13 resultados para utsatthet
Resumo:
Syftet med denna uppsats r att underska hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap nskas med ldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersks ocks kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet fre analysdelen ges en kort frklaring till den tradition som frt fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framsttt tydligast i om jag inte r moderskapet, ensamheten, dden och frhllandet mellan mn och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna frn Sonja kesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgrd. Dessa vardagliga teman r ven representativa fr Bekantskap nskas, ven om bde intensitet och fokus skiftar. Hr finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Dden r konkret och stndigt nrvarande i bda samlingarna. Den jmfrande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssttet i dramatiken jmfrt mot lyriken. Det poetiska sprket r typiskt fr Lugns dramatik. Influenserna frn Samuel Beckett och absurdismen r ocks ptagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte r lika tydlig i dramatiken - p ytan. Under ytan r det symboliska och fragmenterade sprket minst lika existentiellt.
Resumo:
Economic hardship and childrens strategies scarce resources as a starting point for negotiating family positions The aim of this article is to discuss how children and adolescents experience everyday life in economic hardship and how a negotiation of the family positions can be linked to these experiences. The article takes its theoretical starting point in childhood sociology, and is based on an interview study involving 17 children between the ages of 618 in families living on or below the limit for receiving welfare benefits. The purpose of these interviews is to explore how these children experience economic hardship at home and among friends, focusing their own strategies and agency. I argue that the financial situation in these families do indeed challenge the way that the child position is traditionally understood, which also has implications for the childrens identity work. Including children as participants in research therefore becomes crucial in order to fully understand the ramifications of child poverty.
Resumo:
Syftet med denna studie r att underska om socialarbetare tillmpar genusmedvetenhet i arbetet med personer som r utsatta fr vld i nra relationer, och hur det i s fall uttrycker sig i mtet med dessa klienter. Fr att besvara dessa frgestllningar har en kvalitativ ansats tillmpats, med vinjettintervjuer som metod. Den hypotetiske klienten var fr tre av informanterna en vldsutsatt man och fr tre informanter en vldsutsatt kvinna. Informanternas svar jmfrdes sedan och analyserades med hjlp av tidigare forskning p omrdet samt teorier om genus, stereotyper och institutionalisering. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie r att socialarbetare till viss mn pverkas av knsstereotypa frestllningar och att man gr skillnad mellan knen vad gller insatser, bedmningar och bemtande. Dock har vi ven sett att det alltid finns en vilja att hjlpa klienten om behovet finns, i den mn det r mjligt utifrn bland annat det politiska och ekonomiska lget.
Resumo:
Med premissen att medierepresentation pverkar och pverkas av diskurser, vrderingar ochnormer sker denna studie underska hur mnniskor i utsatthet och lidande framstlls i filmerav icke-statliga organisationer med inriktning p humanitrt bistnd. Med syftet att belysafaktorer i filmerna som kan uttrycka attityd- och vrderingsfrndringar fokuserar studien pfilmer frn s.k. flyktingsituationen hsten 2015 d denna situation och period var och raktualiserad i offentliga och privata samtal. Den teoretiska basen utgrs av Representation(Stuart Hall) och fljaktligen mnen som berr media och moral, distansering ochdifferentiering av mnniskor samt solidaritet som ekonomisk vara. Med hjlp av NormanFaircloughs kritiska diskursanalys och Lilie Chouliarakis tillmpning av metoden visarresultatet att semiotiska/multimodala instrument refererar till emotionella referenser drmnniskorna som lider undermineras till frdel fr organisationens varumrke vilket venbidrar till konstruktionen av ett Vi och ett De. Denna konstruktion av differentiering kanfljaktligen bero p en vrderingsdiskurs som baseras p vsterlndska privilegier ochproblematiseras vidare i relation till nationalitetsdiskurser.
Resumo:
Barn och ungdomar spenderar mycket tid pa internet vilket medfor risker att utsattas for grooming. Detta kan paverka deras psykiska halsa, skolprestationer och framtida arbetsliv. Larare utgor en viktig yrkesgrupp som kan upptacka och forebygga elevers utsatthet pa internet. Studiens syfte var att belysa larares oro, uppfattningar och attityder avseende elevers utsatthet for grooming samt att undersoka larares asikter om sin och skolans roll i fragor betraffande detta. En enkatundersokning genomfordes med 207 hogstadie- och gymnasielarare som respondenter. Lararna var oroliga for att elever ska utsattas for grooming och hade lag tilltro till sin egen formaga att identifiera och hantera utsatta elever. De ansag i hog utstrackning att skolan har ett ansvar i fragan och efterfragade mer kunskap. Kvinnliga larare, hogstadielarare samt de med egen erfarenhet av grooming uttryckte storre oro jamfort med ovriga. Utbildning av larare om vilka foljder grooming kan fa gallande elevers skolprestation kan bidra till att de kan uppmarksamma unga som blivit utsatta.
Resumo:
Syftet med studien r att utifrn sjlvbiografiska berttelser beskriva och frst barns upplevelser av att vxa upp med en frlder med bristande frldrafrmga, samt vilken inverkan detta har p barnets sjlvbild och sjlvknsla. Utifrn syftet har vi stllt oss dessa frgor: Hur pverkas barnen nr frldrafrmgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pverkas barnen av skuld och skamknslor och konsekvenserna av detta? Anvnder barnen strategier fr att minska eventuella konsekvenser? Hur pverkas barnets sjlvbild och sjlvknsla?Vi har valt att anvnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en mjlighet att ingende granska ngra biografier som innehller ett mne som r bde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien r utfrd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjlvknsla, frldrafrmga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av frldrafrmga i barns uppvxt fr att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. Nr frldrafrmgan brister r det viktigt att omgivningen uppmrksammar barn och deras problematik med frebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till frldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade mnga gemensamma problem och fick svrigheter i sin utveckling p grund av frldrarnas ofrmga. Barnen upplevde bde skuld och skam ver sin situation och bde frldrarna och omgivningen krnkte barnen bde fysiskt och psykiskt p grund av frldrarnas funktionshinder. Barnen fick drfr hitta p strategier i sina frsk att lindra sin utsatthet. Detta medfrde att de fick en negativ sjlvbild och sjlvknsla och kade ven barnens utsatthet i samhllet.Vr slutsats blir drfr att samhllet mste uppmrksamma barn till frldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i hgre omfattning. Kunskapen mste kas om barnens problematik och tidiga insatser br ske fr att barnen ska f mjlighet att utvecklas och f ett fullgott liv.
Resumo:
Bakgrund: I Sverige genomfrs ca 100 hemfrlossningar varje r. I frlossningsprocessen har upplevelsen av vrkarbetet stor betydelse fr upplevelsen av frlossningen i helhet. Dock finns f studier som belyser upplevelsen av vrkarbete, vare sig vid sjukhusfrlossningar eller vid planerade hemfrlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt vrkarbete vid en planerad hemfrlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rrande hemfrlossningar. Materialet var slumpmssigt utvalt ur en strre, redan genomfrd studie dr kvinnor som varit med om en planerad hemfrlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog. Dessa frlossningsbeskrivningar analyserades med hjlp av kvalitativ innehllsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Fyra kategorier kom att identifieras: (1) kroppsliga upplevelser; (2) trygghet; (3) kontroll samt (4) utsatthet. Det i srklass mest entydiga resultatet r den trygghet kvinnor upplever relaterat till std frn andra personer, i synnerhet barnmorskan.Slutsats: De flesta kvinnor som fder hemma upplever att de har kontroll och knner sig trygga under vrkarbetet i hemfrlossningssituationen. Tryggheten beror i stor utstrckning p det std som barnmorskan och kvinnans partner tillhandahller. Dock behvs mer kunskap inom omrdet, speciellt kunskap dr upplevelsen av vrkarbetet med mer tydlighet undersks.
Resumo:
The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject.
Resumo:
This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies. The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women. The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings. The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred. The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.
Resumo:
Detta avhandlingsarbete r utfrt inom en rttspsykiatrisk vrdkontext och terspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vndpunkter i samband med minskad risk fr vld och terhmtning. Med utgngspunkt frn ett holistiskt och salutogent hlsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvrvetenskapligt frhllningsstt. Teoretiska mnesdiscipliner ssom psykiatrisk omvrdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet. Avhandlingens vergripande syfte var att utifrn de salutogena aspekterna i det rttspsykiatriska omvrdnadsarbetet underska vad som r relaterat till vndpunkter i samband med minskad risk fr vld och vad som bidrar till terhmtning. Avhandlingen baseras p fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jmfra rttspsykiatriska patienter som snkt sin bedmda risk fr vld med 30 % eller mer enligt riskbedmningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedmda risken fr vld minskade ver tid. En demografisk analys genomfrdes fr att studera skillnader mellan de patienter som snkt sin bedmda risk fr vld och de som inte snkt sin risk. Det framgick att rttspsykiatriska patienter som bedmts med hjlp av riskbedmningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedmda risken fr vld, bde p kort och p lng sikt. Den rttspsykiatriska vrden fungerade bst nr det gllde att frbttra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan). Riskhanteringen (R-skalan) gllande eventuell utskrivning och framtida frifrmner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktristika ssom lder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk fr vld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer bengna att snka sin risk fr vld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk fr vld med 30 % eller mer utgjorde basen fr delstudie II och III. I delstudie II intervjuades tretton rttspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive kad risk fr vld inne p en rttspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjlp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till kad respektive minskad risk fr vld var processrelaterad, dr interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen prglades av vlbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapsklla som prglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hnvisning till att flertalet patienter i delstudie II lmnade intressanta beskrivningar av vndpunkter i samband med minskad risk fr vld och terhmtning. Slunda intervjuades i delstudie III, tio rttspsykiatriska patienter om deras upplevelser av frndringsprocesser i samband med vndpunkter och terhmtning. Dataanalysen skedde med hjlp av en kvalitativ innehllsanalys. Processen beskrevs utifrn tre faser dr man i hgriskfasen upplevde kaotiska och vervldigande knslor. Vndpunkten upplevdes som ett knsligt skede som prglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv vg i livet. terhmtningsfasen prglades av ett accepterande och en mognad. Std och erknnande frn omgivningen ansg frmja dessa processer. Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rttspsykiatriska patienters vndpunkter och terhmtning. Kvalitativ innehllsanalys anvndes fr att analysera data. Beskrivningar kring hur en vndpunkt kunde bevaras och frmjas baserades p vikten av att vara uppmrksam, lyhrd och att inte skynda p processen. En vndpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva frndringar. Sammansttningen p personalen och patienterna ansgs pverka atmosfren p avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vndpunkter och terhmtning underlttades eller frsvrades. Avhandlingen visar hur ett stndigt vxelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vrdatmosfren upplevdes ssom hlsofrmjande eller ej. Vidare framgr att processer kring vndpunkter i samband med minskad risk fr vld och terhmtning prglades av knslor av srbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett knsligt frlopp som behvde understdjas av frtroendefulla relationer med andra, samt mjligheter att f vistas i en trygg milj. [1] Den vetenskapliga litteraturen anvnder sig av begrepp ssom client, consumer, service user eller forensic patient fr att beteckna mnniskor som r inskrivna inom den rttspsykiatriska vrden. Inom det psykiatriska svenska fltet kan begreppen brukare, vrdtagare eller patient frekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vrdtagare omvxlande att anvndas fr att beteckna de mnniskor som r freml fr den rttspsykiatriska vrden. De patienter som deltagit i avhandlingens tv delstudier kommer omvxlande att benmnas ssom deltagare eller patienter, fr att stadkomma en varierande och lsvnlig text. [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvrdnad inom en rttspsykiatrisk kontext. Det r frmst sjukskterskor och sktare som inkluderas i begreppet omvrdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjukskterskor benmns ssom registered mental health nurses eller registered nurses. vrig omvrdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. Nr begreppen personal, vrdare eller omvrdnadspersonal anvnds i denna avhandling avses d den personalkategori som arbetar nrmast patienten med omvrdnad och ingen tskillnad kommer att gras mellan de bda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omvxlande kallats fr personal eller vrdare.
Resumo:
SAMMANFATTNING: Omrdet som studerats r socialsekreterares kunskaper kring barn som vxer upp med psykiskt sjuka frldrar. Syftet var att underska p vilket stt socialsekreterare tillgodogr sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig d en eller bgge frldrarna lider av allvarlig psykisk ohlsa, och hur denna kunskap anvnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppsstt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att f en verblick och att upptcka eventuella mnster ver dessa kunskapsomrden. Studiens kvantitativa del utgr ven ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att f en helhetsbild och en frdjupad frstelse fr det kunskapsinnehll och kunskapsanvndning som socialsekreterare anvnder sig av i denna typ av renden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka terfanns med hjlp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger p resonemanget som han fr i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vr studie visade att socialsekreterare tillgodogr sig kunskap om barn som vxer upp med psykiskt sjuka frldrar, framfrallt genom yrkeserfarenhet men ven genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur frlders psykiska ohlsa pverkar barn. Kunskap de anvnder sig av i detta arbete var svrt att tolka d socialsekreterarna sjlva var oskra p detta och tidigare forskning inom omrdet inte r gjord. Studien visar vidare att det inte rcker med att frst barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar ocks om att ha kunskap om psykisk ohlsa och hur de tv omrdena integrerar med varandra.
Resumo:
Syftet med denna studie r att frst hur ungdomar, som tillfrgats informellt av lrare att utva socialt std till en utsatt skolkamrat, upplever situationen och vilken innebrd socialt std har fr dem. Genom tolkande fenomenologisk metod har kvalitativa intervjuer med sex ungdomar i ldern 15-18 r genomfrts och analyserats. Resultatet visade tre huvudteman i upplevelsen. Dubbla knslor beskriver en kluvenhet infr rollen med svl positiva som negativa upplevelser. De upplevde frstelse av stdet som en arbetssituation genom att tala om rollen som ett uppdrag, beskriva den utsatte som annorlunda n de sjlva och markera stdets avgrnsning till skoltiden. I informanternas berttelser om stdets utformning framkom deras syn p innebrden av socialt std, som att f med den utsatte i gemenskapen. De uttryckte ven en nskan att fler elever ska involveras i stdarbetet. Slutsatsen r att rollen kan innebra en utsatt position och att barn och ungdomar, som utvar informellt socialt std till en skolkamrat p uppdrag av lrare, behver uppmrksammas och vikten av stttning till dem belysas samt beforskas ytterligare. Studien bidrar med ny kunskap om upplevelser av att utva informellt std i skolan.
Resumo:
Avhandlingens verordnade syfte r att utforska mjligheterna fr ett integrerat forskningsperspektiv p mns vld samt exemplifiera hur sdan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet r att ka kunskapen om hur vldsamma mns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras vld mot andra mn, mot sig sjlva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot vld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgngspunkter hmtade frn den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning frn olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, knsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomfrs fr att kunna f tillgng till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mns vld. Istudie IochIIstuderades mjligheterna att underska de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot vld. Istudie Ioperationaliserades indikatorer p emotionerna stolthet och skam och istudie IItestades dessa p terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. Istudie IIIundersktes mn i olika maskulinitetspositioner, dr urvalet fr den ena gruppen hmtades ur populationen mn dmda till terapi fr vld och missbruk och den andra ur populationen mn som organiserat arbetade fr jmlikhet och mot vld mot kvinnor. I studien jmfrdes de bda gruppernas frhllningsstt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till vld och vld mot kvinnor. Istudie IVundersktes vldsdmda mns karrirer fram till deras nuvarande position som vldsbejakande kriminella i avsikt att ka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras vld mot andra mn, sig sjlva och kvinnor. Samtliga empiriska studier anvnde kvalitativa metoder fr datainsamling och analys. Istudie IVanvndes individuella intervjuer och biografisk analys, Istudie IIochIIIanvndes gruppintervjuer samt deduktiv innehllsanalys. Istudie I, den teoretiskareviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler frdelar r nackdelar med ett nivvergripande perspektiv. Nivintegrerande studier frsvras av att de krver en komplex metodologi fr att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom vld p olika niver men ger andra sidan en mer holistisk frstelse av fenomenet i frga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken fr ekologiska felslut och kar frstelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mns vld, ngot som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom vldsterapiomrdet. Den teoretiskareviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan gras pragmatiskt tillmpbar av terapeuter inom vldbehandlingar. Den tillmpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel p hur operationaliserade indikatorer p stolthet och skam kan anvndas praktiskt fr att bestmma kvalitn p det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehll som frvntat bde skam- och stolthetskapande moment vilket utgr vrdefulla utgngspunkter fr vidare forskning. Jmfrelsen mellan mn i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att bde gruppen av mn som arbetar mot vld mot kvinnor och mnnen dmda till behandling mot vld, br p ambivalenta attityder gentemot vld och vld mot kvinnor. Jmfrelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till vld korresponderar med grupperingarnas olika tillgng till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av mn i vldsbehandling (studie IV) underskte explorativt hur karriren fram till vldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda vldsverkande mn kan tnkas ha samverkat med varandra nr vld ger rum. Resultaten visade att de mn som vittnar om utsatthet fr allvarligt vld i barndomen r mer skambengna och vid krnkningar frn andra tenderar att omedvetet och utan fregende knslor av skam direkt reagera med aggressioner och vld mot bda knen. vriga mn var visserligen skambengna men beskrev en mer kontrollerad vldsreaktion. Tv mn som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berttade om ett mer kontrollerat vld. En preliminr hypotes r att mnnen kan ha lrt sig att kognitivt, fr att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen ver processen dr skamknslor erstts med aggressioner. Frldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av mnnens skolproblem, deras umgnge med avvikande ungdomar, deras senare svrigheter med att kunna frsrja sig med konventionella medel samt deras vldskarrirer.
