235 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Sommaren 1788 drabbades den svenska flottan av en svrartad febersjukdom. Febern, som senare definierats som febris recurrens el. terfallsfeber, hade sitt ursprung i den ryska flottan. Besttningen ombord skeppet Vladislav, krigsbytet frn slaget vid Hogland, bar p ett stort antal smittade kldlss. Efter flottans ankomst till Sveaborg spred sig sjukdomen snabbt bland manskapet, men ven bland fstningens garnison. Frhllandena inom militren, bde inom lantarmn och framfr allt inom flottan, var gynnsamma fr epidemiers spridning. De trnga utrymmena, den ensidiga kosten, det undermliga dricksvattnet, den bristande hygienen: allt gynnade uppkomsten och spridningen av olika epidemier. Manskapets frsmrade allmntillstnd gjorde, att sjukdomarna blev mera frdande n vad de i andra frhllanden skulle ha varit. Bristen p manskap och material under Gustav III:s ryska krig var enormt, bl.a. var bristen p medicinsk personal och -utrustning skriande. D flottan och armn drabbades av en epidemi av katastrofala dimensioner stod myndigheterna hjlplsa. Epidemin visaqr tydligt hur illa frberett hela kriget var och hur missktt flottans sjukvrd var. P Sveaborg var frhllandena fruktansvrda. Halva garnisonen uppges ha avlidit, och det lg travar av lik verallt. Kaserner m.fl. byggnader adapterades till provisoriska lasarett och det rdde brist p allt. De medicinska myndigheterna representerades av den till fstningen skickade andra fltlkaren, som tillsammans med lkarna p fstningen gjorde sitt bsta i enlighet med tidens vrdmetoder. D den svenska rlogsflottan i november seglat ver tilll Karlskrona spred sig epidemin i staden. Sjukdomen grasserade ocks bland de civila. D sjukdomens orsak och utbredningsstt var oknda, kunde man varken hindra epidemin frn att spridas eller genomfra adekvata vrdmetoder. Tvrtom, med de hemfrlovade btsmnnen spred sig sjukdomen ven till de vriga delarna av riket. Under 1789 var flottan p.g.a. de mnga sjukdomsfallen nrmast operationsoduglig. Under vrvintern och vren 1790 avtog epidemin. Epidemin var ett svrt medicinskt problem. Fr att utreda situationen i Karlskrona skickade den tillfrordnade regeringen, utredningskommissionen och Collegium medicum sina egna representanter till staden. De olika lkarnas sjukdomssyner grundade sig frmst p tron om sjukdomars uppkomst genom miasma och frbttrandet av luftkvaliteten sgs som en vsentlig vrdform. I arbetet jmfrs de olika myndigheternas och ngra av de p platsen varande lkarnas syn p sjukdomens art, dess orsaker och ursprung. De flesta hrleder sjukdomen till den ryska flottan, och nmner ngon form av smitta. Som frmsta sjukdomsorsak nmns dock miasma och de rekommenderade vrdformerna representerade den humoralpatologiska synen. Frste amiralitetslkaren Arvid Faxe representerar dock en annan sikt, i det att han enbart tror p sjukdomens verfring via smitta. Epidemin var ocks ett politiskt problem. Epidemin var en lokal angelgenhet nda till dess att flottans operationer hmmades av manskapsbristen, varefter den blev ett rende p hgsta niv. Kungen ingrep sommaren 1789 genom att grunda en kommision med rtt vidstrckta befogenheter. I Karlskrona verkar de militra myndigheterna och lkarna ha misstrott och skuldsatt varandra fr katastrofen, och frhllandet mellan de till staden snda utredarna och militrerna var likas inflammerat. Genom kllorna terspeglas rivalitet, avund och inbrdes konkurrens. Personalbristen var svr, och den skyldiga sktes utanfr den egna kretsen. Den danskfdde apotekaren med sina pstott otjnliga mediciner blev en ypperlig syndabock. rlogsflottan berknas i sjukdomar ha frlorat omkring 10.000 man i dda, huvudsakligen i Karlskrona (civila inberknade). Armn och Skrgrdsflottan uppges likadeles ha mist omkring 10.000 man, medan antalet i strid stupade armsoldater endast var ca 1500. Sammanlagt antas allts ca 20.000 mnniskor ha mist livet; bde i terfallsfeber, men ven i andra, samtidigt grasserande farsoter. I denna siffra r inte de vriga delarna av riket inberknade. Epidemin i frga kan allts p goda grunder anses vara det svenska 1700-talets strsta medicinska katastrof.
Resumo:
This thesis concerns Swedish and Finland-Swedish brochures to families with children, presenting family allowances from the social insurance institutions in the two countries. The aim of the study is to analyse what meanings are conveyed with reference to the conceivable reader and the institution in the brochures. The material consists of information brochures in Swedish from Kela, the social insurance institution of Finland, and Frskringskassan, the Swedish social insurance agency, issued during 20032006. The general theoretical framework is systemic-functional linguistics (SFL) as presented by Halliday & Matthiessen (2004) and Holmberg & Karlsson (2006). The study consists of a quantitative study of the lexical choices of the social insurance brochures. Furthermore, a qualitative process and participant analysis is annotated with the UAM Corpus tool and the results are quantified. Speech functions and modal auxiliaries are analysed qualitatively. The analysis shows that material and relational processes are most common. The relational and verbal processes are used more in the Sweden-Swedish brochures, while the material processes are more common in the Finland-Swedish brochures. The participants in the brochures are the institution, mentioned by its name, and the conceivable reader, directly addressed with you (du). In addition, the referent child is often mentioned. The participants assigned for the reader are Actor, Receiver, Carrier and Speaker. In the Finland-Swedish texts, the reader is often an Actor, while the reader in the Sweden-Swedish texts is a Carrier. Thus, the conceivable reader is an active participant who takes care of his or her own matters using the internet, communicates actively to the institution and has legal rights and obligations. The institution is visible in the texts but does not have an active role as the name of the institution is mostly used in circumstances. The institution is not often a participant, but when it is, it is Actor, Receiver, Listener and Carrier, expecting the clients to address it. Speech functions are performed in different ways. For instance, questions structure the reading process and commands are realised by modal auxiliaries, not by imperatives. The most common modal auxiliary is kan (can, may), and another common auxiliary is ska (shall, must). Statements are surrounded by subordinate clauses and adverbs that describe situations and criteria. The results of the study suggest that the brochures in the two countries are similar, in particular when produced in similar ways, that is, when the Finland-Swedish texts are not translated. Existing differences reflect the differences in the institutions, the social insurance systems and the cultural contexts. KEYWORDS: Finland-Swedish, Swedish, comparative analysis, SFL, discourse analysis, administrative language, institutional discourse, institutional communication
Resumo:
This dissertation is an onomastic study of Finland s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838 1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology. The approach is interdisciplinary, meaning that the names are explored using facts not only from nautical history, but also from a range of other historical disciplines such as economics, culture, art, and literature. In addition, the approach is socio-onomastic, i.e. that the variations in names are studied in a societal context. Using a synchronised perspective, cognitive linguistic theories have provided the tools for this exploration into the metaphorical and the prototypical meaning of the names, and the semantic domains that the names create. The quantitative analysis has revealed the overall picture of Finnish boat names. Personal names, names from mythology, and place names, emerge as significant categories, alongside nonproprial names in Swedish and Finnish. The interdisciplinary perspective has made it possible to explain certain trends in the stock of boat names, for example, the predisposition towards names from classical mythology, the breakthrough of names taken from the national epos Kalevala, names in the Finnish language from around the middle of the nineteenth century, and the continuing rise of place names during the latter part of the period 1838 1938. The socio-onomastic perspective has also identified clear differences between those ship names used in towns, and those ship names used in the archipelago, and it has clarified how naming conventions tend to spread from town centres to peripheral areas. The cognitive linguistic methods have revealed that the greater part of the vessel names can be interpreted as metaphors, in particular personifications, and that many names are related in their content and also form semantic networks and cognitive systems. The results indicate that there is a mental nautonomasticon that consists of a standard set of traditional ship names, but they also reveal the existence of conscious or unconscious cognitive systems (rules and conventions) that guide the naming of boats.
Resumo:
The study investigates the formal integration of English loanwords into the Swedish language system. The aim has been to analyse and describe the morphological/morphosyntactic and the orthographical integration of the loanwords. I have studied how the foreign language elements get accommodated to Swedish and which factors are relevant in the integration. The material for the study consists of Swedish newspapers published in Sweden and Finland in paper format (with a focus on the years 1975 and 2000) and newspapers in digital format on the net. The theoretical frame for the study is contact linguistics. The study is based on a sociolinguistic, structural and language political perspective on what language is, and what language contact is. The method used is usage-based linguistic analysis. In the morphological study of the loanwords, I have made both a quantitative and a qualitative study. I have analysed the extent to which loanwords show some indication of integration in Swedish, and to what extent they show no signs of integration at all. I have also analysed integration in relation to word classes i.e., how nouns, adjectives and verbs integrate and which factors are relevant for the result of the integration. The result shows that most loanwords (36 %) do not show any signs of being formally integrated in Swedish. They undergo neither inflectional, nor derivational changes. One fifth of the loanwords are inflected according to the rules of Swedish grammar. Nouns are generally more often than verbs placed in positions in the sentence where no formal adaption is needed. Almost all of the verbs in the material are inflected according to Swedish rules of grammar. Only 3 % of the loanwords are inflected according to English rules or are placed in an ungrammatical position in the sentence. The orthographical study shows that English loanwords very seldom get adapted to Swedish orthography. Some English vowel and consonant graphemes are replaced with Swedish ones, for example a, ay and ai are replaced with aj or ej (mail mejl). The study also indicates that morphological integration is related to orthographical integration: loanwords that are inflected according to Swedish grammar are more likely to be orthographical integrated than loanwords that are inflected according to English grammar. The results also shows that the integration of loanwords are affected by mostly language structural factors and language political factors.
Resumo:
The thesis studies the translation process for the laws of Finland as they are translated from Finnish into Swedish. The focus is on revision practices, norms and workplace procedures. The translation process studied covers three institutions and four revisions. In three separate studies the translation process is analyzed from the perspective of the translations, the institutions and the actors. The general theoretical framework is Descriptive Translation Studies. For the analysis of revisions made in versions of the Swedish translation of Finnish laws, a model is developed covering five grammatical categories (textual revisions, syntactic revisions, lexical revisions, morphological revisions and content revisions) and four norms (legal adequacy, correct translation, correct language and readability). A separate questionnaire-based study was carried out with translators and revisers at the three institutions. The results show that the number of revisions does not decrease during the translation process, and no division of labour can be seen at the different stages. This is somewhat surprising if the revision process is regarded as one of quality control. Instead, all revisers make revisions on every level of the text. Further, the revisions do not necessarily imply errors in the translations but are often the result of revisers following different norms for legal translation. The informal structure of the institutions and its impact on communication, visibility and workplace practices was studied from the perspective of organization theory. The results show weaknesses in the communicative situation, which affect the co-operation both between institutions and individuals. Individual attitudes towards norms and their relative authority also vary, in the sense that revisers largely prioritize legal adequacy whereas translators give linguistic norms a higher value. Further, multi-professional teamwork in the institutions studied shows a kind of teamwork based on individuals and institutions doing specific tasks with only little contact with others. This shows that the established definitions of teamwork, with people co-working in close contact with each other, cannot directly be applied to the workplace procedures in the translation process studied. Three new concepts are introduced: flerstegsrevidering (multi-stage revision), revideringskedja (revision chain) and normsyn (norm attitude). The study seeks to make a contribution to our knowledge of legal translation, translation processes, institutional translation, revision practices and translation norms for legal translation. Keywords: legal translation, translation of laws, institutional translation, revision, revision practices, norms, teamwork, organizational informal structure, translation process, translation sociology, multilingual.
Resumo:
Det har knappast undgtt ngon som r sprkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig t till vissa delar. Olikheterna terfinns p olika sprkliga niver. Mest knda och omskrivna r de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna p ordplanet. Betydligt mindre uppmrksamhet har gnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. Fr att ka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Sprkvetenskapliga nmnden vid Svenska litteratursllskapet i Finland projektet Svenskan i Finland syntaktiska drag i ett jmfrande perspektiv, som pgick ren 20042006. Min avhandling har kommit till inom ramen fr det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, p, fr, till, t osv.) r s kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvndningen skiljer sig i viss mn frn den sverigesvenska, och t r en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna sger t.ex. han gav en bok t Lena i stllet fr han gav en bok till Lena eller han gav Lena en bok. De sger bertta ngot t ngon (i stllet fr fr) och de sger ringa t ngon i stllet fr ringa ngon. Ett huvudsyfte med min underskning r att ta reda p hur pass stora skillnaderna r om man ser till samtliga belgg p t i ett material och inte bara till sdana som man fster sig vid fr att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Underskningen r korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belgg p kombinationer av verb och prepositionen t i rtt stora textmassor som finns tillgngliga i elektronisk form. Materialet ligger i Sprkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och sknlitteratur. Jag har anvnt mig av en textmassa p sammanlagt ungefr 40 miljoner lpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 t-belgg att studera, och det visade sig ngot ovntat att t inte alls r vanligare i finlandssvenskan n i sverigesvenskan nr det gller skriftsprk, tminstone inte i professionella skribenters sprk. Om man kompenserar fr att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte r helt lika i frga om genrefrdelning och lder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens fr t i bda korpusarna. Fr den nrmare analysen av vilka mnster t-belggen uppvisar har jag frst och frmst utnyttjat konstruktionsgrammatik men ocks ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken r ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner r gemensam. Konstruktioner representerar allt frn generella syntaktiska mnster till specifika mnster fr sprkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av konstruktion som par (eller konstellationer) av form och betydelse r gemensam. Konstruktion avser aldrig konkreta belgg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mnstret bakom dessa. Och varje yttrande r resultatet av att en stor mngd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgtt ifrn att belggen med t kan terfras p olika konstruktioner eller mnster utifrn vad som r gemensamt fr grupper av belgg. Jag har sett p vad t-frasen i samverkan med verbet har fr funktion i belggen. En t-fras r syntaktiskt en prepositionsfras och bestr av en preposition och en rektion. Exempelvis utgr ordparet t skogen en prepositionsfras dr skogen r rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem vergripande mnster dr referenten fr rektionen har olika s kallade semantiska roller. t-frasen kan i kombination med verbet ange ml eller riktmrke, som i t.ex. svnga t hger, dra t helvete, ta sig t hjrtat, luta t en seger fr IFK. Den kan fr det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka t hundarna, bygga en bastu t sina svrfrldrar, skaffa biljetter t en kompis). Fr det tredje kan t-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa hcken t grannen, stlla in digitalboxen t sin moster). t-frasen kan slutligen avse den eller det som r freml antingen fr en kommunikationsaktion (vinka t sin son, skratta t elndet) eller en attityd eller knsla (gldja sig t framgngen). Utver dessa huvudmnster finns det ett antal smrre grupper av belgg som bildar egna mnster, men de utgr sammanlagt under 3 % i bgge korpusarna. Inom grupperna kan undermnster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ge varsin kaka t hundarna verfringskonstruktion, bygga en bastu t sina svrfrldrar produktionskonstruktion och skaffa biljetter t en kompis ombesrjningskonstruktion. Alla typer r gemensamma fr bgge materialen, men andelen belgg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet str t.ex. det mnster dr t-frasen avser ml eller riktmrke fr en mycket strre andel av belggen n i finlandssvenskan. Ocks andelen belgg dr t-frasen avser ngon som har nytta (eller skada) av en aktion r mycket hgre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet str i gengld mottagarbelggen fr ver 50 % av belggen medan andelen i det sverigesvenska materialet r bara 30 %. Inom gruppen utgr belgg av produktions- och ombesrjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet n i det sverigesvenska. Dessa str till sin funktion nra den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta belggen p verfring (ge varsin kaka t hundarna) utgr en strre andel i det finlandssvenska materialet n i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt fr bda materialen r hg kollokationsgrad (kollokation avser par eller grupper av ord som upptrder oftare tillsammans n de statiskt sett skulle gra vid helt slumpmssig frekomst). Strsta delen av mottagarbelggen utgrs av fraser av typen ge arbete t ngon, ge eftertryck t ngot, ge liv t ngot; gna tid t ngot, gna sitt liv t ngot, gna uppmrksamhet t ngot. De hr slutsatserna gller allts skriftsprk. I talsprk ser frdelningen annorlunda ut. Typiskt fr prepositionen t r verhuvudtaget hg kollokationsgrad. Det frefaller som om sprkanvndarna har tydliga, frdiga mallar fr var t kan komma in. Det enda mnster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen r i stort sett fritt kombinerbara, r kombinationer av verb och t-fras dr t-frasen avser den som har nytta av ngot. Att ngon utfr ngot fr ngons rkning verkar verlag kunna uttryckas med prepositionen t: t.ex. tvtta bilen t pappa, ringa efter en taxi t kunden. Till och med belgg av typen hon drmde t honom att bli ordinarie adjunkt frekommer i ngon mn. Konstruktionen r produktiv i bda sprkvarieteterna men uppenbart r att konstruktion med mottagare har tolkningsfretrde i vissa fall i finlandssvenskan: Filip skrev ett brev t sin syster tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet fr systerns rkning, medan finlandssvenskar verlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefr 20 % av alla belgg i bda materialen representerar fall dr t utgr partikel. Verb och t r nrmare frbundna med varandra n nr t utgr normal preposition. Exempel p partikelbelgg r han kom inte t strmbrytaren, det gick t mngder med saft, landet fr dra t svngremmen, de roffade t sig de bsta platserna. Ocks partikelmaterialet ser p ett generellt plan vldigt lika ut i bda sprkvarieteterna. Den strsta skillnaden uppvisar den reflexiva typen roffa t sig. Medan typen r mycket homogen i det sverigesvenska materialet r variationen strre i det finlandsvenska. Dels upptrder fler verb i kombinationen (han kpte t sig ett par jeans), dels vacklar ordfljden (han nappade t sig ett paraply ~ han nappade ett paraply t sig). Att t anvnds mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar frklaras med pverkan frn finskans allativ (ndelsen -lle: hn antoi kirjan Astalle > hon gav en bok t Asta). Allt tyder dock p att den finlandssvenska t-anvndningen delvis r en relikt. I ldre sverigesvenska kllor trffar man p t i sdana kontexter som numera r typiska fr finlandsvenskan. Det finlandssvenska sprkomrdet ligger ute i periferin i relation till det sprkliga centrum som frndringar sprider sig frn (fr svenskans del frmst Stockholmstrakten) och typiskt fr perifera omrden r att de uppvisar lderdomliga drag ocks nr inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara anvndningen av t i finlandssvenskan. Att det r just t som anvnds beror antagligen p att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jmfr med de betydligt mer frekventa prepositionerna till och fr. Uppenbart r ocks att t-anvndningen drtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. hra yttranden av typ alla fiskarna dog t dom. Som sprklig enskildhet har det ingen finsk frebild med allativ. Yttrandet r ett exempel p tjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mnster dr t avser den som har nytta eller skada av ngot, dels i relationell anvndning av t: han r hantlangare t Eriksson ~ han r Erikssons hantlangare. Vid sprkkontakt r det verlag konstruktioner som har frebild i det lntagande sprket som lnas in frn det lngivande sprket, medan konstruktioner som saknar frebild r betydligt mindre bengna att vinna insteg.
Resumo:
The Struggle for Eros: On Love and Gender in the Pahlen Series The present dissertation examines how gender, sexuality and motherhood are constructed in the novel series Frknarna von Pahlen (The Misses von Pahlen, I VII, 1930 1935) by the Swedish author Agnes von Krusenstjerna. The aim of the study is to analyze how the Pahlen series relates to the discourses on gender and sexuality circulating in the 1930s, and how the series opens a dialogue with the feminist thinking of the time especially with the book Lifslinjer I (Love and Marriage, 1903) by the Swedish author Ellen Key. Frknarna von Pahlen holds a central position in the research on Agnes von Krusenstjerna partly due to the literary debate that the novel series triggered. The debate was connected to the development taking place in the Swedish society in the beginning of the 1930s, in the so-called second phase of the Modern Breakthrough. Sweden was at that time characterized by struggle over the definitions of gender, sexuality and parenthood, and this struggle is also visible in the Pahlen series. The literary debate took place in 1934 1935 and it began after an article by the modernist writer Karin Boye was published in Social-Demokraten on 28 January 1934. In her polemic article, Boye saw the Pahlen series as a sign that the family institution is on the verge of a breakdown and with it the whole moral system that has come to existence through it . Boye went on to state that Krusenstjerna only sees and describes and that she explores neither new literary forms nor new values. Boye wrote the article before the last two parts of the novel series were published, so obviously she could not discuss the utopian vision characterizing those parts. This study, however, strives to demonstrate that Krusenstjerna not only sees and describes, but that she like many of her contemporary female colleagues appears to take the request of Friedrich Nietzsche to revaluate all values seriously. Like the works of her contemporaries, Krusenstjerna s Pahlen series is marked by a double vision on the one hand a critique of the prevailing social order, and on the other hand a dream of a new world and a new human being. In this research the vision of the Pahlen series is characterized as queer in order to emphasize that the series not only criticizes the prevailing gender order and its morals, but is also open for new ways of doing gender, parenthood, and family.
Resumo:
Tutkimuksessa olen tarkastellut Tove Janssonin muumikirjojen adaptaatioita, eli uudelleen kirjoitettuja muumikirjoja. Tyn tavoitteena on ollut selvitt, miten ja miksi Tove Jansson on muokannut alkuperisi muumikirjojaan. Lisksi tyss on pohdittu, onko uudelleen kirjoittamisella ollut tietty tavoite eli, ovatko muutokset samansuuntaisia kaikissa uudelleen kirjoitetuissa muumikirjoissa. Aineistona minulla on ollut nelj Tove Janssonin alkuperist ja nelj uudelleenkirjoitettua muumikirjaa: Kometjakten (1946) ja uudelleen kirjoitettu Kometen kommer (1968), Trollkarlens hatt (1948, 1968), Muminpappans Bravader (1950) ja uudelleen kirjoitettu Muminpappans memoarer (1968) sek Farlig midsommar (1954, 1969). Olen tarkastellut, millaisia kielellisi ja kuvallisia eroja alkuperisten ja uudelleen kirjoitettujen muumikirjojen vlill on. Koska materiaali on niin laaja, olen rajannut tutkimustani. Uudelleen kirjoitetut Farlig midsommar (1969) ja Trollkarlens hatt (1968) eivt sisll yht paljon adaptaatioita kuin kirjat Muminpappans memoarer (1968) ja Kometen kommer (1968). Sen vuoksi olen kyttnyt kirjojen analysoinnissa erilaista tutkimusmenetelm. Kirjoja Farlig midsommarja Trollkarlens hatt olen tutkinut kokonaisuudessaan. Kirjojen Kometen kommer sek Muminpappans memoarer kohdalla olen puolestaan kyttnyt kvalitatiivista metodia. Kyseisten kirjojen kohdalla olen ottanut otoksia kirjojen alusta, keskelt ja lopusta. Kaikkien kielellisten adaptaatioden kuvaamisessa, vertailussa ja analysoimisessa olen kyttnyt apuna sanakirjoja ja aikasempaa tutkimusta. Kuvatutkimuksesa olen keskittynyt tarkastelemaan kuvien nkyvyytt muumikirjoissa. Olen tarkastellut kuvien sijoittelua, kokoa, mr ja osittain sislt alkuperisten ja uudelleen kirjoitettujen muumikirjojen vlill. Kielelliset adaptaatiot on jaettu niiden pituuden ja rakenteen mukaan kolmeen luokkaan: parafraasit, lisykset ja poistot. Jaottelu perustuu osittain omiin havaintoihini materiaalista ja osittain aiempaan tutkimukseen. Tutkimuksessa kvi ilmi, ett Tove Jansson on tehnyt samankaltaisia muutoksia kaikissa uudelleen kirjoittamissaan muumikirjoissa. Kaikki uudelleen kirjoitetut kirjat sisltvt niin parafraaseja, lisyksi kuin poistojakin. Muutoksilla onmys samankaltaisia funktioita kaikissa kirjoissa. Parafraasit tekevt kirjoista muun muassa ajanmukaisia ja helppolukuisia. Lisyksill on ennen kaikkea selittv funktio. Poistojen avulla taas lastenkirjallisuuteen soveltumattomia sanoja ja tapahtumia on karsittu. Mys kuvien muutokset ovat samankaltaisia kaikissa uudelleenkirjoitetuissa muumikirjoissa. Ensinnkin kuvien sijoittelun muutokset ovat parantaneet kuvan ja tekstin vuorovaikutusta kaikissa uudelleen kirjoitetuissa muumikirjoissa. Muokatuissa muumikirjoissa teksti ja kuvat ovat keskimrin lhempn toisiaan ja vastaavat tarkemmin toisiaan kuin alkuperisiss muumikirjoissa. Toiseksi kuvien koon ja lukumrn muutokset tekevt uudelleen kirjoitetut kirjat visuaalisesti nautittavammiksi kuin alkuperiset kirjat. Kaiken kaikkiaan adaptaatiot uudenaikaistavat muumikirjoja ja tekevt ne uudelle kohderyhmlle paremmin soveltuviksi. Adaptaatioiden avulla Tove Jansson on luonut jatkumon muumikirjojensa vlille, mink ansiosta ensimmiset muumikirjat ja myhemmin kirjoitetut muumikirjat eivt ole ristiriitaisia, vaan ne ovat yhtenisi niin sislln, henkiliden, kirjoitustyylin ja kuvituksen suhteen. Vaikuttaa silt, ett adaptaatiot ovat hyvin yleinen kielellinen ilmi. Lhes jokainen kirjoittaja joutuu jossain vaiheessa muokkaamaan omaa tekstin. Uusien versioiden julkaiseminen on kuitenkin harvinaisempaa. Ottaen huomioon, kuinka kielteisesti adaptaatioihin yleisesti suhtaudutaan, on mielenkiintoista, ett nimenomaan uudelleen kirjoitetut muumikirjat ovat saaneet "aitojen" muumikirjojen aseman. Moni ei todennkisesti tied lukevansa muokattua muumikirjaa. Mielenkiintoista onkin, ett suomenkieliset knnkset on knnetty ainoastaan alkuperisist muumikirjoista. Pohdittavaksi jkin, millainen kuva suomenkielisell lukijalla on esimerkiksi muumikirjojen yhtenisyydest. Kun jo lhdeteoksia on muokattu niin paljon kuin tm ty on osoittanut, olisi ehk knnksikin jo korkea aika pivitt.
Resumo:
I min avhandling diskuterar jag om och hur man kan lsa Eva Wichmans novell "Krret" (ur Molnet sg mig, 1942) som en prosamodernistisk berttelse om ett kvinnligt subjekt, och om kvinnligtskapande. Jag vill mot en prosamodernistisk bakgrund visa min tolkning med en stilistisk och entematisk analys. I min inledning markerar jag att forskare har haft svrt att avgra vad Eva Wichman egentligen vill sga med "Krret". De flesta definierar "Krret" som en fabel, en moralisk berttelse. I min tolkning betonar jag att novellen kan lsas som en prosamodernistisk fabel om det kvinnliga skapandet. Eva Wichman har i mnga av sina verk beskrivit en kvinnlig konstnrs svrigheter i massamhllet och den manliga vrlden. Jag anser drfr att denna tolkning inte r lngskt d det gller en naturallegori som "Krret". Jag redovisar kort fr bakgrunden till prosamodernismen; definierar stilistiska grundbegrepp i lyrikoch prosa samt diskuterar med hjlp av Peter Luthersson och Gunilla Domellf hur den modernistiska individualiteten konstituerar sig i frhllande till samhllet ochmoderniseringsprocessen. Jag tar fasta p den kvinnliga frfattarens skapandeprocess och pongterar, med hjlp av bl.a. Dominique Head och Domellf, att det kvinnliga skapandet ofta r svrt att erhlla i ett traditionellt manligt samhlle. Head, Domellf och Rachel Blau DuPlessis menar att det modernistiska skapandet hos kvinnor i stor grad sker med hjlp av stilistiska brott och luckor. I synnerhet frhllandet mellan metafor och metonymi utgr en viktig metod fr den kvinnliga modernisten. I mitt tredje kapitel analyserar jag "Krret" stilistiskt. Modernismen i "Krret" gr ut sammanstlla motsatser och sinnesanalogier. Jag tar upp det lyriska och metaforiska i "Krret"; upprepningar,parallellismer, rytm och dynamik, samt frhllandet mellan metaforer och metonymier utgende frn en artikel av David Lodge. Jag demonstrerar i stilanalysen hur Eva Wichman bygger upp ett cykliskt mytiskt berttande. Detta cirkelberttande kan, enligt Domellf, ses som en kvinnlig utmaning mot det traditionella manliga berttandet. Frhllandet mellan metaforer och metonymier spelar en stor roll ocks i min tematiska analys. Jag lser krret i novellen som en symbol fr ett kvinnlig subjekt. Krret r uppbyggt av motsatser. Dessamotsatser kan ses som metaforer i min tolkning av krret som kvinnligt subjekt. Motsatsparen yta/djup lser jag som den medvetna respektive undermedvetna nivn i det kvinnliga subjektet. Djupet, den undermedvetna nivn, analyserar jag delvis med hjlp av Julia Kristevas begrepp abjektet. Metaforerna spegel/ga ser jag som subjekt/objekt och manligt/kvinnligt i frhllande till det kvinnliga subjektet. Med hjlp av abjektet, omnipotens/knslighet, rrelse/statis samt liv/dd visar jag hur Eva Wichman beskriver det konstnrliga skapandet, och den konstnrliga alieneringen i kontrast till det frtryckandet massamhllet. Hr baserar jag mig p Lutherssons resonemang om den modernistiska individualiteten. P s stt drar jag slutsatsen att krret som kvinnligt subjekt kan lsas som ett kvinnligt frfattarjag. "Krret" r en berttelse om kvinnlig skaparkraft, om ett kvinnligt subjekt som skapar och verkar isamhllet. Eva Wichman gestaltar det kvinnliga berttandet bde tematiskt och sprkligt. Drfr r "Krret" enligt mig inte en pessimistisk berttelse om ett "skert nederlag" som mnga pstr, utan en storslagen fabel om ett modernistiskt subjekt i process. Nyckelord: Eva Wichman, Molnet sg mig, prosamodernism, kvinnligt subjekt, abjekt, metafor, metonymi
Resumo:
Bakgrunden till denna avhandling r att nivn i studentskrivningarna i modersml och litteratur har sjunkit under de senaste tio ren bland bde finsksprkiga och svensksprkiga gymnasister i Finland. I och med det startades ett projekt, Sprklig mngfald, vars syfte r att underska bakgrundsfaktorer till att nivn har sjunkit. Som en del av projektet redogr jag i den hr avhandlingen fr finlandssvenska gymnasisters lsvanor och skrivvanor, dvs. vad, hur ofta och p vilket sprk gymnasisterna lser och skriver. Dessutom har jag underskt gymnasisters attityder till mnet modersml och litteratur. Min studie r baserad p en enktunderskning bland 81 gymnasister samt p intervjuer med tta gymnasister. Resultatet visar att gymnasister lser dagstidningar i betydligt strre utstrckning n de lser bcker. Speciellt gymnasister med lga betyg i modersml och litteratur lser sllan eller aldrig sknlitteratur. Skrivkulturen bland gymnasisterna innefattar frmst media som textmeddelanden per mobiltelefon och debattinlgg p diskussionsforum p Internet. I dessa texter anvnds oftast ett enkelt och kortfattat sprk. Gymnasister med hga betyg i modersmlsmnet lser oftare och skriver flera olika genrer under sin fritid n vad gymnasister med lga betyg gr. Gymnasister med hga betyg lser och skriver ven oftare p svenska n vad gymnasister med lga betyg gr. I min studie framkommer det att gymnasisterna anser att modersmlsmnet r viktigt, men inte roligt samt att hga betyg korrelerar med positiva attityder. De som har negativa attityder har ofta haft svrigheter med mnet och har ven svrt att se ngon koppling mellan modersmlsmnet och vardagen samt framtiden. Mnga av dem anser att studentskrivningarna r det enda mlet med modersmlsmnet.
Resumo:
I avhandlingen analyseras den finlandssvenska frfattaren Mikael Lybecks (1864-1925) verk Breven till Cecilia. Denna brevroman hr till Lybecks senare produktion och utkom 1920. Verket har kommit att betraktas som en klassiker inom den finlandssvenska litteraturen. Av frfattarensvriga produktion r det strngt taget endast Tomas Indal (1911) som haft en jmfrbar genomslagskraft. Trots detta har romanen inte varit freml fr en enda mer omfattande studie. l sin Lybeckbiografi relaterar Erik Kihlman i frsta hand verket till det biografiska och till samhllssituationen vid tiden fr romanens tillkomst. Vetenskapen, konsten och livet bildar tillsammans den triangel som utgr romanens stomme. Antiken r starkt nrvarande i romanen och med begrepp som hrrr frn denna era kan man tala om det sokratiska, det apollinska och det dionysiska. Detta r begrepp som Friedrich Nietzsche utgr i frn i sitt ungdomsverk Tragedins fdelse (Die Geburt der Tragdie aus dem Geiste der Musik) frn 1872. Nietzsches vetenskapskritik och hans syn p den hgsta konsten som ett brdrafrbund mellan Dionysos och Apollon str i frvnansvrt hg grad i samklang med den vergripande tematiken i Lybecks verk. Nr Nietzsche drtill framhver musiken som grunden frall konst fr mnga inslag i romanen sin frklaring. l Breven till Cecilia skildras en vndpunkt i huvudpersonen Sven Ingelets liv. Drfr ligger tyngdpunkten i den tematiska analysen vid det som gr att verket kan betraktas som en utvecklingsroman. ven om romanen skildrar en tidsperiod p endast ett och ett halvt r s hinnerhuvudpersonen nd underg en betydande personlighetsfrndring. Nietzsches Tragedinsfdelse med dess ovannmnda grundlggande begrepp lmpar sig ypperligt som referensram fr en analys av denna frndring. Avhandlingen har ocks strukturerats utgende frn de nietzscheanska begreppen sokratiskt, dionysiskt och apollinskt vilka allts terspeglar huvudpersonens utvecklingsfaser. Frn att ha varit en renodlad frnuftsmnniska vcks Sven Ingelet genom ett kortvarigt krleksfrhllande till det dionysiska med allt vad det innebr av knslorus och lidande. Att Ingelet nstan helt uppgtt i sin roll som konstteoretiker har medfrt att hans frhllningsstt till omvrlden utmrks av intressels betraktelse. Till fljd av sin viljesvaghet och bristande handlingskraft mstehan frska behlla sin lskades gunst genom magiska pseudohandlingar. Detta leder in Ingelet i myternas vrld. Hans verklighetsuppfattning fr andra dimensioner n den vetenskapliga. Det dionysiska uppvaknandet medfr tillsammans med det efterfljande brevskrivandet att Ingeletnr fram till en sjlvknnedom och upphr att vara en frmling i tillvaron. Ingelet utvecklar ocksen ny konstsyn som frutstter ett samband mellan konsten och livet. Detta apollinska utvecklingsstadium knnetecknas ocks av sanningsfrmedlande drmmar, och av en tilltagande resignation som till slut utmynnar i ett sjlvmord. Nyckelord: brevroman, Dionysos, Apollon, frmlingskap, verklighetsflykt
Resumo:
I denna avhandling undersker jag hur modersmlslrare inom den grundlggande utbildningen (k 79) undervisar i litteratur. De frgor jag stller mig r: Hur frverkligar lrarna sin litteraturundervisning i praktiken, hur frhller de sig till den nya lroplanen i mnet, Grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen 2004, samt med vilken mnes-, litteratur- och kunskapssyn utgr de frn i sin undervisning? Underskningsresultatet analyseras utifrn lroplan och utifrn en lsarorienterad, sociokulturell och funktionell litteratursyn och litteraturpedagogik. Underskningen r kvalitativ och riktar sig i form av ett frgeformulr till alla modersmlslrare i hgstadierna i huvudstadsregionen. Tretton lrare deltar slutligen och tta av dessa svar uppfljs genom en tematisk intervju. Underskningen sker vren 2005. Forskningsresultatet visar p att flera av lrarna till stor del bygger upp sin undervisning utifrn frdiga uppgifter och koncept och att undervisningen styrs av metoden, av frgan hur. Dessa lrares undervisning sker sledes inte utgende frn en enhetlig mnes-, litteratur- och kunskapssyn, utan mnessynen varierar beroende p uppgift. Recensionen r den arbetsuppgift som r vanligast bland lrarna, ven om flera lrare stller sig tveksamma till den. vriga uppgifter som frekommer bland flera lrare r uppgiftskoncept kring klassiker och litterra samtal infr klass. Tematisk litteraturundervisning anvnds ven av flera lrare, liksom Netlibris, som innebr att tv klasser frn olika skolor ver ntet diskuterar en sknlitterr text. Bde Netlibris och tematisk litteraturundervisning r metoder som lrarna frhller sig positiva till och ser pedagogiska frdelar med. Den tematiska undervisningen sker emellertid ofta i form av koncept som terkommer i samma form r efter r. Tv lrare strvar dock efter att arbeta utifrn en enhetlig mnessyn den erfarenhetspedagogiska. Dessa lrare anvnder sig av frre koncept i sin undervisning. De bygger snarare upp sin undervisning utifrn frgan varfr n hur, vilket innebr att de i hgre grad har mjlighet att beakta elevernas intressen och behov i utformandet av undervisningen. Detta syns bland annat i valet av bcker och teman. En av dessa lrare anvnder sig ven av portflj- och loggboksmetodik och lter, i enlighet med lroplanen, eleverna sjlva vara med och utvrdera undervisningen och den egna utvecklingen. Lrarna verkar verlag frhlla sig mera positiva till de uppgifter som bygger p dialog och som tar fasta p lsaren i lsprocessen. Trots att lrarna betonar dialogens betydelse i litteraturundervisningen, bygger undervisningen nd ofta, och i flera fall helt och hllet, p uppgifter som saknar dialog. En av orsakerna till detta kan vara att gamla koncept, trots nya uppgifter, lever kvar i undervisningen. Att lrarna framhller de uppgifter som utgr frn lsning av gemensamma texter och som tar fasta p en lsarorienterad och sociokulturell litteratursyn, visar dock p att de nya uppgifterna hller p att omkullkasta de gamla; lrarnas litteraturundervisning befinner sig sledes i frndring. Samtliga lrare frhller sig positiva till litteraturundervisning och framhller att litteraturen sedan deras egen skoltid ftt en mera framtrdande roll i undervisningen. De ppekar ocks att modersmlsundervisningen idag r mindre frdighetsinriktad och gr mot en kad dialog.
Resumo:
Tutkimuksen tarkoituksena oli selvitt helsinkilisten perusopetuksen ylluokkien kielikylpy-oppilaiden ja heidn vanhempiensa ksityksi ruotsinkielisest kielikylvyst. Tarkoituksena oli tutkia syit kielikylpymenetelmn tai vastaavasti perinteisen opetuksen valitsemiseksi sek oppilaiden ja heidn vanhempiensa ksityksi kielikylpyoppilaiden koulumenetyksest ja kielitaidosta. Tarkoituksena oli mys selvitt, mik asema kielikylvyll on oppilaiden elmss koulukontekstin ulkopuolella sek miten oppilaat ja heidn vanhempansa suhtautuvat kielikylpyyn kokonaisuutena. Tutkimuksen perusjoukkoon kuuluivat kaikki lukuvuonna 20022003 Helsingin perusopetuksen ylluokkien ruotsinkielisess kielikylvyss olevat oppilaat sek heidn vanhempansa. Otokseen saatiin 128 oppilasta ja 94 vanhempaa. Niden lisksi tutkimukseen osallistui 40 vanhempaa, joiden lapset osallistuivat yksikieliseen suomenkieliseen perusopetukseen. Tutkimusjoukon oppilaista osa on ollut alaluokilla varhaisessa tydellisess kielikylvyss ja osa varhaisessa osittaisessa kielikylvyss. Tutkimus edustaa survey-tutkimusta, jossa aineistonhankintamenetelmn on kytetty sek lomakekysely ett haastattelua. Teemahaastatteluun valittiin 10 oppilasta tutkimuksen perusjoukosta. Tutkimusaineisto kerttiin kevn 2003 aikana. Aineistosta laskettiin frekvenssej, keskilukuja ja korrelaatioita sek kytettiin ristiintaulukointeja. Keskiarvojen merkitsevyystestaukset suoritettiin yksisuuntaisilla varianssianalyyseill F- ja t-testein. Tutkimuksen teoriaosuudessa ksitelln kielitaidon ja kaksikielisyyden ksitteit sek esitelln erilaisia pedagogisia menetelmi, joilla pyritn kehittmn kielitaitoa. Teoriaosuudessa pohditaan mys asenteiden ja motivaation merkityst kielen omaksumisessa. Tutkimustulokset osoittavat, ett perusopetuksen ylluokkien kielikylpyoppilailla ja heidn vanhemmillaan on varsin yhdensuuntaisia ksityksi kielikylvyst. Kielikylpyyn ollaan varsin tyytyvisi kokonaisuutena, mutta kehitettv ja parannettavaa on. Opiskelu kielikylpyluokalla miellettiin positiivisena, mutta ruotsinkielisen opetuksen mrn toivottiin muutosta. Vanhemmat arvostivat kielikylpy erityisesti siin kytettvien opetusmenetelmien ja saavutettavien tulosten perusteella. Sek vanhemmat ett oppilaat kokevat ruotsin kielen oppimisen erittin tarpeelliseksi ja hydylliseksi peilaten vastauksissaan tulevaisuuden opiskelu- ja tyelmn tarpeita. Oppilaiden ruotsin kielen taidot arvioitiin erittin korkeiksi. Kielikylpykielen asema oppilaiden elmss koulun ulkopuolella oli erittin vhinen. Ruotsin kielen kytttilanteet rajoittuivat matkoihin ja erilaisiin opastustilanteisiin. Omaehtoista kielen kytt ei juuri ilmennyt hyvst kielitaidosta huolimatta. Oppilaiden ksityksiss ei ollut havaittavissa eroja eri sukupuolten vlill. Joissain tapauksissa luokka-asteella, mutta erityisesti oppilaan koululla ja kielikylpymuodolla oli vaikutusta tutkittuihin ksityksiin.
