"Han låter svensk" : En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Detection of object onset and offset in naturalistic scenes

The present study was conducted to investigate whether ob- servers are equally prone to overlook any kinds of visual events in change blindness. Capitalizing on the finding from visual search studies that abrupt appearance of an object effectively captures observers' attention, the onset of a new object and the offset of an existing object were contrasted regarding their detectability when they occurred in a naturalistic scene. In an experiment, participants viewed a series of photograph pairs in which layouts of seven or eight objects were depicted. One object either appeared in or disappeared from the layout, and participants tried to detect this change. Results showed that onsets were detected more quickly than offsets, while they were detected with equivalent ac- curacy. This suggests that the primacy of onset over offset is a robust phenomenon that likely makes onsets more resistant to change blindness under natural viewing conditions.

Elementos para la relación entre cultura organizacional y estrategia: caso Google

Desde el año 360 a.C. se comienza a hablar de la importancia de la estrategia para el éxito de las empresas, argumentando que a través de ella, se establece una visión y un método para alcanzarla. Sin embargo, desde los años ochenta el tema de cultura organizacional empieza a surgir como un elemento clave dentro de las compañías. El talento humano pasa a tener importancia dentro del panorama organizacional como un recurso valioso, cuya gestión puede resultar convirtiéndose en una ventaja competitiva para las compañías dentro de su sector de mercado. A pesar de que estos conceptos son subjetivos, al revisar las diferentes opiniones de autores representativos en cada uno de estos temas, se determina que se encuentran elementos en común entre ellos. Para el caso de cultura organizacional, son la identidad y diferenciación, los sistemas simbólicos, y los comportamientos uniformes. Para el caso de la estrategia, dichos elementos son el dinamismo, la asignación de recursos, y el patrón con propósito a largo plazo. Si tanto la estrategia como la cultura organizacional, independientemente aportan al progreso de las compañías, se buscó establecer, a partir de la fijación de los elementos mencionados, una definición de la relación entre ellos. Para lograrlo, se utilizó un ejemplo específico, el caso de la empresa Google Inc. Se discutieron tres estrategias que esta compañía ha desarrollado en materia relacionada con la construcción de su propia cultura organizacional.

Current model capabilities for simulating black carbon and sulfate concentrations in the Arctic atmosphere: a multi-model evaluation using a comprehensive measurement data set

The concentrations of sulfate, black carbon (BC) and other aerosols in the Arctic are characterized by high values in late winter and spring (so-called Arctic Haze) and low values in summer. Models have long been struggling to capture this seasonality and especially the high concentrations associated with Arctic Haze. In this study, we evaluate sulfate and BC concentrations from eleven different models driven with the same emission inventory against a comprehensive pan-Arctic measurement data set over a time period of 2 years (2008–2009). The set of models consisted of one Lagrangian particle dispersion model, four chemistry transport models (CTMs), one atmospheric chemistry-weather forecast model and five chemistry climate models (CCMs), of which two were nudged to meteorological analyses and three were running freely. The measurement data set consisted of surface measurements of equivalent BC (eBC) from five stations (Alert, Barrow, Pallas, Tiksi and Zeppelin), elemental carbon (EC) from Station Nord and Alert and aircraft measurements of refractory BC (rBC) from six different campaigns. We find that the models generally captured the measured eBC or rBC and sulfate concentrations quite well, compared to previous comparisons. However, the aerosol seasonality at the surface is still too weak in most models. Concentrations of eBC and sulfate averaged over three surface sites are underestimated in winter/spring in all but one model (model means for January–March underestimated by 59 and 37 % for BC and sulfate, respectively), whereas concentrations in summer are overestimated in the model mean (by 88 and 44 % for July–September), but with overestimates as well as underestimates present in individual models. The most pronounced eBC underestimates, not included in the above multi-site average, are found for the station Tiksi in Siberia where the measured annual mean eBC concentration is 3 times higher than the average annual mean for all other stations. This suggests an underestimate of BC sources in Russia in the emission inventory used. Based on the campaign data, biomass burning was identified as another cause of the modeling problems. For sulfate, very large differences were found in the model ensemble, with an apparent anti-correlation between modeled surface concentrations and total atmospheric columns. There is a strong correlation between observed sulfate and eBC concentrations with consistent sulfate/eBC slopes found for all Arctic stations, indicating that the sources contributing to sulfate and BC are similar throughout the Arctic and that the aerosols are internally mixed and undergo similar removal. However, only three models reproduced this finding, whereas sulfate and BC are weakly correlated in the other models. Overall, no class of models (e.g., CTMs, CCMs) performed better than the others and differences are independent of model resolution.

Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat : En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling

Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.

Psychophysical power functions for estimates of area: Effects of age and educational levels

The purpose of the present study was to verify the memory exponents of power function for area in observers of different age and educational levels (elementary school, high school or undergraduate school), using the psychophysics method of magnitude estimation. For the age level I (17 to 30 years old) there was no difference among educational levels, although for the age level II (45 to 60 years old) the differences were significant. Tn the age level II, there was a tendency for greater variability of the responses for lower educational levels. The data obtained for the age level I did not show the same results, although a significant difference among the three educational levels was observed. We call conclude that the mnemonic processes present different results when we observe the answers from observers with different ages. This result leads us to suppose that the motivational factor related to the stimulus used can interact with the mnemonic processes.