"Man måste ju typ lära sig, annars går det inte" : World of Warcraft och lärande av engelska

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

Le Petit Prince på franska : En undersökning om att läsa litteratur inom moderna språk på grundskola senare år

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

Biolinguistics or Physicolinguistics? Is The Third Factor Helpful Or Harmful In Explaining Language?

Noam Chomsky (2005) proposed that a ‘third factor’, consisting of general principles and natural laws, may explain core properties of language in a principled manner, minimizing the need for either genetic endowment or experience. But the focus on third-factor patterns in much recent bio-linguistic work is misguided for several reasons: First, ‘the’ third factor is a vague and disparate collection of unrelated components, useless as an analytical tool. Second, the vagueness of the third factor, together with the desire for principled explanations, too often leads to sweeping claims, such as syntax “coming for free, directly from physics”, that are unwarranted without a case-by-case causal analysis. Third, attention is diverted away from a proper causal analysis of language as a biological feature. The point with biolinguistics is to acknowledge the language faculty as a biological feature. The best way forward towards an understanding of language is to take the biology connection seriously, instead of dabbling with physics.

The Talking Neanderthals : What do Fossils, Genetics and Archeology Say?

Did Neanderthals have language? This issue has been debated back and forth for decades, without resolution. But in recent years new evidence has become available. New fossils and archeological finds cast light on relevant Neanderthal anatomy and behavior. New DNA evidence, both fossil and modern, provides clues both to the relationship between Neanderthals and Homo sapiens, and to the genetics of language. In this paper, I review and evaluate the available evidence. My conclusion is that the preponderance of the evidence supports the presence of some form of language in Neanderthals.

How language did not evolve

accepted for presentation

Étude des méthodes d'enseignement utilisées dans la classe de Français Langue Étrangère en Suède

Ce mémoire traite des méthodologies générales et systématisées de la didactique des langues étrangères développées à différentes périodes, ainsi que des méthodes d’enseignement (techniques, outils, matériels, exercices, activités et tâches etc.) et des théories autour de celles-ci. En utilisant une enquête, remplie par des professeurs travaillant dans certaines écoles suédoises, cette étude lie les méthodologies, les méthodes d’enseignement et les théories avec les pratiques de classe. L’étude montre quelles méthodes d’enseignement sont utilisées et la fréquence de leur utilisation, ainsi que les liens avec les méthodologies. Elle montre aussi que l’enseignement des professeurs de l’étude est principalement représentatif d’une seule méthodologie (la méthodologie cognitiviste – l’approche communicative).

L’insegnamento online delle lingue all’Università del Dalarna (Svezia) : Esperienze di collaborazione internazionale e prospettive future

This paper describes the on-line teaching strategies for languages adopted at the University of Dalarna (Sweden) and the experience of a collaboration carried out with the Language Centre of the University of Parma that led to the administration of an international course in Italian for specific purposes. According to the results of its first administration, the promotion of advanced forms of "virtual mobility" together with the prospective of a joint degree in Italian language and culture will be outlined.

English-medium instruction in Sweden : Perspectives and practices in two upper secondary schools

This thesis presents English-medium instruction (EMI) in the Swedish context, focusing on perspectives and practices in two schools. The research question is as follows: How and why is EMI offered, chosen, and practiced in the Swedish upper secondary school today? The aim is to explore the status of the educational option, the reasons for offering EMI to stakeholders, the stakeholders’ beliefs about and goals of EMI, and the implementation of EMI in the classroom. A survey of all upper secondary schools in Sweden was conducted to ascertain the spread of content teaching through a foreign language. The educational context was studied from an ecological perspective using methods based in linguistic ethnography. Language alternation, academic language, and language hierarchy were all considered. Interviews were analysed for content; and classroom language use was analysed for language choice and function. The concepts of affordance and scaffolding together with translanguaging were key. The de facto policies of the micro contexts of the schools were examined in light of the declared national policy of the macro context of Sweden. The results indicate that the option in Swedish schools has not increased, and also tends to only be EMI—not Content and Language Integrated Learning (CLIL) or instruction through other languages. EMI is offered for prestige, an international profile, marketing potential and personal interest. EMI students are academically motivated and confident, and see the option as “fun”. 100% EMI in the lessons is not the goal or the practice. Translanguaging is abundant, but how language alternation is perceived as an affordance or not differs in the two schools. One focuses on how the languages are used while the other focuses on how much each language is used. In conclusion, the analysis suggests that a development of definitions and practices of EMI in Sweden is needed, especially in relation to language policy and language hierarchy.

Högläsning – En gemensam väg in i språket : En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 6

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Special Education Teachers’ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools

The aim of the study is to investigate how special education teachers talk about their teaching in relation to bilingual students with dyslexia within Swedish compulsory schools. Data consist of transcripts from in-depth interviews with 15 special education teachers. According to the teacher narratives, the special education services appeared to be biased against bilingual students, as the support provided to bilingual students with dyslexia was revealed to be more or less the same as that provided to monolingual Swedish-speaking students with dyslexia. This bias is discussed in relation to the notion of difference blindness as well as in relation to practical constraints. Nevertheless, the teachers strongly advocated collaborative work with mother tongue teachers in order to facilitate dyslexia identification in bilingual students and to gain a more comprehensive picture of their language and literacy competencies, which is a desire that contrasts and contests a pedagogical monolingual master model within special education services.