Community forestry and environmental literacy in northern Thailand : Towards collaborative natural resource management and conservation

Conservation and sustainable management of tropical forests needs a holistic approach: in addition to ecological concerns, socio-economic issues including cultural aspects must be taken into consideration. An ability to adapt practices is a key to successful collaborative natural resource management. Achieving this requires local participation and understanding of local conceptions of the environment. This study examined these issues in the context of northern Thailand. Northern uplands are the home of much of the remaining natural forest in Thailand and several ethnic minority groups commonly referred to as hill tribes. The overall purpose of this study was to grasp a regional view of an ethnically diverse forested area and to elicit prospects to develop community forestry for conservation purposes and for securing people s livelihood. Conservation was a central goal of management as the forests in the area were largely designated as protected. The aim was to study local perceptions, objectives, values and practices of forest management, under the umbrella of the concept environmental literacy, as well as the effects of forest policy on community management goals and activities. Environmental literacy refers to holistic understanding of the environment. It was used as a tool to examine people s views, interests, knowledge and motivation associated to forests. The material for this study was gathered in six villages in Chiang Mai Province. Three minority groups were included in the study, the Karen, Hmong and Lawa, and also the Thai. Household and focus group interviews were conducted in the villages. In addition, officials at district, regional and national levels, workers of non-governmental organisations, and academics were interviewed, and some data were gathered from the students of a local school. The results showed that motivation for protecting the forests existed among each ethnic group studied. This was a result of culture and traditions evolved in the forest environment but also of a need to adapt to a changed situation and environment and to outside pressures. The consequences of deforestation were widely agreed on in the villages, and the impact of socio-economic changes on the forests and livelihood was also recognised. The forest was regarded as a source of livelihood providing land, products and services essential to the people inhabiting rural uplands. Traditions, fire control, cooperation, reforestation, separation of protected and utilisable areas, and rules were viewed as central for conservation. For the villagers, however, conservation meant sustainable use, whereas the government has tended to prefer strict restrictions on forest resource use. Thus, conflicts had arisen. Between communities, cooperation was more dominant than conflict. The results indicated that the heterogeneity of forest dwellers, although it has to be recognised, should not be overemphasised: ethnic diversity can be considered as no major obstacle for successful community forestry. Collaborative management is particularly important in protected areas in order to meet the conservation goals while providing opportunities for livelihood. Forest management needs more positive incentives and increased dialogue.

Promoting the European Union : Attitudinal stance adjectives in three genres of EU communication to the public

Målet för Pro Gradu-avhandlingen är att undersöka hur Europeiska unionen (EU) marknadsförs genom användningen av värderande adjektiv i tre genrer av skriftlig kommunikation från EU till medlemsstaternas medborgare. Undersökningen är inriktad på tre forskningsfrågor: hur marknadsföringen av EU syns i användningen av värderande adjektiv i de tre genrerna, vilka de centrala skillnaderna mellan de tre genrerna är gällande användningen av värderande adjektiv, samt på vilket sätt texterna uppfyller sitt kommunikativa syfte, nämligen att informera allmänheten om EU:s verksamhet och marknadsföra EU som en giltig och handlingskraftig union. Den teoretiska ramen för undersökningen grundar sig på genreanalys, kommunikationsteori och teorier om hur författarens värdering (stance) syns i texter. Skillnaden mellan genre, texttyp och register diskuteras, och teoridelen redogör även för begreppet diskurssamfund, dvs. den grupp personer som i ett yrkesmässigt eller institutionellt sammanhang producerar och använder sig av en genre enligt dess kommunikativa konventioner. Materialet behandlas även utgående från Egon Werlichs indelning av texttyper i deskriptiva, narrativa, expositära, argumentativa och instruktiva texter. Materialet består av tre delar som representerar var sin genre: informationsbroschyrer, pressmeddelanden och den Allmänna rapporten om Europeiska unionens verksamhet, som utges av EU varje år. Storleken på varje del av materialet varierar mellan 20 000 - 30 000 ord. Materialet har valts på basis av de teman texterna behandlar, och kriterierna för urvalet är bl.a. att texterna behandlar ämnen som har anknytning till medborgarnas vardag, att de är riktade till allmänheten, och att de finns tillgängliga på Internet. Undersökningen är genomförd som en kvalitativ genreanalys. Materialet analyseras först utgående från kontexten och det samhälleliga sammanhanget enligt Vijay K. Bhatias metodik för analys av obekanta genrer. Det kommunikativa syftet, författaren och den tilltänkta läsarkretsen, dvs. målgruppen för kommunikationen, fastställs. Värderande adjektiv som uttrycker författarens hållning har plockats ur texten manuellt och med hjälp av konkordansprogrammet AntConc, och placerats i 16 kategorier enligt de värden de uttrycker. Varje genre analyseras sedan språkligt med utgångspunkt i adjektivlistorna, varefter resultaten jämförs med varandra. Undersökningen visar att pressmeddelandena innehåller det största antalet värderande adjektiv, medan informationsbroschyrerna innehåller det minsta antalet värderande adjektiv. Den Allmänna rapporten om Europeiska unionens verksamhet innehåller delar med tätt förekommande värderande adjektiv, i synnerhet i stycken som behandlar mer kontroversiella ämnen. I alla tre genrer sammanfaller ett högt antal värderande adjektiv med argumentativ text, och argumentativ text förekommer främst då ämnet som diskuteras rör sig på en mer abstrakt nivå, t.ex. om EU:s värderingar och grundläggande principer, eller då texten behandlar sådan politik som delar allmänhetens uppfattning. För EU utgör alla tre genrer viktiga kanaler för kommunikationen till medlemsstaternas medborgare, och EU kan genom sitt informationsmaterial och sina officiella publikationer informera om, förklara och marknadsföra sin verksamhet på ett sätt som avser att upprätthålla och förbättra EU:s image. Utarbetandet av lämpliga texter är ändå krävande på grund av den heterogena målgruppen, och det är en utmaning i sig att få fram rätt budskap bland det stora utbudet information som finns tillgängligt på Internet.