Elevernas upplevelser av ett Ung Företagsamhets-år : – med tyngdpunkt på relation till och användning av sina rådgivare

Ung Företagsamhet är en organisation som verkar för att ge gymnasieelever möjlighet att starta, driva och avveckla ett så kallat UF-företag under ett läsår. Dessa företag går under kategorin enkla bolag och för att få driva ett UF-företag måste eleverna uppfylla fem krav. Kraven består av att företaget måste registreras hos UF, eleverna måste göra en affärsplan, de måste skaffa en rådgivare från näringslivet, delta i mässor och slutligen göra en årsredovisning. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på kravet om rådgivare från näringslivet. Det är intressant att skriva om detta, dels för att UF inte tidigare har berört detta ämne i större grad, och dels för att situationen idag kan förbättras. UF i Dalarna har sett tendenser till att UF-eleverna gör det enkelt för sig och använder en bekant eller släkting som rådgivare, så att kravet blir uppfyllt. Med detta som utgångspunkt blev min frågeställning att ta reda på hur UF-företagen använder sina rådgivare. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa vilken relation eleverna har till sina rådgivare och hur de använder dessa. Bisyfte är att se vilka problem och svårigheter som eleverna upplever. För att kunna redogöra för detta syfte, har jag använt mig av en enkät som alla 160 av årets UF-företag har fått chans att svara på. Utfallet blev dock att 54 % av dessa svarade på enkäten. Resultaten från enkäten visade att de flesta av UF-eleverna har någon form av relation till rådgivaren, där relationen främst innebär bekantskap mellan de båda parterna, men det är inte heller ovanligt att en familjemedlem är rådgivare till UF-företaget. Från resultaten gick det även att utläsa att de flesta av UF-eleverna upplever rådgivaren som en kunskapsbank, men en hel del av eleverna ser rådgivaren som en coach. Det framkom även att många UF-företag kommunicerar högst en gång per månad med rådgivaren, vilket tyder på att rådgivaren inte används speciellt mycket. Eleverna har upplevt problem av olika slag under året, men det största problemet visade sig vara tidsbrist. Det har också framkommit att det främst är inom områden, kopplade till UF-elevernas program, som dessa elever bett rådgivaren om hjälp inom.

Stabilization of Phospholipid Coatings in Capillary Electrophoresis

The development of a simple method of coating a semi-permanent phospholipid layer onto a capillary for electrochromatography use was the focus of this study. The work involved finding good coating conditions, stabilizing the phospholipid coating, and examining the effect of adding divalent cations, cetyltrimethylammonium bromide, and polyethylene glycol (PEG)-lipids on the stability of the coating. Since a further purpose was to move toward more biological membrane coatings, the capillaries were also coated with cholesterol-containing liposomes and liposomes of red blood cell ghost lipids. Liposomes were prepared by extrusion, and large unilamellar vesicles with a diameter of about 100 nm were obtained. Zwitterionic phosphatidylcholine (PC) was used as a basic component, mainly 1-palmitoyl-2-oleyl-sn-glycero-3-phosphocholine (POPC) but also eggPC and 1,2-dipalmitoyl-sn-glycero-3-phosphocholine (DPPC). Different amounts of sphingomyelin, bovine brain phosphatidylserine, and cholesterol were added to the PC. The stability of the coating in 40 mM N-(2-hydroxyethyl)piperazine-N’-(2-ethanesulfonic acid) (HEPES) solution at pH 7.4 was studied by measuring the electroosmotic flow and by separating neutral steroids, basic proteins, and low-molar-mass drugs. The presence of PC in the coating solution was found to be essential to achieving a coating. The stability of the coating was improved by the addition of negative phosphatidylserine, cholesterol, divalent cations, or PEGylated lipids, and by working in the gel-state region of the phospholipid. Study of the effect on the PC coating of divalent metal ions calcium, magnesium, and zinc showed a molar ratio of 1:3 PC/Ca2+ or PC/Mg2+ to give increased rigidity to the membrane and the best coating stability. The PEGylated lipids used in the study were sterically stabilized commercial lipids with covalently attached PEG chains. The vesicle size generally decreased when PEGylated lipids of higher molar mass were present in the vesicle. The predominance of discoidal micelles over liposomes increased PEG chain length and the average size of the vesicles thus decreased. In the capillary electrophoresis (CE) measurements a highly stable electroosmotic flow was achieved with 20% PEGylated lipid in the POPC coating dispersion, the best results being obtained for disteroyl PEG (3000) conjugates. The results suggest that smaller particles (discoidal micelles) result in tighter packing and better shielding of silanol groups on the silica wall. The effect of temperature on the coating stability was investigated by using DPPC liposomes at temperatures above (45 C) and below (25 C) the main phase transition temperature. Better results were obtained with DPPC in the more rigid gel state than in the fluid state: the electroosmotic flow was heavily suppressed and the PC coating was stabilized. Also dispersions of DPPC with 0−30 mol% of cholesterol and sphingomyelin in different ratios, which more closely resemble natural membranes, resulted in stable coatings. Finally, the CE measurements revealed that a stable coating is formed when capillaries are coated with liposomes of red blood cell ghost lipids.

Bland rutschbanebrallor och halkiga stockar : En studie om hur förskollärare tillsammans med barnen arbetar utomhus med fysikaliska begrepp som återkommer i läroplanen för åk 1-3.

The purpose of this study was to find out if preschool teachers use physical concepts included in thecurriculum for grade 1-3 (gravity, center of gravity, equilibrium, balance and friction) with the children in the outdoor environment at the preschool, if preschool teachers believe it is concepts that works to use with children in preschool outdoor environment and if the work could be developed regarding these physical concepts. To conduct the study, observations were done of preschool yards and semi-structured interviewswere conducted with preschool teachers who work in preschool right now. The result shows that it requires little resources to work with these concepts outdoors and teachers are positive to use the concepts but they do not use it to the extent they would like for a variety of reasons. In various ways, the preschool teachers also expresses that it is possible for children to absorb the physical concepts at preschool and it would help to later build a foundation in the form of childrens thinking that science is something fun and exciting that belong in their everyday lives.