Predictors of violent reconvictions and mortality among impulsive alcoholic violent offenders: A prospective study

Acts of violence lays a great burden on humankind. The negative effects of violence could be relieved by accurate prediction of violent recidivism. However, prediction of violence has been considered an inexact science hampered by scare knowledge of its causes. The study at hand examines risk factors of violent reconvictions and mortality among 242 Finnish male violent offenders exhibiting severe alcoholism and severe externalizing personality disorders. The violent offenders were recruited during a court-ordered 2-month inpatient mental status examination between 1990—1998. Controls were 1210 individuals matched by sex-, age-, and place of birth. After a 9-year non-incarcerated follow-up criminal register and mortality data were obtained from national registers. Risk analyses were applied to estimate odds and relative risk for recidivism and mortality. Risk variables that were included in the analyses were antisocial personality disorder (ASPD), borderline personality disorder (BPD), a comorbidity of ASPD and BPD, childhood adversities, alcohol consumption, age, and monoamine oxidase A (MAOA) genotype. In addition to risk analyses, temperament dimensions (Tridimensional Personality Questionnaire [TPQ]) were assessed. The prevalence of recidivistic acts of violence (32%) and mortality (16%) was high among the offenders. Severe personality disorders and childhood adversities increased the risk for recidivism and mortality both among offenders (OR 2.0–10.4) and in comparison between offenders and controls (RR 4.3–53.0). Offenders having BPD and a history of childhood maltreatment emerged as a group with a particularly poor prognosis. MAOA altered the effects of alcohol consumption and ageing. Alcohol consumption (+2.3%) and age (–7.3%) showed significant effects on the risk for violent reconvictions among the high activity MAOA (MAOA-H) offenders, but not among the low activity MAOA (MAOA-L) offenders. The offenders featured temperament dimensions of high novelty seeking, high harm avoidance, and low reward dependence matching Cloninger’s definition of explosive personality. The fact that the risk for recidivistic acts of violence and mortality accumulated into clearly defined subgroups supports future efforts to provide for evidence based violence prevention and risk assessments among violent offenders.

Tjejer som slåss - en studie om tjejer som varit aktiva våldsutövare

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.