Bioavailability and toxicity of chemicals in inland waters : the importance of prevailing water chemistry and implications for risk assessment

Physicochemical characterization of freshwater samples from Finland, Sweden, the Netherlands, and Spain revealed that water hardness and pH decreased and the quantity and quality of humic substances changed considerably in this geographical series from south to north. Since the ambient water chemistry may affect the availability of chemicals, the total aqueous concentration of a chemical may be insufficient to predict the bioconcentration, subsequent biological response, and thus risk. In addition, organisms could be affected directly by water quality characteristics. In this context the main objective of this thesis was to investigate the bioavailability of selected ecotoxicologically relevant chemicals (cadmium, benzo(a)pyrene, and pyrene) in various European surface waters and to show the importance of certain water chemistry characteristics in interpreting the bioavailability and toxicity results. The bioavailability of cadmium to Daphnia magna was examined in very soft humic lake water. Humic substances as natural ligands decreased the free and bioavailable proportion of cadmium in soft lake water. As a consequence the uptake rate and the acute toxicity decreased compared with the humic-free reference. When the hardness of humic lake water was artificially elevated, the acute toxicity of cadmium decreased, although the proportion of free cadmium increased. The decreased bioavailability of cadmium in hard water was a result of effective competition for uptake by the hardness cations, especially calcium ions. The protective role of humic substances and water hardness against cadmium toxicity was also observed in Lumbriculus variegatus, although D. magna was more sensitive to cadmium. The bioavailability of two polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), pyrene and benzo(a)pyrene, was studied in European surface waters of varying water chemistry. Humic substances acted as complexing ligands with both PAHs, but the bioavailability of the more lipophilic benzo(a)pyrene to D. magna was affected more by humic substances than that of pyrene. In addition, not only the quantity of humic substances, but also their quality affected the bioavailability of benzo(a)pyrene. Nevertheless, the humic substances played a protective role in the photo-enhanced toxicity of pyrene under UV-B radiation. Water hardness had no effect on pyrene toxicity. Results indicate that the typical physicochemical characteristics of boreal freshwaters should be considered carefully in local and regional risk assessment of chemicals concerning the Fennoscandian region.

När finanskrisen slog till i Finland

Avhandlingen kartlägger användandet av metaforer i ekonomijournalistik då den globala ekonomikrisen anlände till Finland under hösten 2008. Syftet med den här kvalitativa forskningen är inte bara att presentera olika metaforer utan också påvisa att metaforer bildar större helheter. Med hjälp av en metaforanalys redogör denna studie vilka metaforer förekom i ekonominyheter och hur de reflekterar ekonomikrisen och den verklighet vi lever i. Forskningen presenterar också deltagarna i ekonomikrisdiskussionen och diskuterar deras position i samhället i förhållande till maktfrågan. Den tredelning av metaforer som Lakoff och Johnson presenterar i sin bok Metaphors we live by (1980) ligger till grund för den här undersökningen. I den här forskningen delas metaforer enligt den kognitiva metaforteorin till tre större grupper; strukturella, ontologiska och orientationella metaforer. Användning av metaforer i undersökta artiklar var rikligt och den största gruppen utgjordes av strukturella metaforer. Mest förekom krigs-, spel-, sjukdoms- och naturmetaforer. Den största gruppen var krigsmetaforer vilka tillsammans med spelmetaforer användes mest i början av rapporteringen om den ekonomiska recessionen. Färg- och religionsmetaforer förekom också om än i ett mindre antal. Ontologiska metaforer förekom i form av personifiering. Bland annat var marknad och börs de fenomen som fick personliga drag då de var i panik, reagerade föll eller sov. Av de orientationella metaforer var horisontella upp-ner -metaforer vanligare än de vertikala fram-bak -metaforerna. Denna studie visar att de metaforer som journalisterna använde i sina artiklar bildade större helheter. Med hjälp av dessa metaforer ville man förtydliga att den ekonomiska recessionen ansågs vara en överraskning, speciellt för makthavare och ekonomiexperter. Krisen slog till i Finland överraskande och med en mycket stark volym och osäkerheten om framtiden förstärktes med metaforanvändandet. Avhandlingen har också ett samhälleligt perspektiv. I den undersöks deltagarna i ekonomikrisdiskussionen samt deras position i samhället. Forskningsresultatet är relaterat till maktfrågan med stöd av maktforskarna Michel Foucault och Ilkka Ruostetsaari. I dagens samhälle och globala värld har ekonomins makt bara ökat. Analysen av det empiriska materialet visar att näringslivet dominerade debatten och därmed hör det till makteliten. Alla diskussionsdeltagare använder metaforer, dock används de kraftigaste metaforerna av journalister.