Examining Levels of Automation in the Wood Processing Industry - A case study

Companies operating in the wood processing industry need to increase their productivity by implementing automation technologies in their production systems. An increasing global competition and rising raw material prizes challenge their competitiveness. Yet, too extensive automation brings risks such as a deterioration in situation awareness and operator deskilling. The concept of Levels of Automation is generally seen as means to achieve a balanced task allocation between the operators’ skills and competences and the need for automation technology relieving the humans from repetitive or hazardous work activities. The aim of this thesis was to examine to what extent existing methods for assessing Levels of Automation in production processes are applicable in the wood processing industry when focusing on an improved competitiveness of production systems. This was done by answering the following research questions (RQ): RQ1: What method is most appropriate to be applied with measuring Levels of Automation in the wood processing industry? RQ2: How can the measurement of Levels of Automation contribute to an improved competitiveness of the wood processing industry’s production processes? Literature reviews were used to identify the main characteristics of the wood processing industry affecting its automation potential and appropriate assessment methods for Levels of Automation in order to answer RQ1. When selecting the most suitable method, factors like the relevance to the target industry, application complexity or operational level the method is penetrating were important. The DYNAMO++ method, which covers both a rather quantitative technical-physical and a more qualitative social-cognitive dimension, was seen as most appropriate when taking into account these factors. To answer RQ 2, a case study was undertaken at a major Swedish manufacturer of interior wood products to point out paths how the measurement of Levels of Automation contributes to an improved competitiveness of the wood processing industry. The focus was on the task level on shop floor and concrete improvement suggestions were elaborated after applying the measurement method for Levels of Automation. Main aspects considered for generalization were enhancements regarding ergonomics in process design and cognitive support tools for shop-floor personnel through task standardization. Furthermore, difficulties regarding the automation of grading and sorting processes due to the heterogeneous material properties of wood argue for a suitable arrangement of human intervention options in terms of work task allocation.  The application of a modified version of DYNAMO++ reveals its pros and cons during a case study which covers a high operator involvement in the improvement process and the distinct predisposition of DYNAMO++ to be applied in an assembly system.

Strategisk kompetensutveckling : En organisations strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling

I denna fallstudie undersöks hur en kompetensbaserad personalstrategi ter sig inom en organisation. Då det är ett brett område har en avgränsning gjorts och det är enbart kompetensutveckling som berörs. Syftet är att skapa förståelse för det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling inom en organisation. Inom ramen för våra forskningsfrågor undersöks också de verktyg och metoder som en organisation använder sig av för att utveckla rätt kompetens samt de hinder och utmaningar som finns. Det har av tidigare forskning framkommit att ett strategiskt förhållningssätt är avgörande för en organisations överlevnad och framgång. Det finns en samstämmighet kring att organisationer vid valet av kompetensutvecklingsinsatser behöver utgå från verksamhetens behov, kundkrav och framtida mål för att bli gynnsamma. Syftet för insatserna blir därmed avgörande och en central del i det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och insamling av data har skett med hjälp av sju semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor som utgått från tydliga teman. Studiens intervjuer har genomförts i en politiskt styrd organisation med cirka 5000 anställda och analysen av dessa intervjuer har skett enligt en femstegsmodell där vi avsett att synliggöra de mest väsentliga beståndsdelarna av fenomenet. Studien har tydliggjort hur organisationens strategiska förhållningssätt ser ut och också tydligt påvisat faktorer som gör det svårt att upprätthålla. De verktyg och metoder organisationen använder sig av är exempelvis webbaserad utbildning, ständiga förbättringar, nätverk, händelsehanteringssystem, en utbildningsplattform samt ett formulär för utbildningsförfrågningar. De hinder och utmaningar som synliggjorts är exempelvis utomstående faktorer, ekonomi, ansvarsfördelning och samverkan. Vår studie har också bidragit till en insikt i hur viktigt det är att noga överväga vilken metod som bör användas vid olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Det är viktigt att inte låta fokus hamna på att genomföra det minst kostsamma, utan låta valet av metod syfta till att ge det mest effektiva lärandet. Det är viktigt att i varje skede göra strategiska avvägningar som inte enbart har sin grund i ekonomiska perspektiv vad gäller besparingar och minskade kostnader. Ett intressant område till vidare forskning ser vi i chefsperspektivet. Vi finner detta intressant då det både genom tidigare forskning och genom vår egen studie tydligt har framgått att chefer har en nyckelroll och det finns därför ett intresse att närmre undersöka den roll som chefer delegeras i kompetensutvecklingsinsatser och vilka möjligheter de har i arbetet med dessa frågor.

Kompetensutveckling som konkurrensmedel : En kvalitativ intervjustudie med fokus på förskollärarstudenters och förskollärares uppfattning av kompetensutveckling som konkurrensmedel

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. 

The impact of personal background and school contextual factors on academic competence and mental health functioning across the primary-secondary school transition

Students negotiate the transition to secondary school in different ways. While some thrive on the opportunity, others are challenged. A prospective longitudinal design was used to determine the contribution of personal background and school contextual factors on academic competence (AC) and mental health functioning (MHF) of 266 students, 6-months before and after the transition to secondary school. Data from 197 typically developing students and 69 students with a disability were analysed using hierarchical linear regression modelling. Both in primary and secondary school, students with a disability and from socially disadvantaged backgrounds gained poorer scores for AC and MHF than their typically developing and more affluent counterparts. Students who attended independent and mid-range sized primary schools had the highest concurrent AC. Those from independent primary schools had the lowest MHF. The primary school organisational model significantly influenced post-transition AC scores; with students from Kindergarten--Year 7 schools reporting the lowest scores, while those from the Kindergarten--Year 12 structure without middle school having the highest scores. Attending a school which used the Kindergarten--Year 12 with middle school structure was associated with a reduction in AC scores across the transition. Personal background factors accounted for the majority of the variability in post-transition AC and MHF. The contribution of school contextual factors was relatively minor. There is a potential opportunity for schools to provide support to disadvantaged students before the transition to secondary school, as they continue to be at a disadvantage after the transition.