Intelli-lamp, ett intelligent ljussystem som kommunicerar trådlöst

Interactive Institute’s Power Studio i Eskilstuna har ett projekt som heter AWARE. AWARE är ett designorienterat forskningsprojekt som syftar till att öka människors medvetenhet om hur elenergi används i vardagen, speciellt i hemmen. Målet är att uppmärksamma människor om deras elanvändning samt ge de ett medel att kunna kontrollera och göra deras elanvändning mer effektiv.Som en del i AWARE ska en intelligent bärbar armatur som är batteridriven tas fram som ska få människor att tänka på att elenergi inte är något konstant och outtömligt. Det ska finnas visuella effekter som på ett bra sätt kan väcka dessa tankar. Vid laddning av dessa armaturer kan t.ex. ett svagt pulserande ljus användas för att ge effekten av att armaturen tankas med elenergi. Detta examensarbete bygger på att producera två prototyper av dessa armaturer som kan kommunicera trådlöst med varandra.Examensarbetet resulterade i två stycken fungerande prototyper. Dessa prototyper klarar av att kommunicera och styra varandra och utgör en enkel plattform för vidare utveckling. Med lite mer arbete kommer prototyperna

Implementering av felpredikteringoch frekvenshopp i ett 2,4 GHzradiosystem

Maxicap AB är ett företag som utvecklar och tillverkar elektronisk utrustning för bland annat olika mätuppgifter. Målet med detta examensjobb var att undersöka och implementera en stabil trådlös dataöverföringsmetod med den utrustning som Maxicap ville använda. Detta skulle åstadkommas/testas genom att sända temperatursensorvärden trådlöst med Nordic Semiconductor’ssändtagare (eng. transceiver) styrda av Atmel’s mikrokontrollers. Arbetet fokuserade på att få till denna stabila trådlösa överföring genom att implementera frekvenshoppning och datapaketskontroll på datatrafiken inom det fria 2,4 GHz ISM-bandet. All den C-kod som utvecklades i detta arbete är skriven för att vara lättanpassad till flera olika modeller av mikrokontrollers inom Atmel’s produktserie samt att kunna användas till andra liknande projekt. Koden är väldokumenterad med kommentarer vid varje funktionsblock som beskriver vad funktionerna gör och hur de skall användas. Arbetet resulterade i två fungerande prototyper. En enhet känner av temperaturen i luften och skickar sedan detta temperaturvärde trådlöst till enhet nummer två. Detta värde samt några inställningsvärden för mottagaren visas sedan på den enhetens display.

Implementering av ipad i förskolan : En enkätundersökning om pedagogers erfarenheter av barns utveckling genom införande av ipad i verksamheten - både för och nackdelar

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie.  Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information. Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen. Enkätsvaren visade att verksamhet med ipad till övervägande del väckte barnens lust och intresse. Men det rådde delade meningar om ipadens fördelar och nackdelar. Bland annat ansåg pedagogerna att den inte fick ta överhanden från de övriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det förekom hos en del pedagoger även tankar kring faktorer som eventuella effekter av trådlöst nätverk och strålning vilket barnen kan utsättas för. Enkätstudien visade vidare på brister i kompetensutveckling i samband med införandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens önskande mer grundläggande insikter om hur ipaden kunde användas i verksamheten för att utveckla barns lärande.  Huvudsaklig slutsats från studien är att vid implementering av nya verktyg såsom ipad är kommuners satsning på kompetensutveckling en grundläggande faktor. Didaktiskt fördjupad kunskap behövs för att implementering utifrån en sociokulturell syn ska kunna äga rum. Men studien visar också på en positiv inställning och vilja hos pedagogerna.