[Tystnad]

Digitoitu 2. 7. 2008.

Sorg och drömmar - nostalgi och tystnad : : surusta haaveisiin - nostalgiasta hiljentymiseen : Emotioner och narrativer 11-12.8.2008, Åbo

Aktuellt/Ajankohtaista

Slättens tystnad

Soitinnus: lauluääni, piano.

Kropp, handling och ritual: hur förstå religion och personer med grava funktionshinder?

Arbetet som omsorgspräst sedan 1990 har väckt många frågor samband med mötet med personer som har grava funktionshinder. Det har skett framför allt i skriftskolor och konfirmationsundervisning från år 1984 framåt. Men speciellt samarbetet med fysioterapeut Karin Isaksson fick betydelse. Vi inbjöd personer med svåra spänningar och lite aktivitet att delta i en grupp med avslappning och kontemplativ sång. Gruppen (1997-2001)som höll på en timme gav uppmuntrande resultat. Men det var lättare för Isaksson att tänka på det i termer av avslappning och fysiskt välbefinnande då det för mig ingick sådant som helig närvaro och tystnad i mötet med deltagarna. Det resulterade så småningom i ett forskningsprojekt som jag kallar för Aaa-gruppen efter de kontemplativa intonationsövningar som ingår i ritualen. (AÅOM). Sex par (deltagare och handledare) anmälde sig till forskningsprojektet. Materialet samlades in åren 2002-2003. Aaa-gruppens ritual består av kontemplativ gregoriansk sång(intonationsövningar + antifoner som Kyrie eleison, Hosanna Filio David, Sanctus, Non i solo pane - Människan skall icke leva av bröd allenast och Fader Vår bönen.) Samarbetet i Aaa-gruppen mellan deltagare och handledare omfattade taktil stimulans (beröring enligt strykningar och ”Keep in Touch”) Materialet samlades in som observationsprotokoll, frågeformulär och intervjuer. Materialet har jag använt för att reflektera över hur vi kan förstå Aaa-gruppen och verklighet. I avhandlingen utgår jag från tankar om kontextens betydelse för en förståelse. Jag uppfattar att tre sammanhang är av betydelse för förståelsen. Dem har jag kallat för omsorgssammanhang, religiöst sammanhang och forskarsammanhang. I avhandlingen användes tre perspektiv som jag kallar för dialogfilosofi, neurofilosofi och livsformsfilosofi för att reflektera materialet. Den nära relationen mellan deltagare och handledare i Aaa-gruppen kan förstås ur olika sammanhang. Resultatet av den religionsfilosofiska reflektionen är att sammanhangen liksom de olika filosofiska perspektiven kompletterar och ger en mångsidig förståelse för religion och personer med grava funktionshinder. Reflektionen berör grundläggande frågeställningar kring kropp och medvetande och frågan om språk (nonverbalt och verbalt) och verklighet. En dualistisk uppfattning om jaget, som delbart i kropp och medvetande, avisas till förmån för ett så kallat ”kroppsjag”. Religion i Aaa-gruppen kan förstås som ett möte i en nära relation. Ett möte som är nonverbalt men inbegriper en mänskligt förhållningssätt som inom dialogfilosofin kan beskrivas med ordparet Jag-Du.

Artikkelikokoelma äänen ja totuuden menetyksestä

Kirjallisuusarvostelu

Kilpi, Volter

Volter Kilpi, fram till år 1886 Volter Adalbert Ericsson f. 12.12.1874 i Gustavs d. 13.6.1939 i Åbo Volter Kilpis karriär kan delas in i två olika faser. Mellan faserna ligger en trettio år lång tystnad. I sin ungdomsproduktion framträder Kilpi som nyromantisk och nietzscheansk författare, i enlighet med tidens litterära mode. Den tidiga produktionen väckte uppseende med sitt utsmyckade och estetiserande patos. Dessa verk innebär också en höjdpunkt för den litterära symbolismen i finsk litteratur. Den senare fasen i författarskapet inleddes år 1933. Under denna period utgav Kilpi i snabb takt sina kändaste verk Alastalon salissa I-II (sv. I salen på Alastalo) från 1933, Pitäjän pienempiä (sv. De mindre i socknen) från 1934 och Kirkolle (sv. Till kyrkan) från 1937, om vilka han använde samlingsnamnet Saaristosarja (sv. Skärgårdsserien). Ett karakteristiskt drag i serien är en säregen, långsamt framskridande språklig framställning med långa meningar. Alastalon salissa (I salen på Alastalo) har lyfts fram som ett betydande verk för den moderna finska romankonsten. Som förnyare av romangenren har Kilpi även jämförts med James Joyce och Marcel Proust. http://www.blf.fi/artikel.php?id=4972 http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/4972/

Tystnaden i ljudfilm : En studie i Jacques Tatis ”Mon Uncle”

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ”Mon Uncle”. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna. HT-2008Denna uppsats undersöker Jacques Tatis användning av tystnaden i samspel med ljud och hur de komiska situationerna uppkommer genom detta. Dess syfte är att öka kunskapen för ljudläggare hur man kan använda tystnaden i samverkan med ljud för att uppnå önskat resultat. Den har även som syfte att visa hur specifikt Jacques Tati åstadkommer detta. Uppsatsen innehåller en kvalitativ närläsning, analys och personlig tolkning av fyra scener ur Tatis film ”Mon Uncle” från 1958. Undersökningen är genomförd med ett hermeneutiskt synsätt. Tystnaden definieras som något som endast kan förekomma när ljud existerar.Utredningen genomförs med teoretiskt stöd av Bela Balázs teorier om ljud i film samt Robert Bressons anteckningar om filmkonsten. Bressons filmer är väldigt liknande Tatis filmer på det tekniska planet och är därför relevanta för jämförelser.Sammanfattningsvis kan det sägas att Tati ljudmässigt skapar sina komiska situationer genom ett samspel mellan ljud, tystnad och ett repeterande av monotona ljud. I likhet med Bresson är han intresserad att lyfta fram det osedda och göra oss uppmärksamma på tystnaden.

"Paddagogik" i förskolan : En studie om små barns kommunikation, samspel och lärande i mötet med en ipad

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt. Studien visar även att barn möter ipaden under tystnad med koncentration och förundran. Pedagogen, kamraterna och ipadens olika applikationer har betydelse för kommunikationen och lärandet. Ipaden är ett lustfyllt verktyg som barnen möter med total orädsla och nyfikenhet. Barnen uppvisar en stor vilja att vara aktiva och interagera med det digitala verktyget och ipaden kan anses vara ett stöd för barns lärande. Förskolan har gett barnen möjligheter att möta och bli språkliga med det digitala verktyget ipad men undersökningen visar också att miljön och pedagogerna begränsar barnen på olika sätt. Slutsatsen av studien är att ipaden kan användas som ett verktyg för att stärka barns kommunikation, samspel och lärande om den används på ett genomtänkt och medvetet sätt i förskolans verksamhet.

"Amningen känns så skör på ett annat vis" : Hur kvinnor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolans pedagoger.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject. 

Var Dags Brus : En inblick i ljudkänsliga personers vardag

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras. Vanligaste strategierna är att undvika miljöer med hög ljudnivå, att använda hörselskydd eller hörlurar med musik samt att eftersträva tystnad då man vistas i sin hemmiljö. Studien belyser också i stort hur ljud kan påverka oss både fysiskt och psykiskt.