Atomic Layer Deposition of Electroluminescent ZnS, SrS, and BaS Thin Films

The light emitted by flat panel displays (FPD) can be generated in many different ways, such as for example alternating current thin film electroluminescence (ACTFEL), liquid crystal display (LCD), light emitting diode (LED), or plasma display panel (PDP) technologies. In this work, the focus was on ACTFEL devices and the goal was to develop new thin film processes for light emitting materials in ACTFEL devices. The films were deposited with the atomic layer deposition (ALD) method, which has been utilized in the manufacturing of ACTFEL displays since the mid-1980s. The ALD method is based on surface-controlled self-terminated reactions and a maximum of one layer of the desired material can be prepared during one deposition cycle. Therefore, the film thickness can be controlled simply by adjusting the number of deposition cycles. In addition, both large areas and deep trench structures can be covered uniformly. During this work, new ALD processes were developed for the following thin film materials: BaS, CuxS, MnS, PbS, SrS, SrSe, SrTe, SrS1-xSex, ZnS, and ZnS1-xSex. In addition, several ACTFEL devices were prepared where the light emitting material was BaS, SrS, SrS1-xSex, ZnS, or ZnS1-xSex thin film that was doped with Ce, Cu, Eu, Mn, or Pb. The sulfoselenide films were made by substituting the elemental selenium for sulfur on the substrate surface during film deposition. In this way, it was possible to replace a maximum of 90% of the sulfur with selenium, and the XRD analyses indicated that the films were solid solutions. The polycrystalline BaS, SrS, and ZnS thin films were deposited at 180-400, 120-460, and 280-500 °C, respectively, and the processes had a wide temperature range where the growth rate of the films was independent of the deposition temperature. The electroluminescence studies showed that the doped sulfoselenide films resulted in low emission intensity. However, the emission intensities and emission colors of the doped SrS, BaS, and ZnS films were comparable with those found in earlier studies. It was also shown that the electro-optical properties of the different ZnS:Mn devices were different as a consequence of different ZnS:Mn processes. Finally, it was concluded that because the higher deposition temperature seemed to result in a higher emission intensity, the thermal stability of the reactants has a significant role when the light emitting materials of ACTFEL devices are deposited with the ALD method.

Viljan visar vägen till identiteten : Berättelsetyper och teman i livsberättelser av kvinnliga teologer i Svenskfinland

Forskningens utgångspunkt var att tillföra information om kvinnliga teologers liv i Svenskfinland under en period då kyrkan hade omdefinierat sin syn på kvinnor som präster. Till forskningens intresseområden hörde frågan om hur situationen hade påverkat kvinnors motivation att välja teologiska studier och yrken samt hur situationen hade inverkat på kvinnliga teologer i arbetslivet. Forskningens uppgift är att ur ett identitetsperspektiv undersöka målgruppens egna skildringar av livet som kvinnlig teolog i Svenskfinland. Forskningsfrågan delades in i två delfrågor: 1)Hur har kvinnliga teologer kommit att välja studier, yrken och arbetsplats? 2)Vad har kvinnliga teologer upplevt i sina studier och arbetsliv? Forskningens material samlades in hösten 2003 genom en förfrågan per brev och genom en tidningsnotis i tidningen Kyrkpressen. Materialet bestod av livsberättelser som kvinnliga teologer i olika yrkesgrupper hade skrivit utgående ifrån rubriken ”Mitt liv som kvinnlig teolog i Svenskfinland”. Cirka 250 kvinnor hade avlagt teologisk examen på svenska i Finland. Antalet personer som deltog i undersökningen med sin livsberättelse var 27. Materialet analyserades kvalitativt och induktivt med en narrativ analys som tog fasta på teman och berättelsetyper i olika livsskeden: val av studier, studietid, val av karriär och erfarenheter från arbetslivet. Analysresultatet var att studievalets beskrivning kunde tolkas som en valsituation där egenskaper jämfördes med yrkesrollen, som en socialisationsprocess, som ett alternativ till tidigare studieinriktning eller som en process där kvinnoprästdiskussioner, intresse för teologi och teologuppgifter fick informanten att välja teologin. Teman från studietiden handlade om studiers fördröjning, om yrkesinriktning, om studier som förberedelse för arbetslivet och om kvinnoprästdiskussionens inverkan på yrkesinriktningen. Val av arbetsplatser och yrken beskrevs utgående ifrån kvinnliga teologers förändrade position, moderskapets inverkan på karriären, en strävan att hitta en arbetsplats som passade informanten, erfarenheter från en enda arbetsplats och karriärsbyte. Lektorer tog fasta på välsignelseaktens betydelse, kyrkoherdens stora inflytande på arbetets karaktär samt hur situationen förändrades då kvinnor tilläts bli präster. För en del präster innebar prästrollen att andra människor betonade att de var kvinnor. Några informanter hade behov av stöd både från Borgå stifts ledning och från andra kvinnliga präster under den första tiden med kvinnliga präster. Till en början upplevdes ledningens stöd inte alltid som tillräckligt men det förbättrades med tiden. Informanterna berättade inte så mycket om läraryrket. Inom forskning verkade teologtiteln vara naturlig, medan informanter med erfarenhet av annat än teologyrken ibland hade stött på reaktioner på sitt yrkesval eller sin arbetsroll. Finlandssvenskheten upplevdes av olika informanter både som tryggt och inskränkt. Eventuella kontakter till finska stift upplevdes positivt även om det egna sammanhanget upplevdes som viktigt. Trivsel på arbetsplatsen orsakades av subjektiva belöningar och i en del fall av att arbetet motsvarade informantens yrkesinriktning. Att vara kvinnlig teolog innebar ibland att informantens yrkesval tolkades av andra som ett ställningstagande för någon ideologi i kvinnoprästfrågan.