Aspects of atomic decompositions and Bergman projections

The concept of an atomic decomposition was introduced by Coifman and Rochberg (1980) for weighted Bergman spaces on the unit disk. By the Riemann mapping theorem, functions in every simply connected domain in the complex plane have an atomic decomposition. However, a decomposition resulting from a conformal mapping of the unit disk tends to be very implicit and often lacks a clear connection to the geometry of the domain that it has been mapped into. The lattice of points, where the atoms of the decomposition are evaluated, usually follows the geometry of the original domain, but after mapping the domain into another this connection is easily lost and the layout of points becomes seemingly random. In the first article we construct an atomic decomposition directly on a weighted Bergman space on a class of regulated, simply connected domains. The construction uses the geometric properties of the regulated domain, but does not explicitly involve any conformal Riemann map from the unit disk. It is known that the Bergman projection is not bounded on the space L-infinity of bounded measurable functions. Taskinen (2004) introduced the locally convex spaces LV-infinity consisting of measurable and HV-infinity of analytic functions on the unit disk with the latter being a closed subspace of the former. They have the property that the Bergman projection is continuous from LV-infinity onto HV-infinity and, in some sense, the space HV-infinity is the smallest possible substitute to the space H-infinity of analytic functions. In the second article we extend the above result to a smoothly bounded strictly pseudoconvex domain. Here the related reproducing kernels are usually not known explicitly, and thus the proof of continuity of the Bergman projection is based on generalised Forelli-Rudin estimates instead of integral representations. The minimality of the space LV-infinity is shown by using peaking functions first constructed by Bell (1981). Taskinen (2003) showed that on the unit disk the space HV-infinity admits an atomic decomposition. This result is generalised in the third article by constructing an atomic decomposition for the space HV-infinity on a smoothly bounded strictly pseudoconvex domain. In this case every function can be presented as a linear combination of atoms such that the coefficient sequence belongs to a suitable Köthe co-echelon space.

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Tiivistelmä – Referat – Abstract Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom. Avainsanat – Nyckelord – Keywords ätstörningar, anorexi, bulimi

Exact bounds for distributed graph colouring

A distributed system is a collection of networked autonomous processing units which must work in a cooperative manner. Currently, large-scale distributed systems, such as various telecommunication and computer networks, are abundant and used in a multitude of tasks. The field of distributed computing studies what can be computed efficiently in such systems. Distributed systems are usually modelled as graphs where nodes represent the processors and edges denote communication links between processors. This thesis concentrates on the computational complexity of the distributed graph colouring problem. The objective of the graph colouring problem is to assign a colour to each node in such a way that no two nodes connected by an edge share the same colour. In particular, it is often desirable to use only a small number of colours. This task is a fundamental symmetry-breaking primitive in various distributed algorithms. A graph that has been coloured in this manner using at most k different colours is said to be k-coloured. This work examines the synchronous message-passing model of distributed computation: every node runs the same algorithm, and the system operates in discrete synchronous communication rounds. During each round, a node can communicate with its neighbours and perform local computation. In this model, the time complexity of a problem is the number of synchronous communication rounds required to solve the problem. It is known that 3-colouring any k-coloured directed cycle requires at least ½(log* k - 3) communication rounds and is possible in ½(log* k + 7) communication rounds for all k ≥ 3. This work shows that for any k ≥ 3, colouring a k-coloured directed cycle with at most three colours is possible in ½(log* k + 3) rounds. In contrast, it is also shown that for some values of k, colouring a directed cycle with at most three colours requires at least ½(log* k + 1) communication rounds. Furthermore, in the case of directed rooted trees, reducing a k-colouring into a 3-colouring requires at least log* k + 1 rounds for some k and possible in log* k + 3 rounds for all k ≥ 3. The new positive and negative results are derived using computational methods, as the existence of distributed colouring algorithms corresponds to the colourability of so-called neighbourhood graphs. The colourability of these graphs is analysed using Boolean satisfiability (SAT) solvers. Finally, this thesis shows that similar methods are applicable in capturing the existence of distributed algorithms for other graph problems, such as the maximal matching problem.

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom.