund Freud’s concept of the uncanny, as well as other sources, this essay argues that while the monster plays an important role throughout the story, the threats created by the paranoia and claustrophobia are equal to the monster itself.

El aprendizaje distribuido como estrategia didáctica en la enseñanza del vocabulario de ELE : Un acercamiento a su uso en el salón escolar sueco

Aprender nuevas palabras en un idioma extranjero, es decir, el léxico necesario que fundamenta la posibilidad del desarrollo de las destrezas comunicativas, constituye uno de los problemas más complejos en el proceso tanto de enseñanza como de aprendizaje del español como lengua extranjera. En relación con el aprendizaje del vocabulario identificamos un posible problema; el riesgo de que el número de palabras aprendidas se olvide aumenta después de la prueba o los ejercicios. Si nuestros alumnos no pueden ampliar su vocabulario su competencia comunicativa tampoco va a desarrollar.Para poder entender por qué ocurre el problema y cómo se podría encontrar otros recursos didácticos que contribuyan a un cambio en el proceso, investigamos un fenómeno conocido por la psicología de la educación como el efecto de la memoria espaciada - un fenómeno cognitivo que se benéfica de las repeticiones, pero siempre distribuidas en el tiempo. Estrategias de enseñanza que utilizan dicho efecto se refiere como aprendizaje distribuido.Mediante un pequeño estudio analizamos el efecto de la memoria espaciada (ME) como método alternativa. De este estudio podemos inferir que existe un efecto de memoria espaciada tangible en el aprendizaje de los alumnos que estudiaron según un modelo distribuido, es decir con repeticiones.Pudimos constatar un resultado positivo en este pequeño estudio piloto. Los alumnos lograron recordar en la examinación el 85% de las palabras ejercitadas en la clase un mes después. Este resultado abre nuevas perspectivas de estudio e indica que puede haber alternativas didácticas en la enseñanza del vocabulario de ELE en el salón escolar sueco.

Att befinna sig i ett kaos - upplevelse av psykisk ohälsa efter stroke : Ur ett patientperspektiv. En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd. 

Att förebygga vårdrelaterade infektioner på en vårdavdelning : en litteraturstudie

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma : en litteraturstudie

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma. Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude, obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén

Kvinnors livskvalitet under bröstcancerbehandling : En litteraturstudie

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.

Sjuksköterskans samtal med patienter i palliativ vård : En litteraturstudie

Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit & Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.

Faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden : en litteraturstudie

Sömnstörningar hos äldre personer på vårdboenden är vanligt förekommande. Störd sömn leder till en försämrad livskvalitet och konsekvenser inkluderar försämrad kognitiv förmåga och förhöjda symtom av ångest och depression. Syftet med den här studien var att belysa faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden. Litteraturstudie användes som metod och resultatet bygger på 11 kritiskt granskade artiklar. Efter analys framkom sex kategorier. Träning, avslappningsövningar och beröring, så som akupressur och massage, visade sig vara faktorer som kan gynna en god sömn. Resultatet indikerar även att miljö, omvårdnadsinterventioner nattetid, samt äldres egna strategier var faktorer som påverkade sömnen. Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar den äldre personens sömn på vårdboende. Med kunskap i detta område kan sjuksköterskan identifiera risker och resurser som påverkar sömnen hos äldre, samt initiera omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa äldre till en bättre sömn. En personanpassad omvårdnad som främjar sömn och därmed hälsa kan förbättra livskvaliteten hos äldre personer på vårdboenden.

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke : En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.

Patienters erfarenheter vid behandling av svårläkta bensår : En litteraturstudie

Introduktion: I Sverige är svårläkta bensår ett utbrett problem som ofta kräver långvarig behandling. För att behandla bensår krävs att sjuksköterskan och patient samarbetar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta sår. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie vilken baseras på en sammanställning av befintlig forskning. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 11 artiklar vilka granskats utifrån Polit och Becks kvalitetsgranskningsmallar. Alla artiklars resultat lästes igenom flera gånger och viktiga delar ströks under och klipptes ut. De urklippta delarna skapade tre kategorier med vardera två underkategorier. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienter ofta fokuserade mycket på hur relationen till sjuksköterskan såg ut.  Det framkom att smärta var det patienterna oftast tog upp angående sitt fysiska mående och att de upplevde att de sällan fick tillräckligt gehör från sjuksköterskan angående sin smärta. Slutsats:  De flesta patienterna uttryckte negativa erfarenheter av hur själva sårbehandlingen kändes men att en god relation till sjuksköterskan var det som kändes mest värdefullt.

Den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom

Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.