Sjuksköterskor verksamma inom den somatiska sjukvårdens upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter.

Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter på somatiska vårdavdelningar En litteraturöversikt

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området.

Att möta patienter med psykisk ohälsa : Sjuksköterskans attityder och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen.

Jag kände mig speciell : En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ. Bekräftad blev patienten bland annat genom att sjuksköterskan verkligen var närvarande i mötet samt lyhörd för patientens behov. Sjuksköterskan förväntades kunna ge adekvat och tydlig information för att patienten skulle få förståelse för och känna sig trygg med vården. Hon förväntades också stå för patientens känslomässiga stöd samt visa empati för att skapa förtroende hos patienten. Engagemang från sjuksköterskans sida var en positiv faktor i mötet, medan brist på engagemang skapade en känsla hos patienterna av att vara till besvär. Att sjuksköterskan var personlig i mötet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. För att det skulle kunna bli ett vårdande möte så krävdes att sjuksköterskan tog sig tid. Det visade sig att i många fall upplevde patienterna att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med tid för dem. Därtill var sjuksköterskan i mötet ofta mer uppgiftsorienterad än patientcentrerad.

Handledarkompetens hos sjuksköterskor : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas. Forskning och utveckling, integrering av teori och praktik samt kunskap om reflektion samt vägledning var viktigt. Social kompetens behövdes i all kommunikation och för att främja samarbetet mellan universitet och vårdenheten. Olika sätt som handledare kunde använda för att stödja studenten att nå sina mål var med hjälp av handledarmodeller vilket visade på att det fanns organisatoriskt stöd från ledningen. Med PBL blev studenterna mer aktiva att söka kunskap vilket ledde till att de bättre kunde hantera omvårdnadssituationer. Att ha diskussionsträffar, planera arbetsuppgifter och upplägg gemensamt med studenten bidrog till en öppen inlärningsmiljö. Att stödja handledares utveckling kan innefatta kunskapsutbyte för att följa utvecklingen i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande ha insikt i studentens läroplan.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor / Work related stress among nurses

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen. Professionellt var bristande kunskap och erfarenhet i yrket samt fysiskt krävande arbetsbelastning betydande faktorer. Flera studier rapporterade dessutom att stor del av sjuksköterskorna övervägde att lämna sitt yrke på grund av den arbetsrelaterade stressen.

Hur sjuksköterskor kommunicerar och bemöter patienter med demenssjukdom : en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Artiklarnas kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att dåligt bemötande och kommunikation förekom från sjuksköterskor till patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskor tilltalade patienter med demenssjukdom på ett infantilt språk och andra ignorerade dem. Metoder och råd kring hur sjuksköterskor kan bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom fanns. Bland annat framkom att när sjuksköterskor använde sig utav personcentrerad vård ökade både positiv verbal och icke-verbal kommunikation hos patienterna med demenssjukdom. Kommunikationen ökade även när sjuksköterskorna använde sig utav metoden Snozelen, lika så genom att använda sig utav en 12- sidig minnesbok som stöd vid samtal. Stöd och hjälp från sjuksköterskan, främjar kommunikationen för patienter med demenssjukdom.

Vilket stöd behövde närstående från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd trodde sjuksköterskor att närstående hade behov av : En litteraturöversikt

Syfte: Att undersöka vilket stöd närstående haft behov av från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd sjuksköterskor trodde att närstående hade behov av. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I studiens resultat ingick 13 artiklar med både kvalitativ(n=7) och kvantitativ(n=6) ansats som sammanställdes under olika teman. Resultat: Redovisades i fyra teman; CCFNI, Information, Delaktighet och Bemötande. Närstående och sjuksköterskor ansåg att de mest centrala behoven innefattade information, delaktighet och bemötande. Att få rak och ärlig information och att närstående var delaktiga samt att de blev bemötta med respekt och empati visade sig vara det viktigaste från både närstående och sjuksköterskors perspektiv. Slutsats: Vid anhörigs sjukdom behöver närstående stöd framför allt i form av information, bra bemötande och att få känna sig delaktiga i vården av den anhörige. Denna uppfattning delas av sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård. Som sjuksköterska bör man tänka på att ge rak och ärlig information, låta närstående vara delaktiga i den mån de själva vill samt att alltid ge så bra bemötande som möjligt.

Hur sjuksköterskor kan stödja patienter att sluta med cigarettrökning inför en elektiv operation : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje. Att erbjuda rådgivning och stöd i kombination nikotinersättningspreparat är fungerande metoder: motiverande samtal och nikotinersättning, regelbunden rådgivning och nikotinersättning, rökavvänjning med hjälp av interaktivt dataprogram, information och hjälp med planering, nikotinersättning och uppmuntrande telefonsamtal. Effekten av nikotinplåster, läkemedel och akupunktstimulering som ensamma metoder var begränsad. Slutsatser: Olika former av rådgivning eller utbildning kan användas när patienter behöver sluta röka inför en elektiv operation. Metoder som kombinerar nikotinersättning och rådgivning eller stöd var mest effektiva. Använder sig sjukvårdspersonal av detta kan lidande minskas, undvika förlängd vårdtid och pengar sparas.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar Litteraturöversikt

Bakgrund: På somatiska vårdavdelningar är fallrisken hög då det gäller patienter med demenssjukdom. Olika faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att inneha hög fallfrekvens på sjukhus. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsåtgärder kan förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar. Metod som valts är en litteratur översikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Att identifiera vilka faktorer som leder till ökad fallrisk är ett viktigt arbete för sjuksköterskan för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder. Upprättandet av individanpassat fallpreventionsprogram kan förebygga fall genom att patientens styrkor och svagheter identifieras. Vårdmiljön har en stor betydelse för patienter med demenssjukdom för att motverka risken för fallolyckor. Genom att samverka med andra professioner kan sjuksköterskan få ett större urval av omvårdnadsåtgärder i det fallförebyggande arbetet. Olika sorters hjälpmedel kan användas i omvårdnaden och därmed förebygga fall och framförallt fallskador. Slutsats: Fallolyckor innebär svåra skador hos äldre patienter med demens med en lång vårdtid och ökat lidande som följd. Det bör därför ligga i sjuksköterskans intresse att mer systematiskt använda sig av någon av tidigare nämnda omvårdnadsåtgärder då de hjälper till att förhindra fallolyckor i hög grad.

Strategier som kan förbättra sjuksköterskors kommunikation vid överrapportering inom somatisk slutenvård : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information.

ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.