5 resultados para 162-907C
em Helda - Digital Repository of University of Helsinki
Resumo:
We combine searches by the CDF and D0 collaborations for a Higgs boson decaying to W+W-. The data correspond to an integrated total luminosity of 4.8 (CDF) and 5.4 (D0) fb-1 of p-pbar collisions at sqrt{s}=1.96 TeV at the Fermilab Tevatron collider. No excess is observed above background expectation, and resulting limits on Higgs boson production exclude a standard-model Higgs boson in the mass range 162-166 GeV at the 95% C.L.
Resumo:
Les strictes fusions entre égaux constituent un phénomène très rare. Pourtant, de nombreux dirigeants communiquent sur l’aspect égalitaire des fusions et acquisitions qu’ils conçoivent. Dans cet article, les auteurs expliquent pourquoi les dirigeants <
Resumo:
One of the most fundamental and widely accepted ideas in finance is that investors are compensated through higher returns for taking on non-diversifiable risk. Hence the quantification, modeling and prediction of risk have been, and still are one of the most prolific research areas in financial economics. It was recognized early on that there are predictable patterns in the variance of speculative prices. Later research has shown that there may also be systematic variation in the skewness and kurtosis of financial returns. Lacking in the literature so far, is an out-of-sample forecast evaluation of the potential benefits of these new more complicated models with time-varying higher moments. Such an evaluation is the topic of this dissertation. Essay 1 investigates the forecast performance of the GARCH (1,1) model when estimated with 9 different error distributions on Standard and Poor’s 500 Index Future returns. By utilizing the theory of realized variance to construct an appropriate ex post measure of variance from intra-day data it is shown that allowing for a leptokurtic error distribution leads to significant improvements in variance forecasts compared to using the normal distribution. This result holds for daily, weekly as well as monthly forecast horizons. It is also found that allowing for skewness and time variation in the higher moments of the distribution does not further improve forecasts. In Essay 2, by using 20 years of daily Standard and Poor 500 index returns, it is found that density forecasts are much improved by allowing for constant excess kurtosis but not improved by allowing for skewness. By allowing the kurtosis and skewness to be time varying the density forecasts are not further improved but on the contrary made slightly worse. In Essay 3 a new model incorporating conditional variance, skewness and kurtosis based on the Normal Inverse Gaussian (NIG) distribution is proposed. The new model and two previously used NIG models are evaluated by their Value at Risk (VaR) forecasts on a long series of daily Standard and Poor’s 500 returns. The results show that only the new model produces satisfactory VaR forecasts for both 1% and 5% VaR Taken together the results of the thesis show that kurtosis appears not to exhibit predictable time variation, whereas there is found some predictability in the skewness. However, the dynamic properties of the skewness are not completely captured by any of the models.
Resumo:
This study contributes to the neglect effect literature by looking at the relative trading volume in terms of value. The results for the Swedish market show a significant positive relationship between the accuracy of estimation and the relative trading volume. Market capitalisation and analyst coverage have in prior studies been used as proxies for neglect. These measures however, do not take into account the effort analysts put in when estimating corporate pre-tax profits. I also find evidence that the industry of the firm influence the accuracy of estimation. In addition, supporting earlier findings, loss making firms are associated with larger forecasting errors. Further, I find that the average forecast error increased in the year 2000 – in Sweden.
Resumo:
Syftet med studien är att undersöka sydfinlandssvenska högskolestuderandes kännedom om och inställning till ett urval finlandssvenska ord och uttryck samt till dessa ords allmänsvenska motsvarigheter. För att undersöka detta har jag gjort en enkätundersökning bland svenskspråkiga högskolestuderande i Helsingfors. Jag undersöker i vilken utsträckning informanterna använder finlandssvenska ord och uttryck och i vilken utsträckning allmänsvenska. Jag undersöker även vilka finlandssvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst, samt vilka allmänsvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst. Dessutom undersöker jag om informanternas språkliga bakgrund har ett samband med deras kännedom om och användning av finlandssvenska respektive allmänsvenska ord och uttryck. Avsikten med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur unga finlandssvenskar förhåller sig till sin finlandssvenska varietet samt till den allmänsvenska varieteten som de i vuxen ålder förutsätts behärska åtminstone i någon mån. Idén till enkätundersökningen kommer från Margareta Södergårds och Sofie Tjärus studie Blivande barnträdgårdslärares syn på finlandismer (2008). Urvalet finlandismer kommer från en mindre undersökning Goda och onda finlandismer som Mikael Reuter (2004) har gjort bland en grupp finlandssvenska och sverigesvenska språkvårdare. Sammanlagt ingår 55 finlandismer av olika slag i enkäten. För varje finlandism finns det även en eller fler allmänsvenska motsvarigheter och sammanlagt ingår därför 122 ord och uttryck i enkäten. Mina informanter är 162 studerande vid två svenska högskolor i Helsingfors. För att få reda på relevanta bakgrundsfakta om informanterna har jag använt samma formulär som Therese Leinonen i Svenskan i Finland ett språk i kläm? (Leinonen & Tandefelt 2000). Jag har utgående från informanternas generella språkanvändning delat in dem i tre grupper. En grupp vars vardag är finskdominerad, en vars vardag är svenskdominerad och en vars vardag utspelar sig till ungefär lika stor del på svenska som på finska. Undersökningen är kvantitativ och för att behandla materialet har statistikprogrammet SPSS använts. Studien visar att informanterna förhåller sig rätt lika till finlandismerna och de allmänsvenska orden och uttrycken. De känner ungefär lika bra till de finlandssvenska och de allmänsvenska orden och uttrycken, men de prefererar ändå i viss mån finlandismerna framför de allmänsvenska orden och uttrycken. Mina informanter förefaller i viss mån vara mer accepterande mot finskpåverkade finlandismer än vad Reuters (2004) informanter är, och de förhåller sig mindre positiva till metaforiska uttryck än vad Reuters informanter gör. Informanter med en svenskspråkig vardag verkar använda allmänsvenska ord och uttryck i högre utsträckning än vad informanterna med en finskspråkig vardag gör. Resultaten tyder dessutom på att informanterna med en svenskspråkig vardag också känner till fler allmänsvenska ord och uttryck även om de inte alltid själva är beredda att använda dem. Studien visar även att informanter med en svenskspråkig vardag använder en del metaforiska uttryck mer än vad informanterna med en finskspråkig vardag gör. Det är överlag tydligt att undersökningens informanter, finlandssvenska högskolestuderande från södra Finland, varken har en speciellt stor kännedom om metaforiska uttryck eller en speciellt positiv inställning till dessa. Bristande behärskning av metaforiska uttryck, idiom och kollokationer kan ses som ett första steg mot språkförlust och sett ur den synvinkeln är resultatet oroväckande. Det stärker den rådande uppfattningen att allt inte står helt rätt till med den svenska språkbehärskningen bland unga finlandssvenskar.