"Jämtlinds Tidning" [Rezension]

c-k.

Svensk literatur-tidning

Mode of access: Internet.

Kolerahanteringen i Falun år 1834 & 1853 : En studie av sundhetsnämndens agerande

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.

Christopher-gillet i Långshyttan : en studie av en förening i bruksortsmiljö åren 1944-1954

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2. Vilka och hur många var medlemmar? 3. Vad ingick i Christopher-gillets verksamhet? Resultatet är att Christopher-gillet var i det närmaste en sällskapförening, termen sällskapsförening kommer ifrån Sören Larssons bok Förening och gemenskap. Det källmaterial som användes var Christopher-gillets medlemsmatrikel och mötesprotokoll åren 1944-1954. Christopher-gillets egen tidning Husby-rocken är även den använd som källmaterial.

Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 1909

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Den Svenska Norgehjälpen i Grängesberg och Tunabygden

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.

Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Informations- och kommunikationsteknologi som stöd för patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom avseende egenvård. En litteraturstudie.

Bakgrund: Astma och KOL är två vanlig kroniska sjukdomar som är kopplade till stort sjukdomslidande och lägre livskvalité. Många personer som idag lever med sjukdomarna lever isolerat från andra. Idag har vi en ständig utveckling av sociala nätverk som öppnar en ny möjlighet för egenvård. Egenvård kan göra att patienter får en bättre vardag samt att det lättare kan få ett socialt umgänge. Syfte: Syftet är sammanställa befintlig litteratur och där undersöka hur informations- och kommunikationsteknologi underlättar egenvården för patienter med astma och KOL. Metod: Litteraturstudie där artiklarna söktes i databaser för omvårdnadsvetenskap så som Web Of Science, pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 16 vetenskapliga artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna som valdes är inte äldre än 10 år gamla, skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidning. Resultat: Resultatet som artiklarna påvisade är grundade på IKT i form av datorer, mobiltelefoner, surfplattor och web-baserad program. Artiklarna visar att egenvården kan förbättras genom ökad livskvalité, bättre kommunikation och bättre sjukdomsinsikt när man använder IKT. Slutsats: IKT är en viktig roll i våran hälso- och sjukvård idag. Det finns dock liten forskning på hur egenvården kring astma och KOL påverkas av IKT. Den forskning som finns pekar åt är att den förbättrar för patienter. Det behövs även mer forskning kring IKT som en resurs för egenvård kring ett omvårdnadsperspektiv.