Betydelsen av taktil massage i omvårdnaden av dementa patienter- En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed där sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch användes i olika kombinationer. Litteraturstudien består av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle även svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall. Sammanlagt ligger fjorton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att taktil massage har goda effekter i omvårdnaden av dementa. Personalen upplevde att de dementa blev hjälpta av taktil massage. De dementa sänkte sina röster och hade inte samma skrikbeteende som innan. Studierna har också visat att tablettanvändning minskade hos patienterna då de regelbundet fick taktil massage. Personalen växte som vårdare då de använde sig av taktil massage. Efter att projektet var avslutat så kände personalen en bättre sammanhållning i gruppen.

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom

Tactile massage in the care of people with dementia and older people with dementia- like symtoms

Taktil beröring/massage : En systematisk litteraturstudie om effekten och upplevelsen av taktil beröring/massage vid oro/ångest hos cancerpatienter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig. Beröring/massage gav inte några negativa påföljder och är en säker, effektiv behandlingskomplement till vanlig medicinsk behandling för förbättring av stressade symtom hos cancerpatienter.

Mjuk massage som symtomlindring inom cancervård : Litteraturstudie

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar. Studiedeltagarnas symtom bildade följande kategorier under analysprocessen: existentiella upplevelser, smärta, oro, depression/nedstämdhet, illamående och sömnlöshet. Resultatet visade att mjuk massage kan lindra symtom och negativa upplevelser inom cancervård. Mjuk massage kan användas inom cancervård till att bekräfta patienterna existentiellt, deltagarna blev lugnare i kropp och själ, kände sig värdefulla, omhändertagna och mindre ensamma. En tydlig smärtlindrande effekt sågs i samtliga studier där massagens inverkan på smärta studerades. Depression, nedstämdhet, oro och illamående lindrades i majoriteten av studierna.

Patienters upplevelser av mjukmassage

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ”lugn och ro hormonet” Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen. Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram vilka positiva och negativa upplevelser mjukmassage kan ge till patienter i sjukvården. Metoden som användes var en systematisk litteratur studie där tio vetenskapliga artiklar analyserats utifrån en modifierad granskningsmall. I resultatet framkom övervägande positiva upplevelser. Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som tagits fram som handlade om smärta, stress, ångest och oxytocin. De patientgrupper som svarade positivt på mjukmassage var patienter med smärta, ångest, stress och övriga faktorer som framkom i artiklarna. Oxytocinet visade sig både ge positivt och negativ påverkan. Slutsatsen som kom fram var att upplevelserna var övervägande positiva vilket gör den mjuka massagen till en bra omvårdnadshandling i sjukvården.

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Foot massage versus quiet presence on agitation and mood in people with dementia : a randomised controlled trial

Background There is increasing interest in using complementary and alternative treatments to manage behavioural and psychological symptoms of dementia such as agitation, aggression and depressed mood. Objective To compare the effect of foot massage (intervention) and quiet presence (control) on agitation and mood in people with dementia. Design A randomised controlled trial using a within-subjects, crossover design. Settings Five long-term care facilities in Brisbane, Australia. The primary outcome was the Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) and the secondary outcome was the Observed Emotion Rating Scale (OERS). The screening and data collection research assistants, families, and care staff were blinded to participant allocation. Participants Participants of the study were 55 long-term care residents aged 74–103 years (mean age 86.5), with moderate to severe dementia and a history of agitated behaviour according to the Pittsburgh Agitation Scale. A computer-program randomised participants to 10-min foot massage (intervention) or quiet presence (control), every weekday for 3 weeks. Results A carry-over effect was identified in the data, and so the data was treated as a parallel groups RCT. The mean total CMAI increased in both groups (reflecting an increase in agitation) with this increase greater in the quiet presence group than the foot massage group (p=0.03). There was a trend towards a difference on OERS General Alertness, with a positive change in alertness for participants in the foot massage group (indicating reduced alertness) and a negative change for participants in the quiet presence group (indicating increased alertness) (F(1,51)=3.88, p=0.05, partial ή2=0.07). Conclusions The findings highlight the need for further research on the specific conditions under which massage might promote relaxation and improve mood for people with dementia. The unfamiliar research assistants and variations in usual activity may have contributed to the increase in agitation and this needs further research.

Foot massage and physiological stress in people with dementia : a randomized controlled trial

Background There is increasing interest in using complementary and alternative treatments to manage behavioural and psychological symptoms of dementia such as agitation, aggression and depressed mood. Objective To compare the effect of foot massage (intervention) and quiet presence (control) on agitation and mood in people with dementia. Design A randomised controlled trial using a within-subjects, crossover design. Settings Five long-term care facilities in Brisbane, Australia. The primary outcome was the Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) and the secondary outcome was the Observed Emotion Rating Scale (OERS). The screening and data collection research assistants, families, and care staff were blinded to participant allocation. Participants Participants of the study were 55 long-term care residents aged 74–103 years (mean age 86.5), with moderate to severe dementia and a history of agitated behaviour according to the Pittsburgh Agitation Scale. A computer-program randomised participants to 10-min foot massage (intervention) or quiet presence (control), every weekday for 3 weeks. Results A carry-over effect was identified in the data, and so the data was treated as a parallel groups RCT. The mean total CMAI increased in both groups (reflecting an increase in agitation) with this increase greater in the quiet presence group than the foot massage group (p=0.03). There was a trend towards a difference on OERS General Alertness, with a positive change in alertness for participants in the foot massage group (indicating reduced alertness) and a negative change for participants in the quiet presence group (indicating increased alertness) (F(1,51)=3.88, p=0.05, partial ή2=0.07). Conclusions The findings highlight the need for further research on the specific conditions under which massage might promote relaxation and improve mood for people with dementia. The unfamiliar research assistants and variations in usual activity may have contributed to the increase in agitation and this needs further research.

Pilot study evaluating the effect of massage therapy on stress, anxiety and aggression in a young adult psychiatric inpatient unit

Objective: The aim of the present pilot study was to examine the effectiveness of a relaxation massage therapy programme in reducing stress, anxiety and aggression on a young adult psychiatric inpatient unit. Method: This was a prospective, non-randomized intervention study comparing treatment as usual (TAU) with TAU plus massage therapy intervention (MT) over consecutive 7 week blocks (May–August 2006). MT consisted of a 20 min massage therapy session offered daily to patients during their period of hospitalization. The Kennedy Nurses’ Observational Scale for Inpatient Evaluation (NOSIE), the Symptom Checklist-90–Revised (SCL-90-R), the State–Trait Anxiety Inventory (STAI) and stress hormone (saliva cortisol) levels were used to measure patient outcomes at admission and discharge from the unit. The Staff Observation Aggression Scale–Revised (SOAS-R) was used to monitor the frequency and severity of aggressive incidents on the unit. Results: There was a significant reduction in self-reported anxiety (p < 0.001), resting heart rate (p < 0.05) and cortisol levels (p < 0.05) immediately following the initial and final massage therapy sessions. Significant improvements in hostility (p = 0.007) and depression scores (p < 0.001) on the SCL-90-R were observed in both treatment groups. There was no group×time interaction on any of the measures. Poor reliability of staff-reported incidents on the SOAS-R limited the validity of results in this domain. Conclusions: Massage therapy had immediate beneficial effects on anxiety-related measures and may be a useful de-escalating tool for reducing stress and anxiety in acutely hospitalized psychiatric patients. Study limitations preclude any definite conclusions on the effect of massage therapy on aggressive incidents in an acute psychiatric setting. Randomized controlled trials are warranted.

Massage for symptom relief in patients with cancer: systematic review

Aim. This paper is a report of a review to assess evidence of the effectiveness of massage for patients with cancer, in terms of reducing physical or psychological symptoms, improving quality of life, or producing unwanted side effects. Background. Patients with cancer may use complementary therapies, including massage and aromatherapy massage. However, their use and provision by state-financed healthcare services is controversial. Data sources. A systematic review was carried out, using the Cochrane principles. No meta-analysis was appropriate. An initial comprehensive search of electronic databases search was carried out in 2003 and updated in 2006. Eligible trials were randomized controlled trials, controlled before-and-after (pre-post) studies and interrupted time-series studies. Participants were adults with a diagnosis of cancer and receiving care in any healthcare setting. Interventions were limited to massage and/or aromatherapy massage carried out by a qualified therapist. Outcome measures to be included were patient-reported levels of physical and psychological indices of symptom distress and quality of life (measured using validated assessment tools). Findings. In the review, 1325 papers were considered. Ten trials met the inclusion criteria and their results suggest that massage might reduce anxiety in patients with cancer in the short term and may have a beneficial effect on physical symptoms of cancer, such as pain and nausea. However, the lack of rigorous research evidence precludes drawing definitive conclusions. Conclusion. Further well-designed large trials with longer follow-up periods are needed to be able to draw firm conclusions about the efficacy and effectiveness of massage for cancer patients. © 2008 The Authors

Revue d'hygiène thérapeutique : hydrothérapie, électrothérapie, aérothérapie, hygiène alimentaire, gymnastique médicale, orthopédie, massage, climatothérapie

1891/07 (A3).

Revue d'hygiène thérapeutique : hydrothérapie, électrothérapie, aérothérapie, hygiène alimentaire, gymnastique médicale, orthopédie, massage, climatothérapie

1892/01 (A4)-1892/12.

Revue d'hygiène thérapeutique : hydrothérapie, électrothérapie, aérothérapie, hygiène alimentaire, gymnastique médicale, orthopédie, massage, climatothérapie

1896.

Revue d'hygiène thérapeutique : hydrothérapie, électrothérapie, aérothérapie, hygiène alimentaire, gymnastique médicale, orthopédie, massage, climatothérapie

1894 (A1894).