Comply-or-explain in Sweden : A study on the quality of non-compliance explanations

Purpose: The purpose of this study is to examine the effectiveness of the comply-or-explain principle in Sweden to determine if the flexible approach is functioning as in-tended. Research design: This paper scrutinizes the quality of the explanations with respect to the Swedish Corporate Governance Code. A quantitative research with a cross-sectional design has been performed and the data collection covers 241 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm for the fiscal year of 2014. The secondary data has been gathered from corporate governance reports of the researched companies and analysed by using a tax-onomy of explanations. Findings: The report demonstrates that the comply-or-explain principle in Sweden is effective. A clear majority of the explanations, 71,8%, were deemed as informative, mean-ing that a large proportion of the Swedish firms are utilizing the flexible approach in an effective manner. However, one out of four explanations were classified as insufficient and we have thus provided recommendations in order for the code to become even more effective. Contribution: Our findings provide insights on how the comply-or-explain principle works in a country that is supposed to be a leading example of how the comply-or-explain approach should be implemented. This study should be of significance for policy makers considering that we have outlined how the principle works and provided recommenda-tions on how the Swedish Corporate Governance Code can be improved. Value: Our findings demonstrate that companies listed on Nasdaq OMX Stockholm pro-vide high quality explanations that can serve as an inspiration for companies listed in other countries. Furthermore, the results indicate that managers are likely to act within ethically desired norm. Considering the social implications, as Swedish firms are informative in terms of explanations, it minimizes the risk of firms acting dishonestly.

Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

International Branding Strategies : In Swedish and Russian Fashion Companies

There are a lot of different business strategies for any company. However, in the fashion industry, the best way to become successful is to develop the brand using special branding strategies. Hence, a brand is the main weapon for fashion companies, which helps to launch international market and to create loyal customers around the world. Nowadays, due to the difficult current political situations and the collapse of oil and the dollar a lot of companies in different industries have to change their business strategies. It is especially true for fashion companies, because they depend on consumers ' income and their purchasing power. In the case of the fashion industry, branding strategy development can be more effective, than just business strategy. Hence, this thesis discusses the following problem: What branding strategy should Russian and Swedish fashion companies choose in order to build a strong brand and enter the international market.  The purpose of this thesis is to analyze various branding strategies of Russian and Swedish fashion companies during the process of entering foreign markets. At the end of this thesis, practical contribution in their process of international branding strategy creation will be discussed. In order to answer research questions more broadly and accurately, the mixed research method, using quantitive and qualitative study through interviews and survey was chosen. Semi-structured interviews were made with the CEO and brand managers of Russian and Swedish fashion companies. Moreover, the survey was made with two different questionnaires: for Russian and for Swedish customers. In the case of qualitative research, the author found that fashion companies from Russia and Sweden have got not just some features and differences, but also common aspects. The primary data from interviews allowed the author to understand the specifics of brand management in the fashion industry. It was found, that there are some useful aspects in Swedish strategies, which can be used by Russian companies to develop their brands on the international market. In the case of quantitative research, preferences of consumers from Russia and Sweden were analyzed and also some features were identified. Survey results provided the author with a common understanding about purchase habits, attitudes and perceptions to fashion brands. According to these, some hypothesizes, which are formulated in the first part of the thesis, have been proven or disproven. It was found, that preferences of Russian and Swedish people are pretty the same, however Russian customers do not like to risk with new brands and prefer well-known and trusted brands while Swedish customers are open for any brand, which can satisfy their tastes.

Erfarenheter från lärandeseminarier : Barn som anhöriga: Reflektioner från följeforskning

Under 2015 genomfördes nationella lärandeseminarier för att stärka implementeringen av den lag som ger barn rätt till information, råd och stöd när en förälder plötsligt avlider, är svårt sjuk eller skadad (HSL 2g §). Satsningen var ett förbättringsarbete som omfattade sex landsting som med hjälp av en projektledning träffades vid fyra tillfällen från januari till september. Två av träffarna skedde i Stockholm och två var digitala. Under våren 2015 knöts följeforskning till arbetet med frågeställningar om vilka resultat förbättringsarbetet gav och hur deltagarna upplevde arbetssättet. Syftet var att lyfta fram vad satsningen gav samt att lära inför framtida satsningar – är lärandeseminarier ett användbart arbetssätt för nationella implementeringssatsningar? Rapporten visar att lärandeseminarier tycks vara en användbar form. Teamen kan redovisa att de uppnått många av de mål som de föresatte sig under projekttiden. Det handlade om kartläggning av kunskapsläge och strukturer, kompetensutveckling samt utveckling av rutiner och material. Teamen uppskattade också att få delta i ett nationellt sammanhang som gav inspiration. Samtidigt framkom det önskemål om fortsatt och ännu mer handfast stöd i fortsatt implementering i klinisk verksamhet.