Förekomst av Vårdprogram vid Parkinsons sjukdom i Sverige 2005

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet. Definitionen kan variera från diagnos till diagnos och i olika delar av landet. Den kliniska traditionen inom neurologi, där behandlingsalternativen tidigare varit få kan ytterligare påverkan det låga antalet vårdprogram. Neurologin är ett relativt ungt forskningsområde och det tar tid att utveckla riktlinjer och utarbeta vårdprogram.

Handläggning av intrauterin fosterdöd : En kartläggning av vårdprogram vid Sveriges kvinnokliniker

Background: Parents that loose a child in connection to labour are in great need of support.Health care provider treatment and support is of great importance to how the parents will experience something that is doomed from the beginning to be one of the most tragic events the parents will ever experience. For care givers to live up to this it is incredibly important that there are worked out guidelines to follow at these situations.Aim: To chart and describe Swedish maternity wards care program with reference to “IUFD”.Method: All clinics in Sweden have been questioned regarding care program for handling of “IUFD”. Care programs has been gathered, charted and described.Results: 87% (29 of 33) off the maternity wards has a plan for treatment and guidelines for “IUFD”. Care programs are more or less explanatory and a number of variables are present in different extents.Conclusion: That ones children die is the most tragic thing that can happen to a parent.The writer is of the opinion that it is of outmost importance that these parents get the best thinkable nursing and care.There are good guidelines regarding “IUFD” at the majority of the clinics, but to safeguard the quality the writer is of the opinion that it would be good if there where national guidelines for the shaping of these care programs.

Prevention av stora perinealbristningar vid Sveriges förlossningsavdelningar : En kartläggningsstudie

Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien. Respondenterna var chefsbarnmorskor, avdelningschefer och enhetschefer. Av deltagande förlossningsavdelningar var det 12 (32%) som har någon form av vårdprogram för perinealskydd, många svarar att barnmorskorna utför perinealskydd på rutin. Dock var det inte vedertaget att alltid hålla perinealskydd vid 8% av avdelningarna. 18 avdelningar svarade JA på frågan om särskilda handgrepp användes och då uppgavs Ritgens handgrepp, det norska handgreppet och det finska handgreppet. 74 % använder sig av även andra metoder än handgrepp, framför allt värme (varma handdukar, dukar, handskar, kompresser) som hålls över perineum. Många tog upp vikten av god kommunikation och att hjälpa kvinnan att krysta i rätt tid. Förlossningsställningar som många använde sig av var sidoläge och knästående, medan andra hävdade att knästående ej användes pågrund av den ökande risken för bristningar. 71% av deltagande avdelningar får kontinuerlig utbildning och då nämndes främst workshops och utbildningsdagar.Slutsats: Metoder för att skydda perineum varierar mellan förlossningsavdelningarna i Sverige. På flera av Sveriges förlossningsavdelningar är det inte vedertaget att alltid använda perinealskydd vid normal förlossning. Vad som orsakar detta tros vara att en del barnmorskor, under utbildningen, fått lära sig att inte hålla perinealskydd.Klinisk implikation: Nationella rikitlinjer angående perinealskydd skulle vara av värde för att kunna erbjuda kvinnan vård på samma villkor landet över. Det är av stor vikt att den förlösande barnmorskan är uppmärksam på riskfaktorerna.

Livskvalitet hos överviktsopererade patienter samt främjande omvårdnadsåtgärder : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie. Huvudresultat: Bestående viktminskning hos kraftigt överviktiga patienter visade sig ha ett stadigvarande resultat på livskvaliteten. Pre- och postoperativ uppföljning med hjälp av ett multidisciplinärt vårdprogram gynnade ett varaktigt resultat i form av viktnedgång och ökad livskvalitet, framförallt genom livsstilsförändringar. Slutsats: Forskning stöder insättandet av omvårdnadsåtgärder för överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation. Med kunskap kring hur dessa patienter upplever sin livskvalitet kan sjuksköterskor anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patienten, vilket ligger i linje med dagens strävan om personcentrerad vård.