“And now to the rest of the trash…” Representations of begging Roma and an ideal society in two Nordic newspapers

Since begging East European Roma became a common view in the streets of larger Nordic cities, vivid discussions about their presence and activities have been carried out in the mass media. This thesis examines the public debates in Finland and Norway through a discursive analysis and comparison of press content from the two countries. The aim of the study is firstly to identify the prominent discourses which construct certain images of the beggars, as well as the elements and internal logics that these discourses are constructed around. But in addition to scrutinizing representations of the Roma, also an opposite perspective is applied. In accordance with the theoretical concept of ‘othering’, debates about ‘them’ are assumed to simultaneously reveal something significant about ‘us’. The second research question is thus what kind of images of the ideal Finnish and Norwegian societies are reflected in the data, and which societal values are salient in these images. The analysis comprises 79 texts printed in the main Finnish and Norwegian quality newspapers; Helsingin Sanomat and Aftenposten. The data consists of news articles, editorials, columns and letters to the editor from a three-month period in the summer of 2010. The analysis was carried out within the theoretical and methodological framework of critical discourse analysis as outlined by Norman Fairclough. A customized nine-step coding scheme was developed in order to reach the most central dimensions of the texts. Seven main discourses were identified; the Deprivation-solidarity, Human rights, Order, Crime, Space and majority reactions, Authority control, and Authority critique discourse. These were grouped into two competing normative stances on what an ideal society looks like; the exclusionary and the inclusionary stance. While the exclusionary stance places the begging Roma within a frame of crime, illegitimate use of public space and threat to the social order, the other advocates an attitude of solidarity and humanitarian values. The analysis points to a dominance of the former, although it is challenged by the latter. The Roma are “individualized” by quoting and/or presenting them by name in a fair part of the Finnish news articles. In Norway, the opposite is true; there the beggars are dominantly presented as anonymous and passive. Overall, the begging Roma are subjected to a double bind as they are faced with simultaneous expectations of activity and passivity. Theories relating to moral panics and ‘the good enemy’ provide for a deepened understanding of the intensity of the debates. Keywords: East European Roma, begging, media, newspapers, Helsingin Sanomat, Aftenposten, critical discourse analysis, Norman Fairclough, othering, ideal society, moral panics, good enemy, double bind, Finland, Norway

PÅ SVENSKA: Sedan tiggande östeuropeiska romer blev en vanlig syn på gatorna i större nordiska städer har livliga debatter om deras närvaro och verksamhet pågått i massmedierna. Denna avhandling granskar de offentliga debatterna i Finland och Norge genom en diskursiv analys och jämförelse av pressmaterial från de två länderna. Studiens syfte är för det första att identifiera de mest framträdande diskurserna som konstruerar vissa bilder av tiggarna, samt de element och interna logiker som diskurserna är konstruerade kring. Men förutom att syna representationer av romerna tillämpas även ett motsatt perspektiv. I enlighet med det teoretiska begreppet ‘andrafiering’ (othering) antas debatter om ‘dem’ samtidigt avslöja något menings-fullt om ‘oss’. Den andra forskningsfrågan är därmed vilka sorters uppfattningar om de ideala finländska och norska samhällena som reflekteras i materialet och vilka samhälleliga värden som framträder. Analysen omfattar 79 texter tryckta i Helsingin Sanomat och Aftenposten, de främsta kvalitetstidningarna i respektive land. Materialet innehåller nyhetsartiklar, ledare, kolumner och insändare från en period på tre månader under sommaren 2010. Analysen utfördes inom den teoretiska och metodologiska ramen kritisk diskursanalys, i enlighet med Norman Faircloughs approach. Ett skräddarsytt kodningsschema bestående av nio steg utarbetades för att nå texternas mest centrala dimensioner. Sju huvuddiskurser identifierades; diskursen om nöd och solidaritet, diskursen om mänskliga rättigheter, ordningsdiskursen, brottsdiskursen, diskursen om utrymme och majoritetens reaktioner, diskursen om auktoritetskontroll samt diskursen om auktoritetskritik. Dessa indelades i två tävlande uppfattningar om hur idealsamhället ser ut; den exkluderande och den inkluderande inställningen. Medan den exkluderande inställningen placerar de tiggande romerna inom en tolkningsram av kriminalitet, illegitim användning av det offentliga rummet och ett hot mot den sociala ordningen, förespråkar den andra solidaritet och humanitära värden. Analysen visar att den förstnämnda dominerar, fastän den utmanas av den senare. Romerna “individualiseras” genom direkta citat och/eller presentation vid namn i en rätt stor del av de finländska nyhetsartiklarna. I Norge gäller motsatsen; där presenteras tiggarna för det mesta som anonyma och passiva. På det hela taget utsätts de tiggande romerna för dubbla signaler då de samtidigt fordras vara passiva och aktiva. Teorier om moralpanik och ‘den goda fienden’ bidrar till en djupare förståelse för intensiteten i debatterna. Nyckelord: östeuropeiska romer, tiggeri, media, tidningar, Helsingin Sanomat, Aftenposten, kritisk diskursanalys, Norman Fairclough, andrafiering, idealsamhälle, moralpanik, den goda fienden, dubbla signaler, Finland, Norge