24 resultados para VAD
Resumo:
På vilket sätt kan vi hjälpa alla elever att bli förtrogna med matematikens uttrycksformer? Ett sätt är att bygga en stadig aritmetisk grund för eleverna där de befäster talens innehåll. Det är vad den här uppsatsen handlar om. Uppsatsen beskriver vad som skiljer användandet av del-helhetsrelationer från andra sätt att lösa öppna utsagor på. Uppsatsen beskriver även vilka kritiska aspekter om öppna utsagor som kan förekomma hos elever i årskurs 1 och 2. Uppsat-sen är skriven ur en fenomenografisk ansats med variationsteoretiska inslag eftersom de två teorierna är nära besläktade. Studien genomfördes genom filmade intervjuer med 11 elever som valdes ut genom en munt-lig och en skriftlig diagnos samt ett skriftligt arbetsblad. Resultatet visar att elever som använ-der automatiserade del-helhetsrelationer har en fördel när de löser öppna utsagor jämfört med elever som använder andra lösningsmetoder. Skillnaderna syns tydligt när det gäller lösandet av öppna subtraktionsutsagor där helheten saknas. En väg till den abstrakta förståelsen för tals del-helhetsrelationer går via fingertalen. Min slutsats är att eleverna redan tidigt i skolan måste få undervisning om fingertalen samt talens del-helhetsrelationer för att undvika att de utvecklar matematiksvårigheter.
Resumo:
En studie har genomförts med syftet att undersöka diabetespatienters tolkning av informationen som ges av deras respektive ortopedingenjör under ett patientmöte samt undersöka vad ortopedingenjören anser sig ha förmedlat för information till patienten under patientmötet. Metoden i studien är kvalitativ där intervjuer med semistrukturerade öppna frågor har använts. I studien ingick två ortopedingenjörer samt två diabetespatienter. Efter avslutade intervjuer har materialet från intervjuerna analyserats och bildat kategorier. Dessa kategorier har sedan använts för att finna skillnader samt likheter mellan ortopedingenjörens och patientens tolkningar. Patientmötens har spelats in för att få möjligheten att se vart missförstånd uppstått. Genomgående i resultatet var att ortopedingenjören anser sig ha förmedlat mer information än vad patienten beskriver under intervjuerna. Några missförstånd upptäcktes men kommunikationen mellan parterna var god.
Resumo:
Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.
Resumo:
Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna. I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).
Resumo:
Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.
Resumo:
Purpose: An increase in the number of pedelecs on Swedish roads is according to studies soon reality. This creates a need to adapt the bmp-grid (bike-, moped- and pedestrian-grid) to pedelecs for them to experience good security, accessibility and comfort while using it. The guidelines Swedish municipalities follow are VGU(Design of Roads and Streets) and the GCM-manual(Bike-, moped-, and pedestrian-manual) which currently do not take society’s future increase of pedelecs into account. VGU and the GCM-manual are tools that are commonly used during planning and design of roads and streets. The aim of the thesis is to use current advice and recommendations on how to adapt the bmp-grid to the pedelec and with this complete current guidelines for bmp-infrastructure. Method: The document-analysis is made on current federal documents that have an impact on bmp-design. Scetch-suggestions were then developed from the author’s personal improvement suggestions and from advice and recommendations gathered during the document-analysis and the theoretical framework. Findings: It was discovered that if the bmp-grid’s design allow bikes traveling up to 30km/h and has a good standard for bicycles according to VGU, then the infrastructure generally fulfil the needs of the pedelec. Altough there are still areas in VGU that needs complements. This need to be done on the design-guidelines so they can aid the adaption of the infrastructure to the pedelec during the planning- and design process. Necessary steps according to the result is to give clearer notifications on bmp-design, issue guidelines for choosing DTS, motivate minimal widths on roads, categories bikers and pedestrians into separate groups, give out more detailed descriptions of when separation of bikers and pedestrians should be done and also to specify different types of bike-users. When taking needs and claim of the pedelec into consideration the result shows that: adaption of the whole bmp-grid to the pedelec is not possible, to simplify priorities the bmp-grid needs to be divided into different sections, space should be taken from the car-traffic, solutions with mixed-traffic and bike-fields for pedelecs can be used in low-speed areas, larger opportunities to connect towns to increase commuting with bicycles appeared with the pedelec. Implications: After examining current guidelines regarding the design of the bmp-grid and gathering opinions on this from interviews the conclusion is that several areas in VGU needs completion. The following are recommendations on how to take the pedelec into consideration during the design-process:• Connect towns and urban-areas with bmp-grids to make use of pedelecs capacity.• Where there is not enough space for both cars and separated pedelec- and bike lanes the speed for car-traffic can be lowered to 30km/h. This creates opportunities with mixed-traffic or bike-lanes.• The width of existing roads and streets are often greater than what’s described in VGU. They can be made smaller to free space on roads for bicycle-infrastructure.• To prioritize which parts of the bmp-grid that needs design to allow pedelecs the bmp-grid can be divided into main- and local grid. The main grid should be design with consideration to the needs and claim of the pedelecs. Limitations: The limitation of the study lies in that none of the interviews where done with employees in any of the bigger municipalities in Sweden. This gives the study a general application in small- to middle-sized cities but not in bigger cities.Keywords: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp
Resumo:
Detta projekt beställdes av lekredskapstillverkaren HAGS i Aneby. De behövde en docka i en 4-årings storlek till sin produktutveckling. Det företaget frågar efter är en så antropomorfiskt korrekt docka som möjligt med framför allt korrekta proportioner på huvud och lemmar. Denna docka skulle användas för att fastställa måtten på nya produkter och för säkrare säkerhetstester. För att dockan skulle vara könsneutral så fick både dockan och projektet namnet KIM. Projektet har gått igenom flera faser. Först specificerades vad som skulle göras och vilka delar som var viktigast att fokusera på. Sedan löstes hur dockans alla leder skall fungera, hur ytan skall behandlas och hur allting skall monteras. Den huvudsakliga metoden för framtagandet av koncept och slutresultat har varit en iterativ process där lösningar har tagits fram, testats, ändrats och testats igen. Det som har framställts i projektet är koncept för ett helt skelett som med lättare modifieringar kan användas till flera applikationer. Delarna i skelettet är konstruerade efter en ”One Size Fits All” princip där ett litet antal delar kan användas till flera funktionsområden. En del arbete återstår, huvudet har inte fått sin slutgiltiga konstruktion och både händer och fötter behöver gå igenom ett par designfaser för att färdigställas. Det som framför allt återstår av projektet är tillverkning av alla delar, vilket innebär mycket arbete med en 3d-skrivare för alla leder och skulptering för hand för alla mjukdelar.
Resumo:
Syfte – Syftet med studien var att jämföra och utvärdera två utvecklingsmetoder för hybrid- och crossplattformutveckling. Detta syfte bröts ner till två frågeställningar: Hur väl kan de båda utvecklingsmetoderna återskapa animationer för att förbättra användarupplevelsen i en applikation?- Vilka av de 3 utvalda animationerna som visas i meaningful transitions och point of origin går att återskapa i de båda utvecklingssätten? Hur påverkas prestandan vid användandet av de utvalda hårdvarufunktioner som implementerats med de båda utvecklingsmetoderna? – Kameran och minnet. Metod – Denna rapport är en fallstudie då den är gjord i samarbete med Knowit Jönköping AB efter deras önskemål. Utvecklingsmetoderna som valdes var PhoneGap och Appcelerator Studio, alltså en för hybridutveckling och en för cross-plattform. En applikation för varje utvecklingsmetod byggdes med identiska funktioner som skulle kunna testas för att besvara frågeställningarna. Två kvantitativa insamlingar gjordes i form av enkätundersökning av testpersoners uppfattning av animationerna och en insamling av prestandamätningar vid hårdvaruanvändning. Resultat – Resultatet från studien visar att minnesåtgången vid hårdvaruanvändning är både låg och nästan identisk för de båda utvecklingsmetoderna. Empirin visar även att animationerna på båda metoderna kan leva upp till Googles riktlinjer enligt testpersonerna och upplevs som positiva. En notering är dock att Appcelerator tycks ha en liten fördel vad det gäller animationerna. Denna fördel är relativt liten och gör egentligen ingen större skillnad för vilken metod som kan anses som den bästa. Implikationer – Studien bidrar till att underlätta valet för mjukvaruutvecklare och företag som funderar på att använda sig utav någon av utvecklingsmetoderna. Detta genom att visa att prestandan vid hårdvaruanvändning inte är något att lägga stor vikt på. För användargränssnitt och användarupplevelse finns en mindre skillnad då Appcelerator använder sig utav native SDK och får en liten fördel när det kommer till användarupplevelsen. Detta kan dock justeras för PhoneGap då det med lite extra jobb går att styla applikationen till att se mer native ut. Utvecklare kan därför tänka på vilka kunskaper de har sedan innan vad gäller XML/HTML och styling då de ska välja utvecklingsmetod. Begränsningar – Utvecklingen är gjord av förstagångsanvändare av PhoneGap och Appcelerator Studio vilket kan ha påverkat kvalitén på animationerna och användargränssnittet. En tredjepartsapplikation användes vid mätning av prestandan då PhoneGap saknade plugin för det. Detta kan ha haft en påverkan på resultatet.
Resumo:
Under 2015 genomfördes nationella lärandeseminarier för att stärka implementeringen av den lag som ger barn rätt till information, råd och stöd när en förälder plötsligt avlider, är svårt sjuk eller skadad (HSL 2g §). Satsningen var ett förbättringsarbete som omfattade sex landsting som med hjälp av en projektledning träffades vid fyra tillfällen från januari till september. Två av träffarna skedde i Stockholm och två var digitala. Under våren 2015 knöts följeforskning till arbetet med frågeställningar om vilka resultat förbättringsarbetet gav och hur deltagarna upplevde arbetssättet. Syftet var att lyfta fram vad satsningen gav samt att lära inför framtida satsningar – är lärandeseminarier ett användbart arbetssätt för nationella implementeringssatsningar? Rapporten visar att lärandeseminarier tycks vara en användbar form. Teamen kan redovisa att de uppnått många av de mål som de föresatte sig under projekttiden. Det handlade om kartläggning av kunskapsläge och strukturer, kompetensutveckling samt utveckling av rutiner och material. Teamen uppskattade också att få delta i ett nationellt sammanhang som gav inspiration. Samtidigt framkom det önskemål om fortsatt och ännu mer handfast stöd i fortsatt implementering i klinisk verksamhet.