Determination of the columnar to equiaxed transition in hypoeutectic lamellar cast iron

Shrinkage porosity as a volume change related casting defect in lamellar cast iron was reported in theliterature to form during solidification in connection to the dendrite coherency. The present work includesan experimental study on dendrite coherency – also called columnar-to-equiaxed transition in lamellar castiron using thermal analysis and expansion force measurements. Investigation was carried out in order tostudy the mechanism of dendrite coherency formation. Cylindrical test bars were cast from the same alloywith different pouring temperature, amount of inoculant and time between the addition of inoculant andstart of pouring the samples. Cooling rate and expansion force was recorded as a function of time. Anumerical algorithm based on temperature differences measured under solidification was used to inter-pret the solidification process. Three different methods have been compared to determine the columnarto equiaxed transition. The compared methods were based on registered temperature differences, basedon registered expansion forces during the volume change of the solidifying samples and based on the cal-culated released latent heat of crystallization. The obtained results indicate a considerable influence on theformation and progress of coherency due to variation of casting parameters. It has been shown that thecoherency is not a single event at a defined time moment rather a process progressing during a timeinterval.

Credible or not : A study on the factors influencing consumers' credibility assessment of product placements on Instagram

Background: To align with the new trend of using social media in the marketing mix, product placement has been adapted to social media platforms as one strategy to create attention. Especially on Instagram, product placements have gained popularity among companies. While scholars have focused on measuring the effectiveness of the strategy, suggesting that credibility is one component necessary for success, a gap in the research is illuminated when focusing on what makes a product placement on Instagram credible. Previous studies regarding credibility and its relation to traditional media have concluded that there are some factors essential in consumers’ credibility evaluation process. Since social media differs from traditional media, there was a need to investigate the applicability of credibility to the social media platform Instagram. Purpose: The purpose of this thesis was to examine key factors of product placement on Instagram that influence credibility. Method: To meet the purpose of this thesis a study with a mixed method research design was conducted. The qualitative data was collected through semi-structured interviews with the intention to discover how consumers evaluate credibility. The scales and items developed from the findings of the qualitative study were tested using a questionnaire to identify which factors that have the most influence on consumers’ credibility assessment. Conclusions: The overall findings indicate that consumers evaluate credibility based upon source, message and receiver characteristics. The empirical evidence suggests that the Expertise of influencer, Professionalism of picture, Trustworthiness of influencer, Connection to influencer and Causes of irritation are the factors that have the most influence on consumers’ credibility assessment of product placement on Instagram. The findings further implies that it is not only the factor itself that influence, credibility can additionally be transferred from one factor to another.

Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.